Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Lite generellt om fasta

Att fasta är att avstå från något för att vinna något annat. Det kan till exempel handla om att få insikt om vad som är viktigt och vad som är mindre viktigt.

Fasta handlar om att få tid för eftertanke och bön, och tid för att komma närmare det som är angeläget i livet; medmänniskan, sig själv, tillvarons centrum – det många kallar Gud. Fasta är att ge tid, att stanna upp.
Genom att i fasta avstår från något som är viktigt för oss får vi hjälp att sätta andra saker i fokus. Det angelägna. I första hand framträder medmänniskan. Den av orättvisa drabbade medmänniskan kommer till oss. Att fasta kan vara ett hjälpmedel till att gallra i våra egna liv, att lämna livet på ytan och om möjligt nå djup inom oss själva - djup som rymmer engagemang, solidaritet, humanism, ja Guds vilja med detta att vi är människor.
Fasta kan betyda olika saker. Ett viktigt moment i vanlig fasta är att avstå från mat. Men ofta inte bara det. En sätt att fasta kan också vara att avstå från till exempel tv-tittande, godis, alkohol, kött, Facebook eller något annat. En vanlig fasta i kyrkans sammanhang är att avstå från något för att spara pengar. Dessa pengar skänks sedan till någon som behöver dem bättre än du gör.
Fasta är en urgammal andlig disciplin som tycks ha praktiserats i de flesta kulturer och religioner. I Gamla testamentet dyker den upp hos personer som Mose, David, Elia, Ester, Daniel och Hanna. I Nya testamentet möter vi fasta hos både Jesus och apostlarna.
Årets största fasta inom kristendomen är tiden före påsk. Den börjar 40 dagar före påsk och avslutas på påskafton. På söndagarna bryts fastan. Det är fortfarande fastetid men på söndagarna får man äta. Påsken firas den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen. Därför infaller påsken och fastan på olika datum varje år.
I den muslimska världen fastar man också. Den viktigaste fastetiden är Ramadan. Ramadan är den månad under vilken Koranen först uppenbarades för profeten Muhammed. Under 29 eller 30 dagar ska alla rättrogna muslimer fasta, det vill säga avhålla sig från att äta, dricka, röka och ha sexuellt umgänge från gryning till solnedgång
Vissa får lov att stå över fastan, bland annat kvinnor som är gravida eller ammande kvinnor samt gamla och sjuka. Genom fastan anses hjärtat styras från världsliga aktiviteter, själen renas och människor påminnas om hur beroende de är av sin Gud, vilket antas leda till större ödmjukhet, sannfärdighet och medvetenhet om det gudomliga i skapelsen.
De första kristna i Nya testamentet fastade och bad i speciella situationer. Man fastade innan viktiga beslut togs. När man utsåg personer till speciella uppgifter fastade man och bad. I tider av stor nöd eller konflikt i samhället ska man inte glömma fastan som en väg till samhällsförändring.
Den utsatthet som de unga afghanerna levt i under lång tid är anledningen till denna bön- och fasteaktion i domkyrkan. Man kan betrakta fasta som en form av bön.