Församlingsinstruktion

Här kan du läsa vår församlingsinstruktion. Den antogs i februari 2024 och är församlingens vägledning in i framtiden - vad vill vi och vart ska vi?

För varje församling ska det enligt kyrkoordningen (57 kap 5-7 § KO) finnas en församlingsinstruktion (förkortas FIN). FIN beskriver församlingens identitet och vision. Den är församlingens grunddokument att ha som utgångspunkt vid till exempel lokalförsörjningsplanering, verksamhetsplanering och budgetprioritering. En väl genomtänkt församlingsinstruktion underlättar församlingens liv och arbete. Den tydliggör den gemensamma inriktningen och stärker identiteten att vara kyrka i Guds värld. Församlingsinstruktionen fungerar också som ett tillsynsdokument för biskop och domkapitel.

Församlingsinstruktion Åkerbo församling 
Utarbetad och sammanställd under 2023.
Godkänd av kyrkofullmäktige och kyrkoherde 8 november 2023.
Utfärdad av biskopen och domkapitlet i Linköpings stift att gälla från 6 februari 2024.

Vår församling har många familjer, barn och unga. Varför en av församlingsinstruktionens fyra fokusområden heter "Familj, barn och unga". Foto: Sandra Abrahamsson

Innehåll

Introduktion

Guiden till vår identitet och väg framåt

Församlingens vision - Synlig och nära

Inomvärld - En växande landsbygd

Historiskt - Vi tittar bakåt

Fokus i Åkerbo församling

Viktigt i samtiden

Viktigt i framtiden

Pastoralt program i Åkerbo församling

Vad vi gör med det som är viktigt

Gudstjänst

Diakoni

Undervisning

Mission

Det finns en väg

Åkerbo församling siktar framåt

Guiden till vår identitet och väg framåt

Församlingsinstruktionen utgör den unika identitet som en församling i Svenska kyrkan bär. Det är inte bara ett dokument; det är en vägledande identitetshandling som inte bara speglar församlingens nuvarande tillstånd, utan även berättar om vägen för vår framtida riktning och arbete.

I en samverkan mellan domkapitlet, kyrkoherde, förtroendevalda, anställda och ideella medarbetare skapas en församlingsinstruktion. Den godkänns sedan av kyrkoherden och kyrkofullmäktige var för sig. Efter dessa godkännanden vidarebefordras instruktionen till domkapitlet. Här, under biskopens ledning, erhåller församlingsinstruktionen sitt officiella godkännande och sin auktoritet.

Den församlingsinstruktion som presenteras i detta dokument är resultatet av godkännande från kyrkofullmäktige i Åkerbo församling under november 2023. Den var i sin tur godkänt och utfärdat av domkapitlet under februari 2024. Genom denna instruktion binds vår lokala församling samman med Linköpings stift och bär, genom biskopen, gemenskap med den världsvida kristna kyrkans gemenskap. Åkerbo församling är aldrig en isolerad enhet; vi är en del av en större kristen gemenskap och helhet.

Denna instruktion, i enlighet med kyrkoordningen, innehåller ett pastoralt program som omfamnar våra huvuduppgifter: att fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni samt mission. Det pastorala programmet vägleder oss i arbetets inriktning över dessa centrala områden. Här återfinns även en genomtänkt plan för lärande och undervisning som sträcker sig över alla aspekter av vår undervisningsverksamhet. Genom detta utformas länkar som förenar församlingsinstruktionens övergripande identitetsbeskrivningar med konkret handling i församlingens vardagsliv.

Sist men inte minst, detta dokument följs åt av bilagor, vilka belyser och fördjupar våra mål för församlingsarbetet. Dessa bilagor är vår årliga verksamhetsplan, budget och övriga styrande dokument som alla refererar till denna församlingsinstruktion. Detta säkerställer att vår vision och identitet skiner igenom allt vi gör i vårt uppdrag som församling i Svenska kyrkan. Välkommen att utforska och förstå vår gemensamma väg framåt för Åkerbo församling.

