Hej Erik!

Vad är kyrkans uppgift, utifrån vårt ansvar för skapelsen, i det globala nödläge som klimatförändringarna innebär?

Psalmisten skriver ”Jorden är Herrens med allt den rymmer, världen och alla som bor i den” (Ps 24:1). Det är grunden för den kristna synen av tillvaron och skapelsen. För kyrkan innebär det konkret att hon:

a)       förvaltar sina egendomar på ett så hållbart sätt som möjligt både ekologiskt och socialt. Investeringar bör ske för att få god effekt och därigenom bidra till Guds rike och ett gott samhälle.

b)      Genom kyrkans andliga liv odlas en vördnad för tillvarons och skapelsens mysterium som föder ett ansvarstagande för hela skapelsen och vilja till ansvarstagande.

c)       I vördnaden för tillvaron förenas teologi och naturvetenskap. Det är därför ett viktigt område för kyrkan att fördjupa sig i och ett område som många ser en motsättning till tron.

Uttryck för mänsklig sexualitet och samliv, ibland förenklat benämnt hbtq+, väcker ofta starka känslor. Olika ståndpunkter motiveras ofta teologiskt eller utifrån bibelord. Vad ser du som biskopens uppgift i mötet med dessa frågor?

Biskopens uppgift är att vara ett enhetens tecken och verktyg. Det är därför viktigt att en biskop befrämjar dialog och reflektion som kan härbärgera olika ståndpunkter och fördjupa förståelsen. När det gäller frågor om mänsklig sexualitet befinner sig kyrkan i en urskiljningsprocess. Både inom Svenska kyrkan och i relation till Kyrkornas världsråd och andra kyrkor pågår det teologisk reflektion och urskiljning för att förstå dessa frågor bättre och i omsorg om enskilda personer.

Ungas psykiska hälsa – hur angår den kyrkan?

Varje människa angår kyrkan, eftersom Gud har ett ärende till varje människa. Det gäller inte minst personer som lever i psykisk eller fysisk utsatthet. En aspekt av ungas psykiska ohälsa är ofta avsaknad av sammanhang och mening. Kyrkan är, där den fungerar, en gemenskap som finns till i tjänst för andra och som skänker gemenskap, mening, struktur, hopp och kärlek. Aspekter som kan motverka psykisk ohälsa och skänka mening. Även terapi kan på sina håll vara en del av kyrkans arbete, tillsammans med den allmänna vården och andra människor av god vilja.

Utlandskyrkan är en angelägenhet för hela Svenska kyrkan och samtidigt knuten till biskopen i Visby stift. Hur ser du på uppdelningen av tillsyn och främjande för utlandsverksamheten?

Som jag uttryckte i samband med hearingen den 27 augusti så vore det bra om SKUT tydligare infogades i Visby stift. Nu har SKUT i praktiken en dubbel ställning där tillsyn och främjande delas upp på ett konstlat sätt. Tillsyn och främjande hör ihop och kan inte utan problem skiljas åt.

Hur ser du på utlandskyrkans finansiering i framtiden?

I takt med att Svenska kyrkans ekonomiska resurser minskar behöver SKUT:s församlingar bli mer ekonomiskt självständiga. Arbete med fundraising och att hitta andra typer av inkomster är viktigt för att bygga starka församlingar. Redan idag görs stora insatser för att göra utlandsförsamlingarna mer självständiga, vilket stift och församlingar i Sverige kan lära sig mycket av. Samtidigt behöver detta arbete utvecklas och även, i de församlingar där detta är möjligt, professionaliseras. Utlandssvenskar med professionella kunskaper i ekonomi och management är resurser som kan bidra med mycket kunskap. Långsiktighet och tålamod är viktigt för att utveckla den ekonomiska basen (även detta behöver församlingar i Sverige lära sig av).

Baserat på frågorna, ”Tre frågor som jag brinner för”, ”Detta skulle jag prioritera som biskop i Visby stift” samt ”Vilka ser jag är Svenska kyrkans största framtidsutmaningar” svarar Erik enligt följande:

Mina prioriteringar för Visby stifts församlingar på Gotland och inom SKUT grundas på utmaningar som kyrkan står inför, vilket samtidigt färgas av mina erfarenheter och vad jag brinner för. 

Kyrkans största utmaning är att så många väljer att lämna henne, då kyrkan upplevs sakna betydelse för deras liv. Detta är främst en existentiell och andlig fråga. Sekundärt är det ett ekonomiskt problem. Främsta prioriteringen för kyrkan behöver därför vara att be och arbeta för att fler människor ska upptäcka glädjen och rikedomen med att vara kristen och alltmer kunna växa till en självständigt kristen, till tjänst (diakoni) i kyrka och samhälle. Detta har betydelse för varje enskild församling på Gotland och inom SKUT. Den församling som har ett antal engagerade kristna kommer alltid att överleva, även om de ekonomiska förutsättningarna växlar. 

I kontrast till att människor lämnar kyrkan säger Jesus: ”Om du visste vad Gud har att ge!” (Joh 4:10). Detta är även kyrkans budskap och erbjudande till varje människa och sin samtid. Fem aspekter av kyrkans liv skulle jag därför vilja prioritera i Visby stift, vilket samtidigt är frågor jag brinner för. Dessa är teologi och undervisning, andligt liv, ekumenik, diakoni och ekonomi.

Undervisning och andlig fördjupning är väsentligt för att fler ska upptäcka det kristna livet. Detta behöver ske på olika nivåer, för barn och ungdomar, såväl som för vuxna och äldre. För präster och diakoner, för förtroendevalda och hela kyrkans gemenskap. Avgörande för kyrkans liv är möjligheten att fira gudstjänst regelbundet, att gudstjänstlivet präglas av äkthet, skönhet och djup som ger möjlighet till en personlig relation med Jesus. Kyrkoåret är en outsinlig källa till fest och allvar och grund för både folklighet och djup.

Ekumenik förenar oss med andra kyrkor och stärker vår tjänst i världen. Relationen till andra kyrkor behöver odlas, dels för att uppnå kyrkans synliga enhet, dels för att vi kan lära av andra kyrkor. SKUT är en resurs i Svenska kyrkans relation till andra kyrkor, vilket organisatoriskt behöver bli tydligare. SKUT:s relation till Visby stift behöver tydliggöras. Borgågemenskapen är en resurs och har en potential som ännu endast delvis har förverkligats.

För att stärka kyrkans andliga liv och tjänst (diakoni) i samhället behöver kyrkan utveckla sin ekonomi så att församlingarna blir ekonomiskt mer självständiga och mindre beroende av kyrkoavgiften – detta gäller både på Gotland och i SKUT. Kyrkans samlade tillgångar behöver förvaltas bättre, så att de över tid växer och genererar större avkastning. Därigenom kan kyrkan bättre bidra till samhällsförändring (tjänst/diakoni), få mer resurser och en mer hållbar, långsiktig och växande ekonomi. Mer av kyrkans arbete behöver finansieras av andra medel än kyrkoavgiften. Fundraising behöver bedrivas på ett systematiskt och professionellt sätt, vilket ger tillgång till ekonomiska medel såväl som det stärker relationen till enskilda och ger möjlighet till delaktighet.

Allt syftar till att fler personer ska få en egen, personlig relation till kyrkans liv och andliga rikedom, växa som människor och bidra till ett gott samhälle.