Mer om Garde kyrka. Fyra stigluckor leder in till Garde kyrkogård. Så såg nog många av de gotländska kyrkogårdarna ut på medeltiden. Den västra är stor och har även inrymt ett sockenmagasin. Det ska vara Sveriges största stiglucka!
Som så många av våra kyrkor så består den av byggnadsdelar från lite olika epoker. Inbördeskrig, digerdöd och ändrade villkor för handel ledde till fattigdom på landsbygden, vilket i sin tur innebar att de så storstilade planerna på kyrkobyggnationer aldrig kunde fullföljas. Därför har vi en så kallad klövsadels kyrka i Garde.
Äldst är långhuset från 1100-talet. Det saknar sockel och står alltså direkt på marken, ett bevis för att det är en mycket tidig stenkyrka som ersatte en träkyrka. Spår finns. Det höga koret är den sista etappen, uppfört vid 1300-talets mitt, vilket därmed är byggt under det absolut sista slutskedet i den gotländska landsbygdens stolta kyrkobyggnadshistoria. Det skulle dröja mycket länge innan några större byggnationer gjordes utanför Visby.
Nu går vi in i kyrkan och det kanske intressantaste ser man inte direkt - takstolarna! Under det höga stora taket finns det medeltida takstolar, vackert snidade, en gång utformade för att synas i kyrkorummet. Det brukar vara möjligt att gå upp på vinden och se denna unika konstruktion från den tidigare kyrkan.
Men nu åter till kyrkorummet. Lika intressanta är kalkmålninngarna i långhusets västra del och i tornbågarna - figurer som känns främmande i de gotländska kyrkorna. Jo då det är rysk-bysantinska målningar av helgon från omkring 1200. Med all säkerhet är de utförda av någon rysk målare som besökt Gotland. Kanske är det samma målare som också står bakom de liknande helgonbilderna i Källunge kyrka?
Dopfunten är från 1100-talet. Triumfkrusifixet från samma tid. Om sakramentskåpet är öppet, titta in i det. Här kan du se ett fantasidjur spela trumma! Det finns mycket att upptäcka i de gotländska kyrkorna!