Nu är snart allhelgonahelgen här. Den har blivit allt viktigare för många människor. Kanske besöker du själv en kyrkogård eller ett kolumbarium
eller har en särskild plats i naturen där du kan minnas någon kär vän, familjemedlem eller släkting som nu är död. Jag har själv några gravar som jag vårdar och ett antal som jag besöker. Efter en lång runda på kyrkogården frågade ett av barnen en gång: ”Pappa, känner du alla här på kyrkogården?”
De existentiella tankarna om liv och död blir aktuella den här helgen och vi tänker gärna att alla de som gått före oss är änglar eller helgon. Men helgonen är ju egentligen något helt annat i kyrkans ögon. I den katolska traditionen är det en lång process innan särskilda människor helgonförklaras. Vi har numera två kända svenska helgon, Den heliga Birgitta och en av hennes efterföljare Elisabeth Hesselblad. Vi som tillhör den lutherska kyrkan har Martin Luthers tankar som grund i vår tradition. Han menade att helgonen visst var betydelsefulla, men
att de skulle ses mer som kristna förebilder. Han ville inte att de skulle tillbedjas, endast Kristus är den som vi tillber och ärar. När helgondagarna inte räckte till instiftades Alla helgons dag för de mindre betydande helgonen. Den infaller alltid 1 november och i Svenska kyrkan firas den oftast påföljande helg, på lördagen. På söndagen är det Alla själars dag, den egentliga dagen för att minnas de avlidna. Temat i kyrkan är ”Vårt evighetshopp”. Så är det, vi tror och vi hoppas på att Gud tar hand om oss efter döden och finns med oss i all evighet. Jesus säger: ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör,
och den såsom lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö.”
(Johannes evangelium kapitel 11).
Många av oss föreställer sig en himmel. Men hur ser den ut? Det vet vi inte riktigt, men vi gör oss bilder. Vi använder de vackraste orden, de finaste
färgerna, den mest underbara musiken för att skapa en himmelsbild. I psalmen 172 sjunger vi:
De skall gå till den heliga staden,
de skall samlas i himlen en gång.
De skall häpna gå in genom porten
till en okänd värld, till ett annat liv.
De skall sjunga, sjunga, ja sjunga
en ny, jublande sång.
Hoppas att du får en fin allhelgonahelg, kanske vid ett tänt ljus i ditt hem, eller så
kanske vi ses på någon kyrkogård.
Peter Strömmer, Västermalms församlings präst i Sjukhuskyrkan på Capio S:t Görans sjukhus