Det är tanken som räknas. Så brukar vi säga, i alla fall gör jag det ibland. För en tid sen fick jag anledning att reflektera över om det stämmer. Ju mer jag tänkt på det, desto mer tycker jag det är ett ganska dåligt uttryck. Om vi till exempel inte har gjort något som vi borde ha gjort så faller det ganska platt med ”Det är tanken som räknas”.
Tänk er in i barnets situation på födelsedagen när föräldrarna kommer utan presenter och väcker barnet med ”Det är tanken som räknas”. Eller jag tänkte köpa blommor till dig men…
Eller jag tänkte hjälpa dig med det där men… Det är tanken som räknas? När uttrycket används på det sättet blir det mest som en dålig ursäkt till att jag inte hunnit med eller prioriterat att göra det som jag borde ha gjort.
I andra sammanhang kanske uttrycket ändå har sin goda betydelse. Om jag till exempel tar mig tid att besöka någon på sjukhuset utan att för den skull känna mig tvingad att köpa med en blomma eller en chokladask. Eller om jag tar mig tid att besöka någon som behöver få ett besök.
Kanske borde vi skriva om uttrycket och i stället säga ”Det är OMtanken som räknas”. Om vi försöker vara omtänksamma mot varandra i stället för att bara tänka att jag borde…
Ibland säger vi ”Om inte det lilla ordet OM fanns”. Här stämmer det verkligen. När det som endast blev en tanke i stället blir OMtanke så gör det skillnad!
Fredrik Juul, kyrkoherde
0933-143 10
fredrik.juul@svenskakyrkan.se