Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Svenska kyrkan Växjö Besöksadress: Växjö pastorat, Domkyrkocentrum, 35234 VÄXJÖ Postadress: Växjö pastorat, Box 307, 35105 VÄXJÖ Telefon:+46(470)704800 E-post till Svenska kyrkan Växjö

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Konstverk och inventarier i Växjö domkyrka

Eftersom domkyrkan har utsatts för diverse bränder och härjningar under tidens lopp, saknas det medeltida förebilder för interiören. Det ärligaste alternativet fann man på 1900-talet vara att satsa på förnyelse i modern tappning.

En rundvandring i domkyrkan

Graverade glasdörrar

Redan på vägen in i domkyrkans vapenhus möter besökaren en av 1900-talets utsmyckningar i form av graverade glasdörrar med motiv hämtade ur Bibelns skapelseberättelse. Dörrarna blev klara 1996 och konstnären till motivet heter Iréne Jarz och gravyren är utförd av Ljupco Kocovski.

Minnestavla i kalksten

På vapenhusets södra vägg (mot sjön) hänger en minnestavla från 1700-talet med inskriptioner om kyrkans historia.

Stuckrelief ovanför ingången till kyrkorummet

Fortfarande i vapenhuset ovanför ingången till själva kyrkorummet välkomnar den välsignande Kristus i stuckrelief, skapad under 1900-talet av konstnären Kajsa Mattas.

Gravhällar i gjutjärn

I passagen mellan vapenhus och kyrkorum ser man sig omgiven av två gravhällar av gjutjärn från 1700-talet. Enligt inskriptionen har de legat över en handelsman och hans hustru verksamma i Växjö. Det är okänt var i domkyrkan de ursprungliga gravarna låg någonstans.

Livets källa

Väl inne i kyrkorummet direkt till höger, finns dopplatsen Livets källa skapad under 1900-talet av konstnären Göran Wärff. Dopskålen av blått glas är skapad som en ark, en symbol för kyrkan. Skålen är fäst vid en svart sten, klippan i öknen som Mose slog det livgivande vattnet ur. Fyra vattenströmmar i glas rinner nedför klippans sidor. De är paradisfloderna som bevattnar jorden i var sitt väderstreck. Vid klippans fot ses Jordanfloden, där Jesu fötter trampar på en orm, ondskan som dopet ska skydda den nya människan ifrån. Den svarta klippan flankeras av två granitblock med inristade bilder av Sankt Sigfrid och Johannes Döparen.

Själakoret

Bredvid dopplatsen finns ingången till själakoret från 1400-talet. Utrymmet har haft olika funktioner genom århundradena och fick sin nuvarande utformning vid restaureringen 1957-60. Själakoret skärmas av från kyrkan i övrigt genom en glasdörr med graverad dekor av Irene Jarz. Altare och altarkors har formgivits av Jan Brazda och fönstrens glasmålningar med motiven ”Kristus som livsträdet” och ”Spelet om Envar” är verk av Bo Beskow. Kalkmålningsfragmenten härrör troligen från 1500-talet och visar berättelsen om Skapelsen och Eva och Adam. Innanför en dörr i rummets nordöstra hörn finns en spiraltrappa upp till tornets övre delar och kyrkvinden.

Ljuskronor

I domkyrkans båda sidoskepp, längst åt väster (närmast ingången) hänger det nygotiska ljuskronor som skänktes till kyrkan under 1800-talet. Givaren ville vara anonym men enligt trovärdiga källor var det Christina Nilsson, den världskända operasångerskan från bygden som skänkte ljuskronorna. Många av de andra mässingsljuskronorna i kyrkan är från 1600- och 1700-talen, några är tillverkade under 1900-talet efter äldre förebilder. 

Bänkar

Domkyrkans slutna bänkinredning tillverkades under 1900-talet efter förebild av hur domkyrkans inredning såg ut på 1700-talet.

Livets och kunskapens träd

Direkt in till vänster i kyrkorummet finns en ljusbärare i form av Livets och kunskapens träd, skapad i glas och järnsmide under senare delen av 1900-talet av glaskonstnären Erik Höglund och konstsmeden Lars Larsson. Detta har kommit att bli domkyrkans mest välbesökta plats.

Sankt Sigfrids grav

Ungefär mitt i kyrkan finns det en platta i golvet med ett stort S och tre martyrkors i brons. Detta är markeringen av det ställe där man tror att Sankt Sigfrids grav kan ha legat. På samma ställe har sannolikt även altaret i den första stenkyrkan från 1200-talet varit placerat. På de båda pelarna som står några meter på var sida om platsen, har resterna från den ursprungliga kyrkans ytterväggar lämnats oputsade.

Träskulpturer

Vid ovan nämnda pelare står det två träfigurer, den till vänster föreställer aposteln Petrus och den till höger föreställer Paulus. Båda är skulpturer från 1900-talet skapade av Eva Spångberg. Hon har även skapat trämadonnan som finns i en nisch i kyrkans norra vägg och en Kristusfigur i nischen över ingången till sakristian.

