Österåkers kyrka

Österåkers kyrka har anor från 1100-talets senare hälft och är sedan dess om- och tillbyggd vid flera tillfällen. Det äldsta inventariet är ett rökelsekar av 1200-talstyp, som vittnar om kyrkans medeltida ursprung.

Under århundradena kom det närbelägna Forsby säteri att få stor betydelse för kyrkan genom patronatsrätten. Detta återspeglas tydligt i interiören. Kyrkan äger ett stort antal konstverk, i synnerhet porträtt av olika ägare till Forsby säteri. I koret och på kyrkans norra vägg hänger åtta huvudbaner som tillhört olika ägare till säteriet. På den södra väggen finns ett medeltida altarskåp, troligen ett svenskt arbete, där korsfästelsen framställs i mitten med S:t Olof och S:t Eskil på var sida.

Predikstolen är utförd av bildhuggaren Anders Heysig år 1700. Under 1700-talet fick kyrkan i stort sett sitt nuvarande utseende. Den sista stora ombyggnaden ägde rum 1786, och altartuppsatsen från 1788, ritad av Johan Tobias Sergel, består av ett förgyllt kors och några av Kristi pinoredskap. Exteriören ger i dag främst intryck av 1700-talet.

Norr om kyrkan står klockstapeln, ritad av Carl Christoffer Gjörwell och uppförd 1801.

Efter en omfattande renovering återinvigdes Österåkers kyrka första advent 2019 av biskop Johan Dalm