Foto: Magnus Aronson /IKON

Gudstjänst

Gudstjänsten är församlingens hjärta och den mötesplats som församlingens liv utgår från.

Från första stund samlades de kristna till gudstjänst. Från början var de inte så många. På en del platser var de förföljda för sin tros skull. Det fanns ett behov att träffas och lyssna till berättelserna om Jesus, höra tolkningar omJesu liv och död och uppståndelse. Formen för gudstjänsten ärvde man i viss mån från sin gamla judiska tro. Inslaget av textläsning kände man igen från synagogan.

Nattvardsfirande
Foto: Magnus Aronson

Måltiden viktig

Redan tidigt i den kristna historien blev måltiden ett viktigt inslag i gemenskapen. Det var en kärleksmåltid då man delade med sig av maten. Måltiden utvecklades snart till en handling då man mindes lärjungarnas sista måltid tillsammans med Jesus. Man försökte tolka betydelsen av att Jesus hade dött och uppstått. Den måltiden, nattvarden, firas fortfarande i alla kristna kyrkor mer eller mindre ofta.

Gudstjänster i våra församlingar

I Västra Vingåkers kyrka och Österåkers kyrka firar vi gudstjänster varje söndag. 

I Baggetorps församlingshem firas gudstjänt ungefär var tredje vecka med undantag för sommarmånaderna.

Tiderna annonseras i Katrineholmskuriren och naturligtvis här på hemsidan i kalendariet.

Sinnesrogudstjänst

Sista fredagen varje månad kl. 18 firas en enkel gudstjänst, som utgår från sinnesrobönen, i Västra Vingåkers kyrka.

Alla helgons dag

Alla helgons dag firas alltid lördagen mellan 31 oktober och 6 november och är sedan 1953 en allmän helgdag. De är en dag för att uppmärksamma alla helgon, kända som okända. I evangelisk-lutherska kyrkor vördar man inte helgon på samma sätt som i de romersk-katolska och ortodoxa kristna traditionerna. Vi vördar inte helgonen och vi ber inte till dem. Men de är förebilder som vi kan lära av i uppdraget att vara människa.

Tema

Helgonen

Liturgisk färg

Vit

Altardekoration

På altaret ställer vi vita och röda blommor och vi tänder fyra ljus.

Bibeltexter

Gammaltestamentlig läsning

Femte Moseboken kapitel 34, vers 1-5

Mose gick från Moabs hedar upp till berget Nebo, högst uppe på Pisga, som ligger mitt emot Jeriko, och Herren visade honom hela landet: Gilead ända till Dan, hela Naftali, vidare Efraims och Manasses land och hela Judas land ända till havet i väster, Negevöknen och Jordanslätten, dalen där Jeriko, Palmstaden, ligger, och ända ner till Soar. Herren sade till honom: ”Detta är landet som jag med ed lovade Abraham, Isak och Jakob att ge åt deras efterkommande. Jag låter dig se det med dina egna ögon, men du kommer inte att gå över dit.” Där i Moab dog Herrens tjänare Mose, så som Herren hade sagt.

Epistel

Hebreerbrevet kapitel 12, vers 22-24

Nej, ni har kommit till Sions berg och den levande Gudens stad, det himmelska Jerusalem, och står inför mångtusende änglar, en festförsamling av alla förstfödda som har sitt namn i himlen; ni står inför Gud, allas domare, inför andarna av de rättfärdiga som har fullkomnats och inför Jesus, förmedlaren av ett nytt förbund, och det renande blod som talar starkare än Abels.

Evangelium

Lukasevangeliet kapitel 6, vers 20-26

Han lyfte blicken, såg på sina lärjungar och sade: ”Saliga ni som är fattiga, er tillhör Guds rike. Saliga ni som hungrar nu, ni skall få äta er mätta. Saliga ni som gråter nu, ni skall få skratta. Saliga är ni när man för Människosonens skull hatar er och stöter bort er och smädar er och gör ert namn avskytt. Gläd er på den dagen och dansa av fröjd, ty er lön blir stor i himlen. På samma sätt gjorde ju deras fäder med profeterna. Men ve er som är rika, ni har fått ut er glädje. Ve er som är mätta nu, ni skall få hungra. Ve er som skrattar nu, ni skall få sörja och gråta. Ve er när alla berömmer er. På samma sätt gjorde ju deras fäder med de falska profeterna.

Psaltaren

Psaltaren psalm 126, vers 1-6

En vallfartssång. vi skrattade, vi sjöng av glädje, och jublet steg från våra läppar. Då sade man bland folken: Herren har gjort stora ting med dem! Ja, Herren gjorde stora ting med oss, och därför var vi glada. Herre, vänd vårt öde, liksom du ger liv åt bäckarna i Negev. De som sår under tårar skall skörda med jubel. Gråtande går de och sår sin säd. Jublande kommer de och bär sina kärvar.

Livets gudstjänster