Då kyrkogården fick sin första
kyrka i slutet på 1600-talet var den en del av Klara församling. Den fick namnet S:t Olofs kapell efter helgonet men också efter handelsmannen Olof Larsson som genom sin donation möjliggjort bygget. Församlingen växte stadigt och kapellet blev för litet, man ville ha en ”riktig” av sten.
Uppdraget att rita den nya kyrkan gick till den på slottet anställde inrednings- och möbelarkitekten Carl Fredrik Adelcrantz, den arkitekt som bland annat ritat Kina slott, Drottningholms slottsteater och Confidencen. Kyrkan skulle kunna byggas utanpå den befintliga så att man under byggtiden kunde fortsätta fira gudstjänst.
Kung Adolf Fredrik lade den 3 maj 1768 ner grundstenen. På en mittgång klädd i blått tyg med kronor tågade kyrkvärdar, präster och kungligheter för att i grundstenen placera mynt och kungliga medaljer. Bygget kunde börja men bara efter några år tog pengarna, som handelsmannen Jacob Stiegler skänkt, slut. Man sökte hos kungen att för bygget få ta upp kollekt men detta nekades.
Men att slutföra bygget av en kyrka som Adolf Fredrik lagt grundstenen till var angeläget så därför fick man del i tullavgiften för kaffet som togs till Stockholm, ett öre silvermynt för varje skålpund kaffe. Bygget kunde slutföras och invigdes, inte riktigt färdigt, av Gustav III advent 1774.
Det var en invigning som ingen kan ha missat. Redan på morgonen kom 400 soldater i nya uniformer och med flygande fanor och musik in på kyrkogården och de bildade häck vid alla tre huvudingångar. När kyrkklockorna ringde in för gudstjänst startade kortegen med kungen i kröningsvagnen från slottet med hela kungliga livdrabantkåren med trumpetare, vagnar med kungligheter och höga ämbetsmän. En högtidlig invigning med 2 x 128 skott salut och taffel på slottet efteråt.
Gustav lll lät också beställa en minnestavla över filosofen och matematikern Descartes i kyrkan. Han hade tjänat drottning Kristina och efter sin hastiga död, en kort tid legat begravd på kyrkogården. Vid invigningen framfördes för tillfället specialkomponerad invigningsmusik. Det känns som en röd tråd till idag då musiken har en central plats i församlingens liv. Egen organist, egna och gästande körer fyller kyrkan med högkvalitativ musik.
Från början hade kyrkan vita väggar, raka och rena former. I slutet av 1800-talet kom den första stora förändringen av rummet då stuckaturer och marmoreringar kom att dominera rummet. Det var också då som Julius Kronberg målade takmålningar bekostade av grosshandlare Ljunglöf, av många känd som snusfabrikör.
En kyrka som när den byggdes låg mitt bland envånings trähus i fattigkvarteren i utkanten av staden och som under 1800-talet blev en kyrka i hjärtat av ett växande Stockholm. En snabb och stor tillväxt som ledde fram till att två kyrkor till fick byggas i församlingen i slutet av 1800-talet, Johannes och Gustaf Vasa.
Idag är Adolf Fredrik en av Stockholms mindre församlingar, till yta och till antal medlemmar. Men i församlingen finns stor del av Stockholms handel och många arbetsplatser.
Det finns så mycket mer att berätta om vår kyrka. Att den på 1950-talet delvis kom att återställas interiört, Sergels fantastiska altartavla, om det historiska ”hälsningarna” från S:t Olofs kapell, dess kyrkoherde och psalmförfattaren J.O. Wallin.
Allt detta är något av det som man känner när man kliver in i Adolf Fredriks kyrka. Många besökare utbrister spontant att kyrkan är så vacker. Har jag väckt din nyfikenhet så välkommen för ett besök under våra öppettider eller följ med på någon av våra visningar i sommar.
Bengt Kämpe,
klockare