Ulf Hjertman, kyrkoherde Åkerbo församling

Församlingens vision

Synlig och nära

Åkerbo församling vill vara en kyrka nära människan. Vi vill vara en kyrka som lämnar plats för människors vardagstro och för andlig fördjupning.

Gudstjänster och verksamheter ska leda till tro, ge hopp och bygga gemenskap. Mellan unga och gamla. Mellan de som bor i tätort och de som bor på landsbygden. Mellan de som redan finns i kyrkan och de som ännu inte vet att vi finns - eller var vi finns.

Åkerbo församling (och Svenska kyrkan) ska vara ett tydligt inslag i samhällsbilden. Diakon, präster och andra medarbetare ska vara självklara personer att vända sig till. Människor med frågor om exempelvis medlemskap, kyrkogårdar och begravningar ska känna sig sedda.

Kyrkor, församlingshem och kyrkogårdar ska vara välkända och tillgängliga platser. De ska varsamt anpassas inför framtida utmaningar så att församlingen kan fortsätta vara en levande mötesplats.

Vi vill nå människan. Frivillighet ska uppmuntras och vara en viktig del av församlingen. Alla möten med medarbetare och ideella ska inge förtroende och fördjupa relationen till Gud.

Inomvärld

En växande landsbygd

Söder om Roxen, i östra delen av Linköpings kommun ligger Åkerbo församling med landsbygd och snabbt växande tätorter som Ekängen, Linghem och Tallboda. Här finns även ett antal mindre orter. Spännvidden i församlingen från mindre orter till tätorter medför både utmaningar och möjligheter. De mindre orterna med sina äldre kyrkor och kulturmiljöer har en viktig historia att berätta. De tre större tätorterna Ekängen, Linghem och Tallboda utgör den absoluta befolkningskoncentrationen i Åkerbo församling, vilka är en naturlig tyngdpunkt för församlingsverksamheten och hänvisas till som församlingens huvudorter.

I Åkerbo församling finns flera gamla kyrkor med stort kulturhistoriskt värde. Svenska kyrkan har med sina byggnader många möjligheter att göra kulturarvet tillgängligt i samhället. Kyrkogårdarna har möjlighet att bli en inbjudande miljö för att besöka, promenera på eller sitta ner en stund. Den kan även inkluderas i församlingens övriga verksamhet, exempelvis gudstjänster.

En stor del av församlingens medlemmar arbetar utom församlingens geografiska gränser vilket utgör en utmaning för församlingen - att möta individens och familjernas behov, när de lever en betydande del av sina liv utanför församlingen. En stor grupp som dock tillbringar sin vardag inom församlingen är skolelever. Här finns möjligheter till nya relationer och kontaktytor till kommande generationer. 

För Svenska kyrkan som helhet är minskande medlemssiffror en utmaning att förhålla sig till. Åkerbo församling har under de senaste tio åren haft en liknande utveckling avseende medlemsantalet. Andelen medlemmar minskar (från 78,2% år 2010 till 61,3% år 2022[1]). Befolkningsökningen i församlingen har inte hindrat att medlemsantalet sjunkit, dock sker det i relativt lågt tempo (från 10 643 år 2010 till 9 324 medlemmar år 2022[2]). Nybyggnationer, framför allt i de tre huvudorterna, medför att medlemsantalet i församlingen på sikt förmodligen kommer att stabiliseras. Det sker även betydande nybyggnation på landsbygden. Med en växande befolkning i församlingen finns möjlighet att bibehålla en sund ekonomi, som utgör grunden för församlingsverksamheter.



