Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Ystad Sövestadsbygden Besöksadress: Klostergatan 12, 27134 Ystad Postadress: Box 74, 27122 Ystad Telefon: +46(411)69200 E-post till Ystad Sövestadsbygden

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

S:ta Maria kyrka

Mitt i centrala Ystad ligger S:ta Maria kyrka eller Mariakyrkan som den oftast kallas. Kyrkan från 1200-talet är Ystads äldsta och en av Skånes äldsta tegelkyrkor. I Mariakyrkans torn hittar vi tornväktaren, även kallad lurblåsaren. Han har vaktat över staden sedan 1748.

Bronsreliefen över kyrkporten till S:ta Maria kyrka föreställer jungfru Maria och Jesusbarnet. Runt dem ses skepp och stadsmotiv från Ystad.
Bronsreliefen över kyrkporten till S:ta Maria kyrka föreställer jungfru Maria och Jesusbarnet. Runt dem ses skepp och stadsmotiv från Ystad. Reliefen tillverkades av skulptören Oscar Antonsson år 1931. Bild: Jenny Wollin

S:ta Maria kyrka tillägnad Jungfru Maria

Som namnet avslöjar är Mariakyrkan tillägnad jungfru Maria. Hon var beskyddarinna för handelsmännen, vilket var passande då Ystad under medeltiden var en av de viktigaste städerna i regionen. Staden hade en perfekt placering vid kusten och närhet till andra köpstäder inom Hansan.

Tornväktaren blåser varje natt i sin bronslur för att meddela stadsbor och besökare om att allt är lugnt i staden.
Tornväktaren har vaktat över Ystad från Mariakyrkans torn sedan år 1748. Bild: Hans Lange

Guds härliga, milda och mäktiga hand. Bevare vår stad för eld och brand.

Tornväktarens rop.

Tornväktaren i S:ta Maria kyrka

Väktare med ansvar för stadens säkerhet

Tornväktaren, eller lurblåsaren som han också kallas, har vaktat över Ystad sedan år 1748. Han anställdes ursprungligen för att från Mariakyrkans torn hålla utkik och svara för stadens säkerhet. Från tornet kunde han se och varna för eldsvådor på stadens gator och man såg om det kom smuggelfartyg på havet.

En ljudstöt i varje väderstreck

För att varna hade tornväktaren en lång bronslur som han stack ut genom en lucka i tornet och blåste larm. Samtidigt hängde han ut en röd lampa eller på dagtid en flagga i den riktning man kunde söka faran.

Tiden angavs genom att tornväktaren i varje väderstreck blåste en signal 15 minuter efter hel timma, två signaler 30 minuter efter hel timma, tre signaler 15 minuter före hel timma och fyra signaler vid hel timma. Detta upprepades dygnet om.

Tornväktaren en anställd turistattraktion

Numera är tornväktaren en turistattraktion och är anställd av Ystads kommun. Endast tidgivning mellan kl. 21.15 och 01.00 återstår. Vid kvart över blåser tornväktaren en gång i varje väderstreck. Vid halv blåser han två gånger i varje väderstreck. Vid hel timma blåser han fyra gånger i varje väderstreck. Detta upprepas fram till kl. 01.

Tidigare kunde turister gå upp i kyrktornet, men på grund av svårigheter att evakuera besökare i händelse av brand är kyrktornet idag stängt för besökare.

S:ta Maria kyrkans byggnadshistoria

S:ta Maria kyrka är ett bra exempel på flera olika epokers kyrkliga, politiska, ekonomiska och sociala förhållanden. Här samsas tre olika byggstilar, romansk, gotisk och renässans. En relativt liten del finns kvar av den ursprungliga kyrkan från 1200-talet. Det mesta vi ser idag tillkom på 1600-talet.

Katolsk basilika i romansk stil

Den ursprungliga kyrkan byggdes i början av 1200-talet som en katolsk basilika i romansk stil med tre skepp, d v s ett högre mittskepp och två lägre sidoskepp med ribblösa kryssvalv. Detta var en ganska ovanlig byggnadsform i Skandinavien vid den här tiden. Byggnadsmaterialet var rött handslaget tegel och Komstads-kalksten, det vill säga en mörkgrå till svartgrå kalksten. Den ursprungliga kyrkans mittskepp sträckte sig från dagens kortrappa till pelaren där predikstolen står idag.

Storm förstörde kyrkan

Under en storm den 20 april år 1648 störtade kyrkans torn samman och drog med sig kyrkans västra del. Ett nytt tvärskepp i renässansstil och ett nytt västtorn byggdes upp mot det som fanns kvar av det ursprungliga mittskeppet. De stod färdiga år 1650 respektive år 1689-90 och är samma tvärskepp och torn som vi kan se idag.

