Musikalisk tradition

Nyhet Publicerad Ändrad

Många ser julen som barnens högtid, men även musikens. För Karin Skogberg Ankarmo går de två ofta ihop. I 20 år har hon arbetat som kyrkomusiker i Västermalms församling. Många gånger med barnen i centrum.

Så här precis innan jul är det bråda dagar för kyrkomusiker Karin Skogberg Ankarmo. Framför sig har hon luciatåg, adventsmässor och konserter där hon medverkar både som körledare och dirigent.
– Det kan bli lite hetsigt. Man får se till att tanka mycket energi under höstlovet så att man kan köra järnet fram till juldagen. Men det finns också en vila i att ha gjort det här i tjugo år och att det har gått bra då.

Just i dag är det tisdag och övning för barnkören i Kungsholms kyrka. Det repeteras för fullt inför det julspel som ska framföras den 18 december.
– Varje högtid har sin repertoar, men att inför jul få sjunga de traditionella adventsångerna är något som vuxna körsångare ser fram emot, medan det
för barnen är mycket som är nytt. De har inte varit med så många gånger än, utan jag får vara med när de upptäcker att, ”Jaha, ska vi sjunga samma sånger som förra året?”. Att få öppna deras ögon inför att det här är en tradition vi har i kyrkan, det är fantastiskt roligt.
– Det finns något fint i att tänka att det vi gör har kyrkan hållit på med i tvåtusen år och att vi har sjungit vissa av hymnerna ända sedan 1500-talet. Det tycker barnen också är roligt. Att det bärs vidare.

Och just det där med att ”bära vidare” är något Karin återkommer till. För även om
hennes främsta uppgift i mötet med barnen är att lära dem att sjunga, så är det i lärandet hennes roll får sitt djup, att visa barnen vägen till att bli en del in i kyrkans tradition och budskap.
– Att lära ut det är jätteviktigt för mig och så här års är barnkören ett sätt att få växa in i de traditioner vi har kring advent, lucia och julen. Att lära sig de vanligaste julpsalmerna och luciasångerna. Det blir en mission på något sätt.
– Julens budskap som återkommer år efter år utgör ju själva kärnan i kyrkans
tradition. En del känner till julberättelsen och kan jättemycket om den medan andra
inte kan någonting, så det är väldigt roligt att lära dem om det lilla barnet som föddes. De delar av jultexterna vi lyfter fram i barnkören handlar om att skapa glädje och förväntan genom musiken. Och även att de får känna sig förväntansfulla
inför att sjunga på konsert när det är fullt i kyrkan.

Det finns något fint i att tänka att det vi gör, har kyrkan hållit på med i tvåtusen år.

Karins mål är att de barn hon möter ska känna glädje inför att gå på gudstjänst.
– Jag vill att det ska vara naturligt för dem att gå till kyrkan, oavsett om de är besökare eller om de medverkar. Och att sjunga med i psalmerna oavsett
om de är på svenska, engelska eller latin.

Julen ses av en del som barnens högtid, men att höra de gamla julpsalmerna och musiken som öppnar både för nostalgi och vemod, är även en del av många vuxnas upplevelse av julen.
– Musik är stämningsskapande. Och även om man kan höra sångerna när man går i
en affär så är det något annat att sitta ner och sjunga med på en adventskonsert. Jag tror det betyder mycket för många och det blev väldigt tydligt förra året. Även för mig var det så märkbart när vi inte kunde ses som vanligt. Det var som att
det aldrig riktigt blev jul. Men i år blir det mycket musik i Västermalms församlings
olika kyrkor. Och även om det blir en hel del snabba steg för Karin under tiden och
mycket slit för att få alla toner och processioner att sitta, så är det värt varje sekund när man väl är där.
– Det är få dagar som är så roliga att jobba på som första advent. Att få sjunga ”Bereden väg för Herran” och gå fram i koret i en full kyrka med en massa körsångare och där organisten spelar tutti och utnyttjar hela instrumentets kapacitet, det är så mäktigt.
Och Karin vet vilka sånger som måste finnas med på repertoaren när det är dags.
– Jag minns en lucia då jag tog bort någon av de vanliga sångerna på en konsert och ersatte med ett par mer ovanliga, då ringde folk och klagade för att de inte tyckte att det hade varit tillräckligt traditionellt. Det är vad folk förväntar sig.
För henne själv är det speciellt en sång som går rakt in i hjärtat varje gång hon spelar den i juletid.
– Jag är väldigt svag för sista versen på ”När juldagsmorgon glimmar”. Varje gång jag kommer dit börjar jag böla. Då får jag hålla mig i skinnet. Men det är härligt att få känna det.

Karin växte själv inte upp i kyrkan, utan landade där under sin gymnasietid då hon spelade mycket piano och fick tillträde till församlingshemmet i Huddinge för att sitta och öva.
– De var jättegenerösa mot mig, det var helt fantastiskt. Och jag minns att jag frågade deras musiker om jag fick pröva orgeln men då svarade hon att, ”nej, du får inte pröva att spela, men du kan få ta lektioner av mig”. Så det gjorde jag och blev
fast, samtidigt som jag insåg att kyrkomusiker var ett yrke. Det hade inte jag fattat. Så på den vägen kom jag in i kyrkan och det var ju en helt ny värld för mig.

Numera bor Karin granne med kyrkan och har närmast av alla kollegorna till sin arbetsplats.
Händer det än i dag att du smyger in bara för att spela även när det är stängt?
– Visst gör jag det, övning sker nästan aldrig på öppettider. Men smyger gör jag
knappast!