[1] Ekonomisk redogörelse, Svenska kyrkan

[2] Ekonomisk redogörelse, Svenska kyrkan

Historiskt

Vi tittar bakåt

Trakten som vi nu kallar Åkerbo församling har en rik förhistoria med fornlämningar och monument från stenålder och tidig medeltid. Området fick tidigt en rikspolitisk betydelse. Kristendomen och kyrkan har genom alla tider varit ett starkt inslag i samhällsbilden, både som landmärken och som tradition. Med det långa perspektivet kan vi se att det hänt mycket här genom tiderna. Församlingens historia är av betydelse för framtiden.

1000-tal

Kyrkorna i Åkerbo församling är i många fall mycket gamla. I och runt flera av de kyrkor som står här idag finns spår från medeltiden och ännu tidigare. Östra Skrukeby kyrka kan räknas bland de äldsta kyrkobyggnaderna i landet. Antagligen byggs först en stavkyrka på en gammal kultplats. Stavkyrkan ersätts i början på 1100-talet av en kyrka i sten. Ett tecken på brytningstiden av förkristen tid och missionstid är en bevarad gravhäll där runskriften berättar att två bröder låtit göra detta gravkistlock efter sin far Vibjörn och med texten ”Gud hjälpe hans själ”.

11-1200-tal

Vårdsbergs kyrka byggs under 1100-talet som en försvarskyrka i form av en rundkyrka. Detta efter stadsgrundandet i Linköping då behovet av skydd nära staden ökar.

Ganska snart efter kristnandet når klosterväsendet Sverige. Här anläggs ett femtiotal kloster med snabb utbredning under 1200-talet. De olika klosterordnarna utgör delar av ett stort kristet nätverk, där klostret har kontakt med andra kloster i Europa. Härifrån sprids både gamla och nya idéer. Det antas att första generationen kloster knyts till redan befintliga kyrkor. Askeby kyrka är ett sådant exempel. Den byggs som gårdskyrka till en kungsgård i mitten av 1100-talet och här startas sedan ett kvinnligt Cistercienserkloster.

15-1600-tal

Reformationens stora teologiska förändring blir en möjlighet för Gustav Vasa att stärka nationalstaten och överta både kyrkans stora egendomar och dess inflytande. Trakterna kring Örtomta blir ett maktpolitiskt centrum. Många adelsfamiljer har sina slott och herresäten här och påverkar maktstrider på riksnivå.

17-1800-tal

Befolkningen ökar i Sverige från mitten av 1700-talet och hundra år framåt, från knappt 2 miljoner till drygt 5 miljoner människor. 90% av befolkningen bor på landsbygden så det är här som befolkningsökningen blir som störst och startar en kyrkobyggboom i landet. Dess resultat ser vi överallt på landsbygden idag. De gamla romanska kyrkorna byggs om eller rivs nästan överallt. Men Lillyrka och Östra Harg är exempel på kyrkor som byggs om tidigt och har kvar mycket av sin ursprungliga romanska exteriör.

Upplysningstiden är här med idealet att nya kyrkor ska stå för en upplyst kristendom, så långt från katolicismens som det bara går. Rationaliseringar och sammanslagningar uppmuntras också och många bybor får se sin kära kyrka grusas och dessutom få en längre resväg till den nya. Biskop Tegnér är en ivrare i denna utveckling och därför kallas de nya, stora, vita landsortskyrkorna för Tegnérlador. I Åkerbo församling finns idag Tegnérladorna Törnevalla, Rystad och Gistad kyrka. Även Bankekinds kyrka rivs och byggs om, dock inte i enlighet med Tegnérladans utseende.

1900-tal

När industrialiseringen kommer flyttas centrum från kyrkan som mittpunkt, till exempelvis järnvägsstationen. Tätorten växer upp där det finns arbete och transportmöjligheter.
Det administrativa ansvaret, skola, omsorg och fattigvård tas över av kommunala organisationer. 1986 tas det första spadtaget till Linghems församlingsgård, som ligger i närheten av tågstationen i Linghem. Mitt i stadsdelen Tallboda byggs också Samlan, en kyrksal och församlingsgård som invigs 1989.

