Jag heter Jonas Jonsson och bor i Bryssel sedan 1999, arbetade först för UD på Sveriges EU-representation och sedan 2004 är jag EU-tjänsteman.
Jag är gift med Jeroen. Vi har två barn, en dotter och en son, och sedan de kom till världen har jag engagerat mig i den svenska gemenskapen i Bryssel: scouterna, kören, kyrkan. Jag är aktiv i kyrkorådet sedan några år.
Jag har ett arv jag vill ge vidare men med åren utomlands har den svenska identiteten också blivit allt viktigare för mig. Som tonåring såg jag ingen framtid för mig själv. Men jag fick bönesvar: ”Du är älskad (precis som du är)!” I den försäkran har jag fått leva sedan dess. Ändå fortsätter tron att vara ett sökande.
Gudstjänsten är en sådan plats, där livets djupaste frågor ställs och mitt eget liv får brytas mot evangeliet. Jag önskar att fler skulle våga ta steget över kyrktröskeln. Kom och se! (Joh 1:39)
Vår församling för en existentiell kamp. Med krympande anslag från Sverige och ökande självförsörjningskrav måste vi få fler medlemmar, gåvor och frivilliginsatser för att kunna säkra den levande och glädjefyllda kyrka som vi har. Kärnan är vår tro, men kyrkan är också kulturbärare, mötesplats, café, krishanterare... Även om endast någon del av detta är viktig för dig, vet att ditt personliga bidrag är helt avgörande för framtiden.
Jonas Jonsson