Göteborgs stifts orgelinventering

I Göteborgs stifts kyrkor finns 454 piporglar. Kyrkorglarna utgör en viktig del av stiftets kyrkliga kulturarv med sina kulturhistoriska, konstnärliga, musikaliska och hantverksmässiga värden. Orglarna har en viktig uppgift vid församlingarnas gudstjänster och förrättningar.

För att stödja planeringen av åtgärder för att underhålla och bevara orgelkulturarvet genomfördes en skade- och underhållsinventering av orglarna i stiftet mellan 2020 och 2022. GOArt stod för projektledning och inventering. GOArt är ett bolag ägt av Föreningen för Göteborgs internationella orgelakademi (FGIOA). Projektet har finansierats av kyrkoantikvarisk ersättning, kyrkounderhållsbidrag och Göteborgs stift.

Projektet slutfördes 2023 men arbetet fortsätter genom stöd till stiftets enheter på olika sätt. 

Projektet levererade:

• Kontraktsrapport som ger en bild av kontraktets orgellandskap.

• Detaljrapport för varje orgel som innehåller all inventeringsinformation för instrumentet.

• Underhållsplan i Incit Xpand för samtliga orglar som även levereras som Excel i utskicket. Utifrån den kan enheter som inte använder Incit Xpand planera vård och underhåll av orglarna.

• Publik internetbaserad orgeldatabas som är öppen för alla med uppgifter om orgelns historik, disposition och tekniska utformning samt kulturhistorisk värdering. De högupplösta bilderna kan fritt användas i icke kommersiellt syfte. Ange ”Göteborgs stifts orgelinventering 2020-2022” som källa. Du hittar databasen hos Göteborg International Organ Academy. Länk till orgeldatabasen

Skade- och underhållsinventering

Det generella intrycket från skade- och underhållsinventeringen är att orglarna i Göteborgs stift är i god kondition. ​Endast 11% av instrumenten bedömdes ha sådana problem att en snar åtgärd är nödvändig för att få dessa i ett spelmässigt gott skick. De flesta av dessa orglar går ändå att spela på men med vissa begränsningar. ​Det vanligaste problemet är ostämdheter hos några enstaka pipor i sådana lägen (tenoroktav, ett- och tvåstrukna oktaverna) och av sådan storlek att stämman inte gärna kan användas.

Projektgruppens råd till er som förvaltar en orgel:​

• Skapa rutiner och tydlig ansvarsfördelning kring orgelns vård och underhåll. 
• Använd en orgeljournal​. Journalen är ett hjälpmedel för att dokumentera problem med orgeln. Ladda ner orgeljournalen
• Nyttja underhållsplanerna och genomför underhållsbesiktningar.

Råden finns tydligare beskrivna i projektrapporten. Ladda ner projektrapporten.

Ny kunskap om den så kallade Göteborgstraditionen 

Framväxten av det orgellandskap som vi kan se och uppleva i Göteborgs stift har formats och påverkats av flera olika faktorer. En viktig omständighet var ekonomin i församlingen där fattiga församlingar och välbärgade församlingar hade helt olika förutsättningar att skaffa en riktig piporgel. Många församlingar hade en kammarorgel eller harmonium som första instrument när diskussionerna i kyrkoråden började under senare delen av 1800-talet om att skaffa en riktig piporgel. Insamlingen av medel till ett inköp av en orgel underlättades ibland av generösa bidrag från välbeställda personer och av församlingsmedlemmar med en önskan att bidra till att smycka sin kyrka med en riktig orgel. 

Olika stilepoker, framför allt från klassiska och romantiska ideal till senare tiders inriktningar, har givit syn- och hörbara spår i orgelmyllan. Enskilda kyrkomusiker har också bidragit genom sin strävan att antingen vilja behålla ett gammalt kärt och uppskattat instrument eller att förmå kyrkorådet att "modernisera" eller byta ut en gammal orgel till något som svarade mot nya tiders önskemål beträffande klang och repertoar.

Orgelrörelsens framväxt

Speciellt tydligt är detta när den så kallade orgelrörelsen växte fram med början under 1930-talet vilket innebar en revolution i orgelvärlden och som präglade en stor del av 1900-talets orgelbyggande. Orgelrörelsen kännetecknades huvudsakligen av en återgång till de ideal som rådde under 1600- och 1700-talen beträffande orgelns konstruktion och klang. En speciell omständighet som nog gör Göteborgs stift unik bland landets stift är den rika orgelbyggartradition i Göteborgsregionen som på ett avgörande sätt har präglat orgellandskapet i stiftet från första delen av 1800-talet till modern tid.

Det är alltså en tradition där tre bröder Söderling var först och från deras verkstad spred sig deras tradition att bygga orglar på klassisk grund, klangligt och byggnadstekniskt. Senare generationers orgelbyggare, de flesta med bakgrund från Söderlings verkstad, kom även att påverkas av stilepoken romantiken men bar ändå med sig Söderlings tradition, säger Carl Johan Bergsten, projektledare för orgelinventeringen i Göteborgs stift.

Orgelinventeringens projektgrupp har valt att kalla traditionen ”Göteborgstraditionen” eftersom den har en tydlig geografisk koppling till Göteborg stift. Orgelbyggarnas ”släktträd” kan ses här.

Många orglar byggdes under 1900-talet
Orgelbyggandet i stiftet tog fart från mitten av 1800-talet. Familjen Söderling och deras senare medarbetare dominerar orgelbyggandet under 1800-talet. O Hammarberg, A Magnussons Orgelbyggeri och Tostareds Kyrkorgelfabrik var de mest anlitade orgelbyggerierna i stiftet under 1900-talet. De har tillsammans byggt 419 orglar mellan 1901-2020. Alla dessa står inte kvar idag eller är ombyggda men visar på en livlig aktivitet av orgelbyggande under 1900-talet. Tostareds kyrkorgelfabrik är den enda av dessa byggerier som är igång än idag och har för tillfället flera års leveranstid på en orgel.

Från slutet av 1950-talet och framåt är det särskilt två anledningar till att nya orglar har tillkommit. Byggandet av nya kyrkor och gravkapell i framför allt nya och utökade stadsdelar har genererat nya instrument. I takt med att körernas placering flyttas från orgelläktaren till främre delen av kyrkan så uppkommer behovet av så kallade kororglar och flyttbara kistorglar/positiv. De nämnda faktorerna har bidragit till den mångfald av olika orglar och orgeltyper som vi idag har i Göteborgs stift.

Barockorgeln på Orust

Stiftets äldsta orgel finns på Orust, närmare bestämt i Morlanda kyrka. På kyrkans norra läktare står en barockorgel, ursprungligen byggd av Hans Brebos år 1604 för Marstrands kyrka. Orgeln har byggts om flera gånger och flyttades 1804 till Morlanda kyrka. Efter den senaste restaureringen 2001 är orgeln huvudsakligen från Brebos 1604 och Elias Wittig 1714. Den är en av Sveriges äldsta orglar och är unik i sitt slag.