2000-tal

År 2000 avskaffas statskyrkan och Svenska kyrkan blir ett trossamfund bland andra, om än betydligt större. Moderna kyrkor byggs mitt i byn igen, församlingsgårdar med aktivitetsrum, stora gemenskapsytor med kyrkorum i anslutning. Åkerbo församlings nyaste kyrka står klar i Ekängen 2012 och heter S:t Martin.

2006

Åkerbo pastorat bildas då Bankekinds pastorat, som bestod av Bankekind, Askeby och Örtomtas församlingar gick samman med Rystad kyrkliga samfällighet, som då bestod av Rystad, Östra Harg, Törnevalla, Östra Skrukeby, Lillkyrka, Gistad och Vårdsbergs församlingar.

2009

Åkerbo pastorat blir Åkerbo församling med ett gemensamt kyrkoråd som beslutar om hela församlingen.

Fokus i Åkerbo församling

Viktigt i samtiden

Enligt församlingens vision vill Åkerbo församling vara en kyrka nära människan. En kyrka som lämnar plats för människorsvardagstro och för andlig fördjupning. Det innebär att församlingen har verksamhet för alla åldrar på flera platser, ett rikt gudstjänst- och musikliv och många mötesplatser.

Här finns en etablerad relation mellan församlingsbor, medarbetare och förtroendevalda. Vi har kommit en bit på vägen till att nå en enhetlig församlingsidentitet. De lokala engagemang och ideella insatser som finns i församlingen idag är ett arv från de tidigare församlingarna och bidrar till helheten. Dessa engagemang och insatser är viktiga att förvalta.

Det kyrkliga kulturarvet med dess byggnader är inte bara en resurs för Åkerbo församlings gudstjänster och verksamheter utan för hela samhället. Religiösa byggnader och historiska rum är symboler för trygghet och hopp, samt bärare av andliga, sociala och historiska värden. Idag uttrycker människor sin andlighet på många olika sätt. Genom att fira gudstjänst, besöka kyrkor och tända ett ljus. Kyrkobyggnaden kan också vara viktig för den som inte tror.

Trots generellt goda livsförhållanden finns många i Åkerbo församling som upplever tillvaron som svår. Vid exempelvis ensamhet, psykisk ohälsa, pressad ekonomi och risk för arbetslöshet vill församlingen vara ett stöd.

Det bor en hög andel barn med sina familjer i Åkerbo församling. I kristen tro intar barnet en särställning vilket ska prägla församlingens verksamhet. Barnperspektiv, barnets perspektiv och konsekvenser för barnen är närvarande i församlingslivet, verksamheter och beslut.

Viktigt för framtiden

Församlingen har en vision om att vara en kyrka nära människan och bygga gemenskap mellan olika åldrar och grupper. Därför bör olika typer av mötesplatser och aktiviteter erbjudas, som inte enbart är kopplade till gudstjänster, utan möter människan i sin aktuella livssituation vardag som helgdag. Mötesplatser som är till för att främja samhörighet och fördjupning i livets alla skeenden.

Åkerbo församling ska också, enligt sin vision, vara en självklar aktör med tillgängliga personer att vända sig till. Församlingen vill erbjuda emotionellt och andligt stöd för dem som behöver och arbeta för att hjälpa människor att utforska sin tro och få hjälp att söka svar på sina livsfrågor.

Församlingens kyrkor, kyrkliga inventarier och kyrkogårdar utgör en viktig del av det kulturhistoriska arvet i närområdet. Dessa vill församlingen använda för att genom olika evenemang, utställningar och guidade turer bevara och lyfta fram den historiska och kulturella betydelsen som dessa platser har. I församlingens ansvar ligger att bevara och restaurera sitt kulturarv. Men även att överlämna det till kommande generationer i ett gott skick.