Omfattande renoveringar präglade 1800- och 1900-talen

I början av 1800-talet beslutade man sig för att snygga upp kring kyrkan. De gamla gravarna runt Mariakyrkan flyttades och en ny kyrkogård anlades väster om stadsvallen, det vi idag kallar Gamla kyrkogården. Från och med nu förbjöds alla gravläggningar kring S:ta Maria kyrka. Man kan ana den tidigare kyrkogården runt kyrkan genom de gräsbevuxna och förhöjda markytorna vid fasaden.

Kyrkan berövades sin ålderdomliga prägel

På 1830-talet ledde domkyrkoarkitekten i Lund, professor Carl Georg Brunius, en omfattande renovering av S:ta Maria kyrka. Resultatet blev omfattande ingrepp som berövade kyrkan mycket av dess ålderdomliga prägel, inte minst utvändigt.

År 1886 ersatte Ystads stadsarkitekt Peter Boisen det gamla golvet som hade infällda gravstenar med ett nytt golv i betong.. Mycket av kyrkans invändiga utsmyckning som epitafier, krucifix och gravhällar togs bort eftersom de ansågs förfula kyrkan.

Kyrkan återställdes av Stadener och Wåhlin

S:ta Maria kyrka restaurerades igen år 1923-1924, nu för att försöka återställa mycket av det som togs bort vid förra restaureringen år 1886. Kyrkoherde Sam Stadener och domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin ledde restaureringsarbetet.
På Jungfru Marie bebådelsedag år 1925 återinvigdes S:ta Maria kyrka i sin forna glans. Restaureringen står sig väl än idag.

Snidat altarskåp i ek. I altartavlans mitt syns Jesus och Maria  och under dem syns de fyra kyrkofäderna, Augustinus, Ambrosius, Hieronymus och Gregorius. Runt omkring i grupper om tre sitter de tolv apostlarna.
I dopkapellet i S:ta Maria kyrka finns ett vackert altarskåp från 1400-talet. Bild: Henrik Lundström

 Sevärdheter i S:ta Maria kyrka

 Vackert altarskåp i ek pryder dopkapellet

Över altaret i dopkapellet i S:ta Maria kyrka hänger ett vackert snidat gotiskt altarskåp i ek, troligen tillverkat på 1400-talet i norra Tyskland. Under flera år hängde altarskåpet på Historiska museet i Lund, men återbördades till Mariakyrkan vid restaureringen år 1924. Skåpet är i gott skick, men saknar tyvärr sina båda flygeldörrar.

I altartavlans mitt ser vi Jesus och Maria. Mitt emellan dem är ett tomt fält där det kan ha suttit en figur, ett krucifix eller kanske ett ciborium, d v s en plats där man förvarade det välsignade brödet. Under Jesus och Maria syns de fyra kyrkofäderna, Augustinus, Ambrosius, Hieronymus och Gregorius. Runt omkring i grupper om tre sitter de tolv apostlarna, men två av dem saknas.

Altarskåpets underdel, som också kallas för predella, visar målningar av Jesu födelse, lidande, uppståndelse och himmelsfärd. Flaggan som visas är Kristi flagga. Korset har en gång varit gult, men har bleknat med åren.

Unggotisk ljuskrona i järn från 1300-talet

Ljuskrona i järn från 1300-talet som består av en rund bottenskål med en pigg i mitten för större vaxljus och fyra utgående armar för mindre ljus. Allt är upphängt på långa järnstänger som hålls samman av järnringar. Överst på kronan sitter ett järnkors.
I dopkapellet i S:ta Maria kyrka hänger en ljuskrona i järn från 1300-talet. Bild: Jenny Wollin

I dopkapellet i S:ta Maria kyrka hänger en ljuskrona i järn från 1300-talet. Det är kyrkans äldsta ljuskrona. Den består av en rund bottenskål med en pigg i mitten för större vaxljus och fyra utgående armar för mindre ljus. Allt är upphängt på långa järnstänger som hålls samman av järnringar. Överst på kronan sitter ett järnkors.

Kronan ställdes ut på världsexpositionen i Paris 1867 och deponerades sedan på statens Historiska museum i Stockholm. Vid restaureringen år 1923-24 begärde kyrkoherde Sam Stadener att få tillbaka ljuskronan.

Altaruppsats i barockstil av Johan Jehrling och Carl Mört

Tavlan i altaruppsatsens mitt föreställer den första nattvarden. Tavlan visar fjorton personer, Jesus, de tolv lärjungarna och akademiritmästaren Carl Mört som målade tavlan.
Tavlan i altaruppsatsens mitt föreställer den första nattvarden. Tavlan visar fjorton personer, Jesus, de tolv lärjungarna och akademiritmästaren Carl Mört från Lund som målade tavlan. Bild: Henrik Lundström

Över koraltaret hänger en altaruppsats i barockstil, utformad och tillverkad mellan åren 1718 och 1733 av bildhuggaren Johan Jerling. I mitten av uppsatsen ser vi en tavla över den första nattvarden. Tavlan visar fjorton personer, Jesus, de tolv lärjungarna och akademiritmästaren Carl Mört från Lund som målade tavlan. Mört målade in sig i sitt eget porträtt istället för att signera tavlan. (Mannen till höger om lärjungen med den röda manteln med ansiktet vänt åt vänster)

På varje sida om altartavlan finns marmorerade kolonner i rött och de fyra evangelisterna. Över altartavlan finns en tavla som föreställer scenen där Jesus döps i floden Jordan av Johannes Döparen. Även denna tavla är målad av Carl Mört. Runt tavlan ligger symboler för tro och hopp. Uppsatsen kröns av två bevingade genier och mellan dem Jehovamärket inramat av en strålgloria.

