Om Viksängskyrkan
Läs om Viksängskyrkan, om soldathemmet och om den spånklädd klockstapeln från 1940-talet.
Viksängs tillhörde länge Västerås stad men 1895 lämnades markerna till staten som hade planer på att uppföra ett regemente där. Drygt tio år senare stod kasernområdet färdig och Västmanlands regemente, som tidigare varit förlagd vid Salbohed, kunde flytta in. Snart bildades sammanslutningen De värnpliktiges vänner för att samla ihop pengar till ett soldathem, med en kyrksal och lokaler för militärens fritidsaktiviteter. Hemmet, som kom att kallas Soldatkyrkan, ritades av arkitekt Arvid Grane i nationalromantisk stil, med sadeltak och ett litet taktorn som närmast har ett medeltida utseende. I söder är ett litet korabsid utbyggt. Trots att över hundra år har gått har byggnadens yttre förändrats i liten utsträckning, och det är en av endast få bevarade byggnader från det gamla regementet. Av den ursprungliga insidan återstår desto mindre. Den blev ombyggd 1965 och fick då ett mycket tidstypiskt utseende med tak och inredning i furu och ett nytt namn, Viksängskyrkan.
Predikstol utomhus
Till en början firade det nyuppförda regementet på Viksäng sina gudstjänster bland annat vid en predikstol i ett parkområde i närheten. Men snart stod det klart att en mer ordnad lokal för gudstjänster och annan arbete behövdes. Biskop Nils Löfgren var en av initiativtagarna till soldathemmet med kyrkosal och det var på hans anvisningar som Arvid Grane baserade sin byggnad. Det var också biskopen som invigde den nya Soldatkyrkan 1912.
”Ställ den där”
Regementet lades ned 1926, och några år senare tog flygflottiljen F1 över både deras lokaler och traditioner. Efter en renovering i början av 1940-talet återinvigdes kyrkan av biskop John Cullberg. Han uttryckte en önskan om att kyrkan inte endast skulle vara för soldaterna utan även kunna användas av andra som bodde och rörde sig i området, vilket också skedde.
Flyttförslag
Den kyrkliga verksamheten minskade med tiden och så småningom tog Domkyrkoförsamlingen över ansvaret för kyrkan. De var först tveksamma men lät sig övertalas med planer på att flytta kyrkan till den expanderande stadsdelen Malmaberg där det behövdes en kyrka. Men 1961 köpte Västerås stad det gamla regementsområdet för att skapa plats för nya bostäder. På bara några år förvandlades området till stadsdelen Viksäng, med skola, affärscentrum och tusentals invånare. Kyrkan fick därför vara kvar.
15 000 blev 400 000
Men kyrkan var sliten och medarbetarna bad domkyrkorådet om 15 000 kronor till rengöring och målning. Istället fick de 400 000 som räckte till en grundlig restaurering ledd av arkitekt Vilhelm Alnefelt. Kyrkorummet byggdes om och en stor del av inredningen byttes ut. Vid kyrkans tredje invigning 1967, nu av biskop Sven Silén, fick den också sitt nuvarande namn, för att betona att kyrkan var till för stadsdelens innevånare. Några år senare byggdes församlingshemmet Arken intill kyrkan och det utvidgades sedan 1997. Namnet anspelar på att marken där var sank och att församlingshemmet var räddningen för kyrkans folköversvämning.
dopträd
2011 köpte församlingen ett dopträd. Vid varje dop hängs en prisma, med ett löv där namn på den döpta, dopdag och ett bibelord står, upp i dopträdet. Prisman symboliserar ljuset som genom prisman sprids vidare och dopets vatten. I Johannesevangeliet beskrivs Jesus som världens ljus. Den döpta med familj bjuds sedan in till en dopfest då de får hämta "sin" prisma.
6 saker du inte får missa
1. Altartavlan
I korabsiden hänger en tavla av guldsmeden och konstnären Francesco Raibolini (1450-1517) från Bologna föreställande Kristus på korset omgiven av Maria, Maria Magdalena och Johannes. Den kom till kyrkan 1965 och var tänkt som en tillfällig lösning, helst ville man att någon skulle skänka pengar till en träskulptur som altarprydnad. Tavlan är rik på symboler, bland annat en pelikan som väcker sina döda barn till liv med sitt eget blod, så som Jesus dog för människorna.
2. Altaret
Sedan 1975 står bordsaltaret i furu mitt i kyrkan med församlingen omkring. På så sätt vill man betona nattvardens och Kristus närvarande mitt bland människorna. Det var det första centralaltaret i landets församlingskyrkor.
3. Dopfunten
Dopfunten i koppar är tillverkad i kyrkans närområde, vid Svenska metallverken som låg i Kopparlunden. Konstnär Nils-Aron Berge har utformat kransen mellan fot och skål.
4. Åtta vävnader
Framme till vänster i kyrkorummet hänger åtta vävnader av Svea och Daniel Lindholm. De symboliserar var sin del av kyrkoåret, från advent till allhelgonadagen och den väv med det för tillfället aktuella motivet lyfts fram på väggen bredvid de andra.
5. Soldattorp
Söder om kyrkan finns ett parkområde med ett utomhusaltare och kors. Här finns också ett nära 200 år gammalt soldattorp som flyttades till Viksängskyrkan 1973 och sedan har använts till kyrkans verksamhet.
6. Klockstapel
Den öppna, spånklädda klockstapeln från 1947 är ritad av arkitekt Viktor Segerstedt. Den bekostades av konsul Yngve Swenson, som efter en mässa gick fram till flottiljpastorn och frågade om han ville ha en klockstapel. Pastorn svarade överraskad ja varpå konsuln sa: ”Ställ den där då, så betalar jag den.” I stapeln hänger en 155 kg tung klockan som är gjuten av K G Bergholtz & Co.
Text: historiebruket.se