/ Ändrad 16 oktober 2025
Allhelgonahelgen 2025 i Vinslövs församling
Många går till kyrkogården för att tända ljus och smycka graven. Välkomna till oss för en värmande mugg kaffe eller te, ett gott samtal och stämningsfull musik
10.00-15.45 Kyrkogårdskaffe på Vinslövs kyrkogårdar
11.30-12.00 Middagsbön i Vinslövs kyrka
15.00-15.30 Stilla musik i Nävlinge kyrka DROP IN!
Lördag 1 november
16.00 Minnesgudstjänst Vinslövs kyrka
Röke Blås medverkar
Söndag 2 november
18.00 Musikgudstjänst ”Musik i Gumlösa”
Lisa Ekmark, cello och Johan Reis, piano
Alla helgons dag
Alla helgons dag firas alltid lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Det är en dag för att uppmärksamma alla helgon, kända som okända.
Välkommen! Du är väntad!
Som att stiga in i en festsal eller att krypa upp i en förälders knä? Hur det är att verkligen lämna detta livet vet ingen av oss. Vågar vi hoppas på att döden inte är slutet? Att vi kanske till och med är väntade?
En psalm som drabbat mig med sin speciella poesi är psalm 622 i vår psalmbok. Att ta farväl på riktigt sätt … är skriven av den danske diktaren Grundtvig. Psalmen handlar om att förbereda sig inför sin egen död och hämta styrka och trygghet i vetskapen att ingen dör ensam. Kristus möter och räcker sin hand. Vi behöver bilder för att försöka förstå. Bildspråket i verserna 8–9 har särskilt tagit tag i mig
Och låt mig i min sista stund
få höra från din egen mun
som liv och ande talar,
hur skönt det är, o Gud, hos dig,
att du en stol satt fram åt mig
i dina ljusa salar.
Så, innan dödens istappshand
har slitit sönder livets band
och mina krafter domnar,
jag vilar trygg och finner tröst
som barnet vid sin moders bröst,
när i din famn jag somnar.
Ett kort med mitt namn
Först ser jag för min inre bild en festsal. Bordet är dukat med överdåd av porslin och silver, blomdekorationer och kandelabrar. Många sitter redan till bords och stämningen är hög. Serveringspersonal rör sig lätt med mat och dryck. Jag står lite osäker i dörröppningen och vet inte riktigt vart jag ska ta vägen. Då ser värden rakt på mig med ett varmt leende och skyndar ut till mig i porten. ”Välkommen! Du är väntad” Med en gest visar värden mig in i salen och en ur personalen har lyft ut en stol åt mig. Nu ser jag att det vid platsen finns ett kort med mitt namn. Genast serveras min favoritmat. Det är döden.
Eller så minns jag tryggheten från barndomen. Att få krypa upp i en förälders knä och borra in sig i famnen. En gång såg jag ett litet barn, på kanske fyra eller fem år, trycka sig in i sin mammas famn och sjunga ”jag får va hos dig, jag får va hos dig”. Så är det att dö.
Jesus möter oss
Döden är med självklarhet skrämmande och otäck. Ingen som upplevt den fullt ut kan berätta hur det är. Så brukar vi säga åtminstone. Om nu någon skulle berätta och säga ”jag var död och se, nu lever jag” är det inte självklart att vi skulle bli tryggare. Ändå är det precis det som gör att det finns en kyrka överhuvudtaget! Och det är just vad Grundtvig besjunger i psalm 622.
I vers 3 läser vi:
… du vet hur bitter döden är
som du har segrat över;
du vet med vilken skräck vi ser
vårt timglas sandkorn falla ner,
du vet vad vi behöver!
I dödens närhet blir Kristus allt tydligare. Vi möts av honom och får följas åt när ingen annan kan följa med. Så kan döden liknas både med en festsal och en förälders famn.
Johan Tyrberg, biskop i Lunds stift