Åkerbo församlings kyrkogårdar, träd och murar är viktiga resurser i församlingens stöd för det gröna kulturarvet. Naturen som vi har haft omkring oss länge - växter, djur och den livsmiljö som skapats och utvecklas på jorden ska överlämnas till kommande generationer i gott skick. Människan inverkar mycket i det gröna kulturarvet och påverkar den biologiska mångfalden. Växter och djur får ständigt ändrade livsbetingelser beroende på sin omgivning. Församlingen ska fortsätta att vårda det gröna kulturarvet och värna om den biologiska mångfalden genom långsiktigt arbete och bland annat plantering av arter som lockar fjärilar och insekter.

Församlingen vill verka för att bygga relationer mellan alla som bor och lever i Åkerbo församling och särskilt fortsätta att utveckla och fördjupa mötesplatser. Dessa sammanhang ska erbjudas till flera olika åldersgrupper och vara utformade för att inkludera och engagera.

­­­Identifierade fokusområden

Församlingen har utifrån resonemangen Viktigt i samtiden och Viktigt för framtiden identifierat fyra fokusområden. De grundläggande uppgifterna gudstjänst, diakoni, undervisning och mission är utgångspunkter för hur församlingen arbetar med identifierade fokusområden. Dessa fyra fokusområden ska användas som riktlinjer för att utveckla konkreta program och initiativ som stödjer församlingens vision och målsättning att vara en nära och synlig kyrka. Fokusområdena bör användas för att utveckla och fördjupa både ambitionen och visionen om att nå ut till församlingsbor.

Gemenskap och möten

Under fokusområdet Gemenskap och möten arbetar församlingen för att skapa trygga mötesplatser för församlingsbor, som är till för att främja samhörighet och fördjupning i livets alla skeenden. Församlingen vill verka för att bygga relationer mellan alla som bor och lever i Åkerbo församling. Dessa mötesplatser skapas inom ramarna för samtliga fyra grundläggande uppgifter.

Samtal och stöd

Församlingen möter och ger människan stöd i sin aktuella livssituation under fokusområdet Samtal och stöd. Församlingen vill vara en självklar och tillgänglig aktör att vända sig till, och ska inom ramen för de fyra grundläggande uppgifterna erbjuda emotionellt och andligt stöd för dem som behöver.

Kulturarvets historia och framtid

Det gröna kulturarvet och det kyrkliga kulturarvet ingår i fokusområdet Kulturarvets historia och framtid. Det är församlingens uppgift att överlämna kulturarvet till kommande generationer i ett gott skick. Överlämningen kan göras på olika vis och sker inom ramarna för de fyra grundläggande uppgifterna.

Familj, barn och unga

I församlingen bor en hög andel barn med sina familjer. Under fokusområdet Familj, barn och unga arbetar församlingen för att möjliggöra att familjer, barn och unga utvecklar en relation till kyrkan och kan fördjupa relationen med Gud. Arbetet sker inom ramarna för de fyra grundläggande uppgifterna.

Vad vi gör med det som är viktigt

Att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission är fyra dimensioner som hålls samman och står i relation till varandra. Dessa grundläggande uppgifter är också utgångspunkt för hur församlingen arbetar med identifierade fokusområden. Varje fokusområde har således formulerade intentioner, visioner och inriktningar i förhållande till respektive grunduppgift.

Verksamheter på andra språk

Verksamhet på andra språk sker i enlighet med de olika behov och förutsättningar som finns i församlingen. Idag erbjuds verksamheter och gudstjänster på svenska, engelska och tyska i Åkerbo församling.

Gudstjänstfirande och användning av kyrkorum

Gudstjänsten utgör centrum i församlingens liv, där får vi samlas för att hylla Gud och ta del av Guds ord och budskap. Varje gudstjänst är en lovsång till skapelsen. I våra gudstjänster ärar vi Gud, stärker vår tro genom predikan, nattvardsgemenskap och bönens lovsång. Genom kyrkomusiken skapar Åkerbo församling gudstjänster som höjer känslan av tillhörighet i kyrkorummet och ger körsångare en värdefull upplevelse. Dessa gudstjänster berikar andra konstnärliga uttrycksformer och kulturella upplevelser.

