POSK
1. Hur ser ni på uppdraget att vara kyrka för alla som bor och vistas i Vaxholms församling?
Det är ett glädjefyllt uppdrag att få vara kyrka för alla! Det finns ingen kod eller något passerkort för att vara med i vår gemenskap. Ju fler som delar glädjen av vad vår kyrka har att erbjuda, desto bättre! POSK arbetar för gemenskap och för att ge alla möjlighet att växa i sin tro.
2. Vad kan er nomineringsgrupp tillföra Vaxholms församling?
Vi har aktivt deltagit som förtroendevalda i Vaxholms församling under fyra mandatperioder. De senaste två mandatperioderna i majoritet, vilket innebär att vi fått ett ständigt större förtroende av församlingens medlemmar. Vi vill som nomineringsgrupp fortsatt arbeta för:
- beslut som ger församlingen en långsiktigt god ekonomi där den grundläggande uppgiften alltid står i centrum,
- ett gott samarbete med kyrkoherde och personal,
- medel till utveckling och utbildning av vår personal,
- medel som möjliggör en rik verksamhet för alla i församlingen,
- medel för vår diakonala verksamhet,
- medel för en fortsatt rik musikverksamhet,
- medel för att underhålla och förädla de fastigheter som används i församlingens verksamhet,
- beslut som visar att vi vill ta ansvar för vår jord genom fortsatt miljöarbete
3. Vilka tre områden vill ni prioritera de kommande fyra åren?
Kyrkans grundläggande uppgifter, ekonomin och miljön.
4. Varför just dessa områden?
Grundläggande uppgifter
I kyrkoordningen står att församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. De grundläggande uppgifterna måste bedrivas utifrån de förutsättningar församlingen har och den kontext vi finns i. En viktig och utmanande uppgift är att alla Vaxholmsbor känner att kyrkan angår dem och att alla är välkomna till församlingen.
Ekonomi
En förutsättning för att kunna bedriva bra verksamhet är att vi har en ekonomi som medger det. Ett stort och viktigt beslut som POSK drivit igenom är att sälja prästgården som inte använts av församlingen på många år. En prästgård som är i stort behov av upprustning, kan nu förhoppningsvis bli ett gemenskapshus. Om alla planer går i lås kommer prästgårdstomten att försiktigt bebyggas av hus med små hyreslägenheter som väl smälter in i miljön. Projektet sker i samverkan mellan föreningen Bo i Gemenskap Vaxholm och Svea Fastigheter Bostad AB. På detta sätt har vi verkat för fler hyreslägenheter, gemenskap för ensamma människor och att vår prästgård blir renoverad.
Vi behöver också försäkra oss om en god ekonomi på lång sikt – vikande medlemsantal, omställningen till miljösmarta val och behovet av att rusta upp för församlingen nödvändiga byggnader kräver medel som vi inte vill ta från församlingens verksamhet.
Miljö
Svenska kyrkans miljöcertifiering känns både viktig och rätt i tiden. Församlingen har påbörjat det första av tre steg och det råder en stor enighet i kyrkorådet att vi vill fullfölja stegen och även fortsätta att minska våra klimatavtryck. Förutom större projekt som installation av bergvärme i kyrkan, församlingsgården, gamla brandstationen och Resarö kapell projekteras nu för ”kraft från ovan” dvs. en solenergianläggning. Viktigt är också att förstå att kyrkan är global och att vi har ett ansvar för hela Guds skapelse.
5. Hur ser ni på kyrkans grundläggande uppgift som är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission?
Som vi skrev tidigare, så är det ett av de områden som vi prioriterar. Det är viktigt att förstå kyrkans grundläggande uppgift och att också anpassa den till Vaxholms behov och förutsättningar. Det är så lätt att förirra sig i en populistisk önskan att uppfylla en egen agenda, när det i stället handlar om att presentera kyrkans grundläggande uppgift så att människor förstår att det angår och berör oss alla.
6. Hur tänker ni kring dem som är medlemmar men som inte har en relation till Svenska kyrkan och Vaxholms församling?
Vi tror nog att alla medlemmar har någon form av relation till kyrkan och församlingen. Dop, bröllop, konfirmation, begravningar, större högtider binder oss samman. Många vill också värna om våra kyrkobyggnader och det kulturarv kyrkan bär. Alla vi som är aktiva i församlingen måste bli bättre på att tala om vad vi gör och vad som händer genom att själv informera på många sätt, även genom olika sociala medier. Det är också viktigt att alla förstår att man har rätt till sin egen tro. I församlingens olika aktiviteter kan vi fördjupa den och få den att växa.
