Om S:t Görans kolumbarium
Historik
S:t Görans kolumbarium ligger under S:t Görans kyrka. Det består av 22 rum i två plan, fördelade på ömse sidor av entréhallen. Rummen I-XII, till höger om entréhallen, invigdes 1959, strax efter kyrkans färdigställande. Rummen XIII-XXII, som ligger till vänster om entréhallen, invigdes jämte andaktsrummet efter en tillbyggnad 1967. Arkitekt vid såväl nybyggnad som tillbyggnad, var kyrkans arkitekt Adrian Langendal. Totalt finns 4 000 nischer i kolumbariet med plats för cirka 10 000 askurnor.
Konst
I kolumbariet finns ett flertal skulpturer och reliefer. I entréhallen finns stuckaturreliefen
Mot ljuset, utförd av skulptören Robert Nilsson (1894–1980). Den visar ett barn, som på en tunn bro av säv går över till andra stranden, där en ängel möter. Under bron flyter livets flod, i vilken sol och stjärnor speglar sig. I samma rum finns skulpturen Ske din vilja, som föreställer en bedjande kvinna. Den är utförd och skänkt av konstnären Dorriet Dahl (1891–1988). I den äldre delen av kolumbariet hänger även en polykrom gipsrelief föreställande den barmhärtige samariten, utförd av skulptören David Wretling (1901–1986). Wretling har även skapat två andra reliefer, som finns i korridoren i kolumbariets nyare del. Den ena föreställer Jesus och apostlarna, medan den andra visar en familj, som blickar upp mot himlen. Korridorens ena sida utgörs av en glasvägg, som konstnären Einar Forseth skapat. Forseth har även målat kyrkans altarvägg. På andra sidan glasväggen ligger andaktsrummet. I andaktsrummet tas ett sista farväl av den avlidne innan gravsättning sker. Framför altaret hänger ett antependium från 1930-talet, ursprungligen från det gamla S:t Görans kapell, som revs 1955. På väggen hänger två trätavlor från 1600-talet. Motiven är dygderna Constantia (ståndaktigheten) och Fides (troheten).