Kärleken till en kista
om kyrkkistan i Voxtorps kyrka, Jönköpings län.
En kärlekshistoria
”År 1951 arbetade jag i Stockholm och på fritiden gick jag ofta till museerna. Det första jag fick se på Historiska Museet var en kista, som jag aldrig hade sett maken till. Den hade så oerhört sköna proportioner och en smidesdekor, som var helt fantastisk. Jag blev omedelbart förälskad i kistan. Jag fick veta att den kom från Voxtorps kyrka i Jönköpings län, och jag beslutade mig för resa till Voxtorp och om möjligt söka gifta mig med en kvinna från Voxtorp”.
Så berättade lokalhistoriken och författare Karl ”Kalle” Hedkvist, när hans dröm gått i uppfyllelse och han 2005 , tillsammans med den gigantiske smeden i Bors samhälle Gunnar ”Smen” Karlsson, gjort en exakt kopia av Voxtorpskistan. Den finns idag att bese i Voxtorps kyrka. ”Kalle” Hedkvist berättade vidare:
”När jag fick pension 1984 började jag renovera möbler och då fick jag idén att försöka göra en kopia av denna praktmöbel. Smeden Gunnar Karlsson lovade att göra smidet men det tog sin tid för allt måste göras med gammaldags teknik. Gunnar är en av de få som ännu behärskar den tekniken. Han tillverkade även verktygen för att kunna utföra arbetet på medeltida sätt.
Av den legendariske Helmer Karlsson i Björkekulla i Voxtorps socken fick jag en gammal sädesbinge, som kunde göras om. Det visade sig sedan att den hade varit en gammal brudkista från 1700-talet, som någon av de ingifta husmödrarna fört med sig till Björkekulla.
Kyrkkistan i Voxtorps kyrka under medeltiden
I Voxtorps kyrka fanns redan på 1100-talet en kista försedd med fyra hänglås. Troligen hade fyra betrodda män hand om nycklarna. Den är rikt beslagen av järnsmide och visar på framsidan en jaktscen, som föreställer en eremit och hjort som förföljs av en jägare. Hjorten tar sin tillflykt till eremiten, som träffas av pilen när jägaren skjuter. Mittpartiet på framsidan domineras av ett träd, som föreställer livets och kunskapens träd. Allt järn är dekorerat med ränder och fiskbensmönster.
Voxtorps kyrka har också en dörr till sakristian, som sägs vara av samma smidestradition som kistan.
Kyrkkistans ursprung – ”Roglösamästaren”
Var 1100-tals kistan är tillverkad finns det olika meningar om. Docenten Lennart Karlsson, tidigare intendent på Historiska museet, har i sin avhandling ”Ironwork” från 1988 menat, att smeden var från Östergötland och att det också var samme mästare som gjort den fina dörren till Roglösa kyrka samt dörrarna i Voxtorps, Ryssbys och Rydaholms kyrkor.
Voxtorpskistan ger han följande betyg: ”Estetiskt sett framstår kistan i Voxtorp som kulmen på Roglösasmidet. Den har välbalanserade proportioner med koncentrerad och kontinuerlig design. Den har inte som dörren i Roglösa radat upp ett antal scener, som verkar hopfogade utan inre sammanhang. Varje del är omsorgsfullt skapad, speciellt hjorten, som är otroligt välformad och utmejslad”.
Kyrkistans motiv – om den helige Egidius eller Ilian
Motivet med eremiten och hjorten var ett vanligt motiv på kistor av detta slag under medeltiden. Motivet var hämtat från legenden om den helige Egidius. Han föddes cirka 650 i Aten, Grekland, och dog 1 september 720 i Septimania, Frankrike.
En svensk form av det tyska namnet Gilgen är ” Ilgen” eller ”Ilian” som i sin tur är en ombildning av det grekiska namnet Egidius. Egidius (grekiska Αιγίδιος, franska Gilles, polska Idzi).
Legenden om Egidius eller Ilian berättar, att han kom från det avlägsna Athen som pilgrim till Rhône-dalen och bosatte sig som eremit i de djupa skogarna nära Arles.
En hind brukade komma till hans grotta och livnära honom med sin mjölk. En gång fick kungen och hans jägare syn på hinden och ville skjuta den. Hinden hade flytt till Ilians grotta. Kungen sköt på måfå en pil i den mörka grottan och gick sedan in för att se, om han träffat hinden. Men pilen hade träffat den helige Ilian.
Han fann den blödande eremiten med pilen i kroppen och det oskadda djuret tätt intill honom.
Kungen ville gottgöra sitt misstag och erbjöd honom läkarhjälp och pengar, men denne bad om en enda sak: att kungen skulle bygga ett kloster på platsen.
Så byggdes omkring år 680 det berömda klostret Saint-Gilles (så kallar fransmännen Ilian),som snart samlade ett stort antal munkar. Ilian blev dess förste abbot och ledde klostret till sin död den 1 september 720. Han begravdes i klosterkyrkans krypta.
Under hela medeltiden var Saint-Gilles en berömd vallfärdsort, inte minst därför att den ligger vid den stora pilgrimsleden till Compostela. Hundratusentals pilgrimer brukade samlas vid Ilians grav för att tillsammans fortsätta vandringen till den helige Jakob i Compostela.
Han räknas som skyddshelgon för tiggare, smeder, ammande mödrar mm.
Under medeltiden hade Enköpings stadsförsamling två stadskyrkor, Sankt Olof, vilken numera är helt försvunnen, och Sankt Ilian. Sankt Ilian övergavs 1548 när Vårfrukyrkan blev stadskyrka. Sankt Ilians ruin från 1200-talet grävdes ut 1943-1946.
I det övriga medeltida Sverige fanns också sockenkyrkor helgade åt Egidius (Sankt Ilian) bland annat i Västmanland, Uppland och Östergötland.
Kopian av kyrkkistan i Voxtorps kyrka
År 1867 var kyrkkistan från 1100-talet med på en utställning i Paris och fick stor uppmärksamhet. Troligen kom den aldrig sedan tillbaka till Voxtorps kyrka, utan Historiska Museet köpte den för 75 riksdaler. Men en kopia av den finns som nämnts idag i kyrkan.
Vid mottagandet av denna ”nya” Voxtorpskista 2005 berättade ”Kalle” Hedkvist och Gunnar ”Smen” Karlsson om sitt arbete med att göra denna exakta kopia av Historiska museets kista. Också docenten Lennart Karlsson var inbjuden. Han uttryckte sin stora beundran över kopian och ville rent av påstå, att kopian var ett ”strå vassare” än originalet i både träarbete och smideskonst.
Tyvärr avled Lennart Karlsson 2014 och både ”Kalle” Hedkvist och Gunnar ”Smen” är nu borta. Ett minne av dem och deras arbete finns dock kvar i form av en kista i Voxtorps kyrka- en kopia av en 1100-tals kyrkkista - en av Smålands finaste.