Predikstolen - ett förträffligt barockarbete

S:ta Maria kyrkas predikstol är ett av de förnämligaste kyrkliga barockarbetena i Skåne. Den tillverkades i sandsten och svart och vit kalksten år 1626 av konstnären A.S. Det finns en liknande predikstol av samme konstnär i S:t Petrikyrkan i Malmö.

Ursprungligen stod predikstolen längre österut i långhuset, men flyttades till sin nuvarande placering i samband med att kyrkan byggdes upp igen efter en storm år 1648. 

S:ta Maria kyrkas predikstol i i sandsten och svart och vit kalksten är ett av de förnämligaste kyrkliga barockarbetena i Skåne.
Predikstolen i S:ta Maria kyrkan tillhör ett av Skånes mest förträffliga kyrkliga barockarbeten. Bild: Henrik Lundström

Den nedre delen av predikstolen är gjord av sandsten liksom de bärande partierna. Här hittar vi Moses som ser ut att bära upp predikstolen. Ansiktet bakom Moses tros vara konstnären A S.

Den övre delen av predikstolen, den så kallade korgen, är gjord i svart och vit kalksten. De fem relieferna i vit alabaster visar händelser i Jesus liv: bebådelsen, herdarnas tillbedjan, nattvardens instiftande, korsfästelsen och uppståndelsen. På flyglarna kan man se bilder av de fyra evangelisterna: Matteus och Markus på västra sidan och Lukas och Johannes på den östra.

Över predikstolen hänger en praktfull baldakin i trä, också den från början av 1600-talet. Baldakinen är utsmyckad med änglafigurer, liggande lamm och längst upp en herde. Bland de förgyllda änglarna syns monogrammet CIV som står för den danske kungen Christian IV.

I uppgången till predikstolen finns olika initialer inristade. Det påstås att det är elever från den intilliggande Latinskolan som har ristat in dem.

Krucifix med riktigt människohår

Ett av krucifixen i Sankta Maria kyrka sägs ha riktigt människohår.
Krucifixet i S:ta Maria kyrka föreställer Jesus i dödsögonblicket. Kristusfiguren har både hår och skägg av riktigt människohår. Bild: Anders Andersson

Mitt emot predikstolen i S:ta Maria kyrka hänger ett krucifix från 1500-talet. Krucifixet föreställer Jesus i själva dödsögonblicket och Kristusfiguren har både hår och skägg av riktigt människohår. Det påstås att Karl XII lät utge ett påbud att det skulle hänga ett krucifix mitt emot predikstolen så att prästen påmindes om vad han talade om

Vacker orgelfasad och orgelläktare av Johan Jerling

Orgelfasaden i Sankta Maria kyrka är rikt dekorerad med snidade bladverk och figurer i barockstil. Orgelläktaren i sin tur är dekorerad med målningar med bibliska motiv, gjorda av Carl Mört.
Orgelfasaden i S:ta Maria kyrka är rikt dekorerad med snidade bladverk och figurer i barockstil. Bild: Henrik Lundström

Orgelfasaden i S:ta Maria kyrka tillverkades år 1724 av bildhuggaren Johan Jerling. Den är rikt dekorerad med snidade bladverk och figurer i barockstil. Överst på orgelfasaden kan man se Karl XII:s namnschiffer. Karl XII och hans trupper låg i Ystad en tid, innan de skeppades vidare mot Narva. Det finns dock ingen direkt förklaring till varför hans monogram sitter där.

Orgelläktaren från år 1727 tillverkades även den av Johan Jerling. Dess skrank pryds av vackra målningar med bibliska motiv, gjorda av Carl Mört.

om S:ta maria kyrka

Besöksadress

Stortorget 1, 27143 Ystad 

Hitta till S:ta Maria kyrka med eniro.se

 

Öppettider

1 september-30 april varje dag kl. 10-16.
1 maj-31 augusti varje dag kl. 10-18.

 

Tillgänglighet

Ingång med ramp, ledstänger och elektronisk dörröppnare på kyrkans norra sida. Hörslinga. HWC. Ledstänger vid kortrappan. Trappsteg markerade med vita prickar.

OBS! Inne i kyrkan kan gravstenarna i golvet upplevas som besvärliga då underlaget inte är jämnt.

 

Bokning

Ring 0411-692 00 eller skicka e-post till ystad.pastorat@svenskakyrkan.se 

Kyrkan har ca 350 sittplatser, varav 190 platser har skymd sikt på grund av pelare.