1993 var jag 20 år och studeraden till kantor på Oskarshamns folkhögskola. Skolkören hade övat på motetten ”Richte mich Gott” av Felix Mendelssohn och jag minns att vi framförde stycket i en fantastisk katedral.
Tiden stannade när vi började sjunga. Ja, själva livet förtätades - ett gudsmöte. Jag har många gånger återvänt till den här minnesbilden och sökt samma slags närvaro i senare musikframföranden. Katedralen vi sjöng i var Visby domkyrka och nu har jag fått förmånen att återigen bidra med musik i denna fantastiska kyrka. Det ser jag fram emot!
Efter organistutbildningen i Malmö har jag arbetat i och kring Växjö och de senaste åren i Västervik. Min fru, Cecilia, är även hon musiker och arbetar som sångpedagog.
Kyrkomusiken är verkligen mångfacetterad och den tidlösa utmaningen handlar om att levandegöra traditionen samtidigt som nyskapandet och samtiden får plats. Jag tänker att oratoriekören är fortsatt förankrad i den ”klassiska” fåran medan S:ta Marias domkyrkokör blir friare i sin musikaliska hemvist med högmässan som sin främsta uppgift.