I Åkerbo församling ska huvudgudstjänst med nattvard firas varje vecka. Vanligtvis samlas Åkerbo församling för huvudgudstjänst i Törnevalla kyrka. Under sommaren flyttar denna gudstjänst till Askeby och Rystad kyrkor.  

Församlingens elva kyrkor inkluderar Askeby klosterkyrka, Bankekinds kyrka, Gistad kyrka, Lillkyrka kyrka, Sankt Martins Kyrka, Rystad kyrka, Törnevalla kyrka, Vårdsbergs kyrka, Östra Hargs kyrka, Östra Skrukeby kyrka och Örtomta Kyrka. Dessa kyrkor har egna unika karaktärer och här firas gudstjänster och genomförs förrättningar som dop, vigsel och begravning året om, med några få undantag. Församlingens mål är att erbjuda möjligheter för varje individ att känna närhet och kärlek till den plats som de kallar hemma. Det övergripande syftet med varje kyrka och församlingslokal är att den ska fungera som en följeslagare i människors liv, från dopet till livets slut.

Lillkyrkas vackra altarskåp och altare dukat för mässa. Foto: Charlotte Angelhoff

Gudstjänst

Gudstjänsten är centrum för församlingens liv och en källa till ord och handling. I Åkerbo församling ska gudstjänster gestaltas på olika sätt där kreativitet och gemensamma funderingar får stå i fokus. Gudstjänsten ska ge en djupare förståelse för Bibelns berättelser och ett språk för den egna andligheten och personliga utvecklingen. Bön, musik och lovsång är viktiga redskap.

Gemenskap och möten

Församlingens gudstjänster ska vara en plats där bön, lovsång och nyfikenhet ryms. Här möts erfarna kyrkobesökare och sökare i gudstjänst och vid kyrkkaffet. 

Samtal och stöd

Alla som tjänstgör i församlingen ska veta betydelsen av och uppmuntra till betydelsefulla samtal i anslutning till gudstjänster och kyrkliga handlingar.

Församlingen är tillmötesgående och möter gärna kristna från andra traditioner och kyrkorummet upplåts gärna till samfund som är medlemmar i Sveriges kristna råd.

Kulturarvets historia och framtid

Församlingen ska använda kyrkor och kyrkogårdar i gudstjänsten, för att gestalta människans hopp genom historien, via nutid till framtiden.

På kyrkogårdar och grönytor ska församlingen odla blommor som kan användas till altarblommor och utsmyckning vid gudstjänster och kyrkliga handlingar.

Familj, barn och unga

Åkerbo församling ska tillgängliggöra gudstjänsten för alla åldrar och möjliggöra att besökare känner sig inkluderade och välkomna.

En diakon håller en annans hand i sina händer. Ett stearinljus med kristusmonogram brinner på bordet mellan dem.
Foto: Kristin Lidell /Ikon

Diakoni

Med gudstjänsten som centrum är diakoni ett förhållningssätt och den kristna trons konsekvens i ord och handling. Det är hela Åkerbo församlings uppgift att genom delaktighet, med respekt och i ömsesidig solidaritet möta människor i alla åldrar och livssituationer. Diakoni ska stödja människors egen förmåga och utgår från att varje människa vill vara ansvarig för och delaktig i att uppnå ett gott liv.

Församlingen ska värna om skapelsen. Arbetet ska ske tillsammans med andra goda krafter - individer, grupper, samhällsaktörer och församlingsbor.

Församlingen har etablerat ett Diakoni- och samtalscentrum med uppgift att stärka möten i flera former. En utgångspunkt här är insikten att livsnära samtal i alla former är viktiga. Terapeutiska samtal, själavårdande samtal och samtalsgrupper är verksamheter som församlingen prioriterar. Diakoni- och samtalscentrum är navet i församlingens arbete kring samtal.

Gemenskap och möten

Här ska finnas mötesplatser där människor träffas med ömsesidig respekt för och omsorg om varandra. 