Predikstol och dopfunt

Predikstolen och dopfunten är båda tillverkade under 1900-talet av Jan Brazda. De består av svart granit och står på var sin sida om mittgången vid pelarparet näst efter pelarna med träfigurerna.

Gravsten

I mittskeppets norra bänkkvarter är en gravsten placerad på ett lågt podium intill mellersta pelaren. Den låg ursprungligen över Anna Trolle, död 1617, och är en påminnelse om den tid då ett antal uppbyggnader över förnämare familjers gravkor var ett dominant inslag i kyrkorummet.

Körläktare och väggmosaik

Det södra sidoskeppets östligaste del (mot altaret) upptas av en körläktare som byggdes vid den senare restaureringen på 1900-talet. Över läktaren hänger en armatur som gestaltar en stjärnhimmel, också den från 1900-talet. Armaturen är ritad av Mats Edström som dessutom har formgett en del av de ljusstakar som finns i domkyrkan. Muren bakom körläktaren smyckas av en väggmosaik med titeln Det himmelska Jerusalem. Mosaiken är skapad av Bo Beskow och härrör även den från renoveringarna på 1900-talet.

Apostlakoret

På motsvarande sida i norra sidoskeppet finns det så kallade apostlakoret. Här hänger kyrkans tidigare altartavla Nattvardens instiftande, målad 1733 av Georg Engelhard Schröder och skänkt av kung Fredrik I efter att kyrkan brann år 1740. Altaret i apostlakoret är ett mobilt träaltare som ritats av Eva Spångberg.

Altaret

Det fristående altaret av polerad kalksten formgavs av Jan Brazda i samband med kyrkans restaurering i mitten av 1900-talet. Till altaret hörde från början en altarprydnad i form av ett monumentalt bronskors som sedan flyttades till norra väggen i utrymmet bakom det nuvarande altarskåpet. Samtidigt flyttades altaret ett stycke längre åt väster. Det upphöjda korgolvet bildar ett podium för altaret. På tolv inskriptionstavlor på podiets norra och södra sidor kan man läsa namnen på de biskopar och domprostar som verkat i Växjö, på den norra sidan under katolsk tid och på den södra efter reformationen.  Den ovala altarmattan i flossateknik är komponerad av textilkonstnären Ulla Gowenius från Gårdsby och har vävts av Märta Måås-Fjetterströms textilateljé. Motivet är ett kors som samtidigt är en bild av livsträdet och delar mattan i fyra delar. Varje del illustrerar med sin färg en av årstiderna.

Altarskåpet

Kyrkorummets mest uppmärksammade föremål är altarskåpet som utformats av glaskonstnären Bertil Vallien och invigts 2002 efter en lång tid av föreberedelser. Det består av tre delar, mittpartiet: corpus och två rörliga flygeldörrar. Glasdelarna är sandgjutna, en specialteknik utvecklad av konstnären. Dörrarna är belagda med bladguld på insidan och med koppar och järnpigment på utsidan. Skåpet skildrar underjorden, jorden och himlen. I centrum finns den lidande Kristus på korset. Skärseldens röda färg längst ner övergår uppåt i gult. Sions berg som bär upp Jerusalems murar i form av 16 koboltblå glasblock där de mest kända bibliska berättelserna gjutits in. De utstansade hålen i dörrarna symboliserar mänskligheten. De gjutna glashuvudena i dörrarna är apostlarna. Ett huvud i avvikande gul färg är bortvänt och placerat nedanför de andra. Det är förrädaren Judas. Gult är falskhetens färg. Skåpet kröns av Jesu huvud, inkapslat i en äggliknande form, en livssymbol. Huvudet omges av grenar från livets träd och täcker delvis den öppna graven. På altarskåpets baksida får figurerna i de blå glasblocken nya uttryck och dessutom finns mycket nytt att upptäcka bland ett antal symboler och bilder i relief på dörrarnas baksidor. Till vänster finns ännu ett glashuvud, aposteln Paulus. En stor glasnyckel, aposteln Petrus attribut, utgör skåpets låsanordning. Skåpet stängs en gång om året, nämligen på skärtorsdagskvällen.

Sankt Sigfridskapellet

Rummet som blir bakom altarskåpet kallas för Sankt Sigfridkapellet och altarskåpets baksida utgör en viktig del av utrymmet. Längs rummets väggar finns fasta sittplatser i form av korstolar som tillverkats under 1900-talet efter medeltida förebild. På norra väggen hänger det tidigare altarkorset. Den östliga väggen upptas av två stora glasmålningar från 1900-talet utförda av Jan Brazda. Dessa glasmålningar dominerade tidigare kyrkorummets korparti. I det övre så kallade rosfönstret ses en framställning av den helige Sigfrids helgonskrin. I det nedre höga åttadelade fönstret kan man läsa texten till psalm 478 med texten ”Du morgonstjärna”. Psalmen kallas Växjöpsalmen med har egentligen tyskt ursprung.