Surteby kyrka
Foto: Håkan Larsson

Surteby kyrka

Surteby kyrka tillkom troligen på 1200-talet. 1794 gjordes en grundlig om- och tillbyggnad. Delar av den södra långväggen och västgaveln är rester från den gamla medeltidskyrkan. 1826 byggdes tornet. Under 2007 gjordes en invändig renovering av kyrkan.

Dopfunten

Dopfunten tillhör gruppen "Vallda-funtar". Den är gjord i täljsten någon gång under andra hälften av 1200-talet. Cuppan är fyrpassformad och avslutas nertill med en rundstav. Den är indelad i 12 arkadfält med växtornament, bandflätor, blomsterornament samt ett kors som har ankarform. Ett av fälten saknar utsmyckning. Även foten är fyrpassformad. I vapenhuset står ytterligare en dopfunt av sandsten på en sockel av trä. Den kommer troligtvis från Kattunga kyrka.

Altaret

Altaret fick sin nuvarande utformning när kyrkan renoverades 1958-59. Framför fönstret i glasmosaik, finns träskulpturer som föreställer Jesus och de fyra evangelisterna. De är tillverkade av en konstnär från Lödöse, Wallström. Skulpturerna flyttades från predikstolen till altaruppsatsen vid renoveringen 1926. Den gamla altartavlan från 1794 finns bevarad i hallen ovanför trappan till läktaren. Den föreställer nattvardens instiftelse samt korsfästelsen och är målad i naivistisk stil av kyrkomålare Hultgren.

Predikstol

Predikstolen är från 1630-talet. Målningarna på den visar de fyra evangelisterna.

Takmålningar

De vackra takmålningarna utfördes av den kände kyrkomålaren I. M. Hultgren i samband med renoveringen 1794. Målningarna består av inramningar av de olika kristna dygderna. Längst fram i koret syns korset, ankaret och hjärtat som symboliserar tron, hoppet och kärleken. Därefter följer lydaktigheten, vaksamheten, ödmjukheten, förgängligheten, sannfärdigheten, ståndaktigheten, gudfruktigheten, saktmodigheten, godheten, rättrådigheten, tåligheten, försiktigheten, hörsamheten och tystlåtenheten. Alla dygderna är illustrerade med bilder i anslutning till bibelcitat. Även läktarbarriären är försedd med målningar som föreställer apostlarna.

Kyrkklockor

Storklockan är troligen från 1620-talet och saknar inskription.

Lillklockan är gjuten 1685. Kungen bidrog till kostnaden med 25 dukater. Den blev omgjuten 1792 och har inskription med namn på olika befattningshavare vid denna tid, biskop, kyrkoherde osv.

Övriga inventarier

I kyrkan finns ljusstakar i mässing från 1700-talet, ljusstakar i tenn och malm från 1600-talet och en vinkanna från 1784. I sakristian hänger en Karolinervärja som sägs blivit inlämnad efter ett mord i Kattunga. I sakristian finns även två tavlor med "series pastorum". Första namnet på den ena tavlan är "Herr Börje" 1542. 1593 kan man läsa att "Herr Hans" var pastor. Han var en av dem som undertecknade Uppsala mötes beslut.

Två äldre psalmnummertavlor från 1790-talet finns uppsatta i långhuset. De två psalmnummertavlorna i koret, gråmålade med guldornament, skänktes till kyrkan 1899.

Dessutom finns en svart mässhake med lila broderier från 1920-talet, grön och röd mässhake tillverkad av Hillevi Nilsson-Kjellhard och en vit mässhake tillverkad av Ingrid Brobeck.

Ett familjeepitafium, en triptyk i trä, visar kyrkoherde Hans Austrelius som dog 1665 samt hans efterträdare O. A. Floderus och deras familjer.

Rökelsekaret är från 1200-talet. Det kröns av en tupp på ett litet fyrpassformat torn. Ursprungligen kommer karet från Kattunga kyrka.