Samtal och stöd

Alla som tjänstgör i församlingen ska veta betydelsen av närvaro i varje möte. I varje relation ska vi vara en kyrka som ser och uppmärksammar varje individ.

Rum för livsnära samtal ska finnas för alla åldrar. Församlingen ska vara en självklar aktör att vända sig till vid svåra stunder i livet, för stöd och verktyg för bearbetning.

Församlingens diakoni ska se till de behov som identifieras i omvärlden och kontinuerligt reflektera över kyrkans uppdrag samt andra samhällsaktörers ansvar och insatser i relation till identifierade behov.

Kulturarvets historia och framtid

Församlingen vill skapa en inbjudande mötesplats på kyrkogårdarna, där samtliga besökare enkelt kan vistas och orientera sig. Kyrkogårdarna ska vara platser där människor känner sig sedda.

Församlingen ska värna om skapelsen och den biologiska mångfalden ska skyddas och gottgöras.

Familj, barn och unga

Familjer, barn och unga ska inkluderas och känna tillhörighet och sammanhang i församlingens gemenskap, gudstjänstliv och veckoverksamhet. Familjer, barn och unga ska ges möjlighet att, genom initiativ från församlingen, få betyda något för någon annan.

Foto: Magnus Aronson /Ikon

Undervisning

Med gudstjänsten som centrum är undervisningen den kristna trons växtplats för människor med olika erfarenheter av liv och tro. Undervisningen i församlingen är svar på uppdraget döp och lär ”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.” (Matt 28:19-20). Här ges människor möjlighet att utvecklas i sina personliga gåvor och växa i sin andlighet. Undervisningen ska i sitt förhållningssätt motverka fördomar, diskriminering, sarkasm, ytlighet, sexualisering och hårda attityder och ge plats för existentiella frågor och funderingar. Församlingens konfirmationsundervisning är ett prioriterat verksamhetsområde då det direkt svarar på uppdraget döp och lär, och regleras i kyrkoordningen kapitel 22; ”Konfirmationen ska innefatta dopundervisning, deltagande i församlingens gudstjänstliv samt en konfirmationsgudstjänst med redovisning, trosbekännelse, bön med handpåläggning och sändning” (kyrkoordningen kapitel 22 §1).

Församlingens konfirmandhandlingsplan läses i bilaga.

Gemenskap och möten

Församlingen ska i undervisningen ge utrymme för människor i alla åldrar att genom delaktighet dela kunskap om och erfarenheter av tron på Gud.

Samtal och stöd

Erfarenheter av liv och tro får mötas i undervisningen i dialog med andra.

Kulturarvets historia och framtid

Församlingen ska göra kyrkorummet och kyrkans rika kulturarv tillgängligt och känt. Församlingen ska genom undervisning skapa intresse för kyrkobyggnaden, kyrkogården och den kristna traditionen.

Familj, barn och unga

Församlingens undervisning ska vara inkluderande och möjliggöra att familjer, barn och unga kan fördjupa relationen med Gud.

Verksamheter för familj, barn och unga i församlingen sker på kristen grund, med hänsyn till Barnkonventionen artikel 27: ”Konventionsstaterna erkänner rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs för barnets psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling.” Verksamheten genomsyras av alla människors lika värde, relationsbyggande och hållbarhetstänk.

Foto: Gustaf Hellsing /Ikon

Mission

Med gudstjänsten som centrum är mission församlingens uppdrag att förmedla kristen tro i ord och handling. Församlingen ska utveckla och stärka församlingsarbetet för att den kristna tron ska föras vidare. Åkerbo församling är en del av Linköping stift och vilar i biskop Marikas valspråk ”Fatta mod, ge världen liv”. Församlingen är en del av den evangelisk-lutherska kyrkan som i sin tur är en del av den världsvida kyrkan, på alla platser och i alla tider.

