Om Mathias "Masse" Klintberg. Mathias Victor Klintberg föddes den 9 oktober 1847 i Närs prästgård som det tionde barnet till prosten Mathias Mathiæ Klintberg och dennes hustru Antioinetta Wirginia Agrell.
Efter skolgång i Visby tog han studentexamen 1866 och inledde samma höst studier vid Uppsala Universitet, där han huvudsakligen läste språk. Den 30 januari 1872 avslutade han studierna i Uppsala med en filosofie kandidatexamen. Han studerade sedan flera andra ämnen bland annat fri-handsteckning vid Slöjdskolan som senare skulle bli Konstfack.
Från nyåret 1877 återvände han till läroverket i Visby där han tio år senare utnämndes till lektor i franska och engelska. Han upprätthöll tjänsten till sin pensionering 1912. Han var också läroverkets bibliotekarie och vår-dare av dess samlingar. Åren 1888–1907 var han, vid sidan av lärartjänsten, även föreståndare för Gotlands Fornsal (nuvarande Gotlands Museum).
Mathias Klintberg återvände gärna till sin barndoms trakter, socknarna När och Lau. Han fann särskilt mycket som intresserade honom i Lau. Dels fanns så gott om fossil på Lausbackar och Klintbergs petrifikatsamling skulle växa sig mycket stor och anses ännu vara en av de märkligaste i sitt slag i världen.
Men där fanns även något annat som fascinerade honom – laumålet. Un-der sina besök i Lau hade han under hela sitt liv stött på det särskilt ålder-domliga gutamål som talades där. Som den språkman han var fick detta en oemotståndlig dragningskraft. Mathias eller "Masse" som han fick heta i folkmun, började göra omfattande uppteckningar av språket. Hans många sagespersoner fick talrika besök och några hade han mångårig kontakt med brevledes. Hans högkvarter kom under åren 1913–1928 att bli det så kallade "Mor Linas" hus på Lausbackar.
Hans mest bekante sagesman blev Fie-folkets måg, Jakob Karlsson, som var född vid Kauparve 1857. Han är idag mest känd under namnet Fäi-Jakå. Med början den 2 februari 1889 skrev han till Lektån mängder av brev på omkring 4 000 foliosidor. Dessa brev, liksom många andra uppteckningar ligger till grund för den omfattande Ordbok över Laumålet på Gotland, som färdigställdes av Herbert Gustavson 1986, 110 år efter det att Klintberg på-började sitt monumentala uppteckningsarbete.
Mathias Klintbergs konstnärliga talang, som bland annat visade sig i hans utmärkta teckningar, kunde i början av 1900-talet blomma ut i en modern konstform – fotografi. Den nya tekniken hade nu blivit tillgänglig för fler och fler, främst som redskap för dokumentation. Så använde även den nu 55-årige "Masse" det nya redskapet, men som en extra krydda kan vi hela tiden se avtryck av hans goda bildsinne.
Klintberg har uträttat långt mer än vad som ryms här. Ännu ett exempel är att han tog initiativet till att den första stora ordboken, Gotländsk Ordbok på grundval av Carl och Per Arvid Säves samlingar, blev verklighet 1945. Men han fick aldrig uppleva det själv. Han dog den 18 juni 1932 i sitt hem på Smedjegatan i Visby.
Bosse Carlgren
Huvudsaklig källa: Svante Hedins kapitel Mathias "Masse" Klintberg och ordboken över Laumålet ur boken Fäi-Jakås fyst brevi.