Jenny Sjögreen har arbetat mycket med barn, familj och ungdomar under sina
21 år som präst. I dag hjälper hon församlingar och utbildar i en metod eller
ett förhållningssätt som heter Godly Play.
– Utgångspunkten i Godly Play är att vi redan som små barn har en relation med det heliga och barn har förmågan till ett språk för sin tro och sitt andliga liv. Barnet får själv fundera vad en viss bibelberättelse säger om dess eget liv. Centralt i Godly Play är Den heliga familjen. Det är en slags julkrubba, men Kristusbarnet är
kompletterat med den uppståndne Jesus. Kristusbarnet har utsträckta händer, som för att ge hela världen en kram och det har ju också den uppståndne Jesus på korset.
Tidigare har Jenny också arbetat med Svenska kyrkans kyrkorelationer ute i världen. Under sina många resor utomlands började hon samla på sig
julkrubbor.
– När man tittar närmre på julkrubbor upptäcker man hur olika de är. Julkrubbor kan ha väldigt skilda estetiska uttryck. De berättar samma berättelse, men på så
otroligt varierande sätt. Jag har bland annat afrikanska krubbor gjorda av bananblad eller i riktigt mörkt ebenholtsliknande trä. Krubborna speglar tydligt
kulturen de är gjorda i och man kan se från vilken del av Afrika de kommer ifrån, och det tycker jag är spännande.
- Det är fantastiskt att se hur vi i Sverige och i Västeuropa har kontextualiserat bilden av Jesus och berättelsen. I den västliga världen ser vi ofta Jesus som en
blond person, vilket är den minst sannolika bilden av dem alla. Sedan har den bilden blivit kolonial och vi har exporterat den till resten av världen, men det finns
någonting med att möta sin egen spegelbild i Jesus…
Med den insikten började Jenny leta ännu mer medvetet och målinriktat efter unika krubbor med specifikt kulturellt uttryck och hon lärde sig mer om historien
kring julkrubban.
– De första bilderna av julscenenär från slutet av 300-talet och de utvecklades så småningom till tredimensionella krubbor och även till levande julkrubbor. Det sägs att den helige Fransiskus av Assisi populariserade julkrubban år 1223, i sin iver att
få sprida Kristi budskap. I Sverige var det först på 1930-talet som seden att ha en julkrubba inte längre ansågs vara enbart en katolsk företeelse.
En klassisk julkrubba består av ett miniatyrlandskap som föreställer Betlehem, med ett litet hus, som påminner om det stall där Jesus föddes. I mitten av stallet ligger Jesusbarnet i sin krubba, med Joseph och Maria på var sida om honom. En ängel
finns med för att symbolisera änglarna, som berättade för herdarna att Jesus just hade fötts. Ängeln står för kärlek, godhet och barmhärtighet. Ovanför krubban hänger en stjärna, Betlehemsstjärnan, som ledde de tre vise männen till platsen där Jesus föddes. Julstjärnan symboliserar hoppet, ljuset som leder oss på vår väg till Gud. Utanför krubban står herdar och några får. Ibland finns även en oxe och en åsna med för att symbolisera goda respektive onda krafter. Jämvikten mellan dem bidrar till ordning i världen, en perfekt balans och fred på jorden.
– Man tänker ofta att krubban är ett stall, men krubban är egentligen en matskål för djuren. I Bethlehem hade man ofta djuren i grottor. Herdarna, symboliserar
det judiska folket. De tre vise männen, eller magikerna, symboliserar hedningarna,
människorna som inte var judar, och alla får de uppenbarelsen.
– Det finns en stark tradition att man inte ska ställa fram Jesusbarnet förrän juldagens morgon och att låta de tre vise männen stå någon annanstans i
huset. Man flyttar dem närmare krubban för varje vecka och inte förrän till trettonhelgen låter man dem komma fram till krubban.
För tre år sedan började Jenny visa upp sina krubbor för flera. På Facebook, mellan första advent och trettondagen, lägger hon varje dag ut en bild på en ny krubba, likt en slags julkalender.
– Inte alla i familjen är lika entusiastiska över mitt samlande och hemma har jag endast ett fåtal krubbor framme. En del av krubborna har inte lösa figurer och andra består enbart av Josef, Maria och Jesusbarnet, Den heliga familjen.
Vilken julkrubba tycker du bäst om?
– Jag har olika favoriter, det varierar med åren. Jag har flera krubbor i olivträd från Betlehem i Palestina som jag är väldigt förtjust i. En krubba som jag tycker är väldigt vacker är en liten, liten porslinsvariant med en dam i kjol, som bär en korg med druvor på huvudet. Jag har också en krubba som är karvad ur en bivaxkaka, som är formad somett ägg, och i ägget sitter den heliga familjen. Min julkrubba gjord av patronhylsor från Liberia gör mig berörd, men kanske är det krubban i Godly Play, med den uppståndne Jesus som ligger mig varmast om hjärtat. Jag tycker om krubbor i trä, som barnen kan leka med, som de får använda och som de inte behöver vara så rädda om.
Minns du din första julkrubba?
– Jag har inte med mig någon tradition med julkrubba sedan barnsben, utan det var i samband med att jag fick barn och började pynta inför julen, som jag inhandlade min första julkrubba. Tyvärr har jag den inte kvar längre. I över ett decennium av samlande har Jenny i dag en ansenlig mängd julkrubbor,
kring 150 stycken.
– På senare år har det blivit allt svårare att hitta unika krubbor, men jag saknar dock den vanligaste, den traditionella från den västliga världen.
Text: Charlotte Hörndahl