Församlingen kanaliserar det internationella missionsuppdraget genom exempelvis ACT Svenska kyrkan samt Svenska kyrkan i utlandet.

Församlingens arbete för hållbar utveckling är en del av missionsuppdraget. Åkerbo församling ska vara en förebild och vägvisare i konkret miljöarbete och trovärdig i sitt engagemang i klimatfrågan och i omställningsprocesser.

Församlingen ska alltid ha en strategisk kommunikationsplan att följa. Att tala så att alla förstår är viktigt för att missionsuppdragetska kunna utföras.

Gemenskap och möten

Som formulerat i församlingens vision ska Åkerbo församling vara en kyrka som är en synlig aktör i samhällslivet. Församlingen ska verka för att skapa mötesplatser där människor utan nära relation till kyrkan känner sig inkluderade och nås av det kristna budskapet.

Samtal och stöd

Som formulerat i församlingens vision ska Åkerbo församling vara ett tydligt inslag i samhällsbilden. Diakon, präster och andra medarbetare ska vara självklara personer att vända sig till vid behov av samtal eller stöd i livets alla skeenden.

Kulturarvets historia och framtid

Församlingen ska arbeta för att tillgängliggöra kyrkor och kyrkogårdar, bland annat genom att hålla öppet under sommaren. Kyrkorummet och kyrkogårdens tilltal och uttryck ska vara välkomnande och rogivande för alla som besöker dessa platser.  

Familj, barn och unga

Utöver egenordnade mötesplatser och verksamheter för familj, barn och unga så vill Åkerbo församling vara delaktig när andra aktörer bjuder in till olika evenemang.

Familjer, barn och unga ska ges möjlighet att delta i utåtriktad verksamhet för att göra Guds kärlek känd runt om i vår bygd.

En äldre person med vandringsstav går på en grusväg i skogen.
Foto: Mona Davidsson /Ikon

Det finns en väg

Åkerbo församling siktar framåt

Olika intressen och prioriteringar måste avvägas för att vägen framåt ska lysa igenom. Avvägningen är inte enkel. Åkerbo församlings församlingsinstruktion är ett levande dokument som lägger grunden för allt församlingen är och gör. Den hålls vid liv genom årlig revidering av verksamhetsplan, kommunikationsplan, konfirmandhandlingsplan, förskolan Duvans verksamhetsplan och församlingens begravningspastoral.

Församlingsinstruktionen finns i två utföranden – ett textdokument en trycksak och en version på Åkerbo församlings hemsida, vilken är kopplad till uppläsningsverktyg.

Det finns en väg - och Åkerbo församling låter vandringen på den präglas av

·       Engagemang – möjligheter och initiativ tas tillvara. Församlingen vill mycket och satsar mycket. Vid motgångar står engagemanget kvar för att vända problem till möjligheter.

·       Dialog - Förtroendevalda, personal och ideella samverkar månatligt i verksamhetsråd, terminsvis i områdesråd och årsvis under personalens planeringsdagar för att se hur fokusområden kan utvecklas och bidra till Åkerbo församlings framtid.

·       Avvägning - mellan behov och tillgängliga resurser. Även detta förutsätter dialog, men också demokratiskt beslutsfattande. Församlingen genomgår kontinuerliga förändringar och det som för 50 år sedan var centrum kan idag uppfattas som periferi. Därför utvärderar församlingen sin verksamhet inför varje ny mandatperiod för att anpassa sig till framtida behov.

·       Flexibilitet – förändrade behov eller initiativ inom församlingen uppmärksammas och ageras utifrån. Förändringar i omvärlden tas hänsyn till i församlingens arbete. Konstruktivt och kreativt kaos är positivt och kan bidra till utveckling, varför församlingen är flexibel och öppen för förändringar.

·       Stabilitet – kyrkan står varaktigt och uttryckligt upp för den lilla människan och agerar alltid utifrån den kristna trons värderingar samt Svenska kyrkans värdegrund; Ett ansvar att visa omsorg.