7. Hur tänker ni kring fördelningen av medel för de olika åldersgrupperna?
Vi vill inte ställa grupper mot varandra, utan vara lyhörda för vad som äskas i budget från de olika arbetslagen. De är proffs på sina verksamheter och vi som förtroendevalda fördelar medel utifrån de resurser som finns. I församlingen finns en väl fungerande barnverksamhet och en skolkyrka med olika teman för varje årskull. Vi har dubblerat möjligheten till konfirmationsläger under sommaren och glädjande nog är det många av de konfirmerade som går vidare till ungdomsledarutbildningar. På Resarö anordnas också ungdomsträffar. Alla dessa verksamheter måste vi värna om och ge resurser till. Att känna tillhörighet till sin församling som ung gör det mer naturligt att finnas kvar i församlingen, eller hitta tillbaka, när man blir vuxen.
8. Hur vill ni möta ungdomars behov av en gemensam mötesplats i Vaxholms församling?
En viktig fråga för oss är att höra med ungdomar vad de verkligen vill ha. Därför vill vi inbjuda till ett ungdomsråd – ett utskott/referensgrupp, där de kan komma till tals. Att mötas och tillsammans diskutera viktiga frågor som rör ungdomarna är mycket bättre än att vi som vuxna ska gissa oss till vad ungdomarna vill ha. En mötesplats för ungdomar finns i Resarö Församlingsgård.
9. Hur kan vi göra kyrkan mer relevant för människor i församlingen idag?
Först och främst är det viktigt att ta bort aktiviteter ingen efterfrågar och våga prova nya idéer. Vi vill återuppta kvällsföreläsningar med möjlighet att äta något tillsammans. Att t.ex. servera en enkel lunch på lördagar för föräldrar och barn kan säkert locka många som en gemensam aktivitet. Detta tillsammans med pilgrimsvandringar och gemensamma utflykter, stärker känslan av samhörighet.
Vi behöver vara lyhörda för vad som önskas och återigen, vi måste berätta om våra aktiviteter så att människor vet att de finns och vad man får för kyrkoavgiften. Vi behöver också ta väl hand om dem som vill engagera sig i olika aktiviteter som frivilliga/volontärer. Att känna delaktighet och ideellt engagemang är nyckeln till en växande kyrka som möter människors behov i livets alla skeden. Förutom ett rikt utbud av aktiviteter i kyrkan, måste vi också finnas i de sammanhang där människor möts, tex. skola, ideella föreningar, ”på stan”.
10. Vad tänker ni göra för att församlingen ska få ett mer levande gudstjänstliv där vi möts över generationsgränserna?
Vi vet att körsång, konserter och andra konstnärliga evenemang lockar många besökare i alla åldrar. Körer för olika åldrar är en viktig del av gudstjänstlivet. Familjegudstjänster med anpassning till barn, temagudstjänster där besökare kan vara med och utforma gudstjänsten är också välkomna inslag. Ungdomsmässor som utformas av ungdomar, dit alla är välkomna, är möjligheter för möten över generationsgränserna.
11. Hur ser ni på Brandstationens framtid som mötesplats?
Vi värnar om den gamla brandstationen och vill absolut ha den kvar så länge vår ekonomi tillåter det. Brandstationen är en fin kulturbyggnad som ligger mellan församlingsgård och kyrka. Den har lokaler som lämpar sig utmärkt för mindre möten och sammankomster. Den kan också hyras av olika grupper.
12. Hur tänker ni kring kyrkans roll att möta de diakonala behov som finns i församlingen?
Kyrkan har en viktig roll, särskilt när det gäller behov som inte ryms inom kommunala åtaganden. Det kan gälla en ensamstående förälder som inte har råd med julklappar och mat till barnen. Det kan också gälla en ensam människa som behöver gemenskap med andra och någon som bryr sig om. Präster och diakoner är experter på krishantering och sorgebearbetning och kommer alltid att behövas. Vid kriser, tragedier - då vänder man sig till kyrkan för stöd och tröst. Även volontärer kan bedriva diakoni. Ett exempel är det fina arbetet ”En hjälpande hand” bedrivit bland våra flyktingar. Församlingens födelsedagsfester för våra äldre är också en diakonal gärning där alla födelsedagsbarn blir firade och får känna gemenskap.