För länge sedan under 1600-talet risade man varandra med påskriset på långfredagen, som en symbol för Jesus lidande på korset. Sedan även på fastlagen, före påskfastan, men då hörde risandet ihop med tillväxt och
vårens återkomst. Det kan låta obehagligt att bli risad, men tradition var
lättsam och lekfull. Från 1700-talet var det fritt fram för barn att risa sina
föräldrar, eller familjens sömntuta. Påskriset är också en symbol för de
palmkvistar som ströddes framför Jesus när han red in i Jerusalem. Vissa
menar att det även finns ett ursprung i förkristna traditioner där man risade
varandra på våren för att bringa lycka och fruktsamhet.
I dag är påskriset ett välkommet vårtecken för många. Vintern är snart över och vi ser fram emot att naturen snart återfår sin livskraft. Påskriset är en viktig dekoration som för många står för något glatt och hoppfullt.
Visste du att?
Sedan sent 1700-tal börjar vi använda påskriset som dekoration, smyckat med färgglada band, pynt och visdomsord. Fjädrar användes från mitten av 1800-talet. 1930 får påskriset rejält genomslag i Sverige och det pyntas med allt från kycklingar, tuppar och urblåsta ägg. Numera är många noga med att använda pynt som är både miljö- och djurvänligt.
Text: Sophie Ekman