Om Skultuna kyrka

Utsidan av den medeltida kyrkan i Skultuna leder snarare tankarna till 1700-talet än till medeltiden. Det var nämligen då som kyrkan fick sin nuvarande form, med ett nytt kor och torn. Men utsidan bär också tydliga drag från början av 1900-talet, då bland annat de nybarocka stenportalerna tillkom. Att kyrkans inre också leder tankarna till 1700-talet, beror i själva verket på ett återskapningsförsök på 1950-talet.

Kyrkan är starkt påverkad av mässingsbruket som Karl IX grundade i socknen 1607. Många brukspatroner har genom åren bidragit till att rusta och bygga om kyrkan. Ett stort antal mässingsföremål från bruket har också hittat sin väg till kyrkan. Bland annat dopskålen från 1673, den sjuarmade ljusstaken bakom altaret, krucifixgruppen på predikstolens dörr och flera ljuskronor och ljusplåtar. Det är också bruket som har gjort att kyrkan ligger lite avskilt, någon kilometer söder om tätorten då det var vid bruket, och inte vid kyrkan, som de flesta bosatte sig.

Den äldsta kyrkan

Liksom i många andra kyrkor i Västmanland finns det i Skultuna en dopfunt som är äldre än själva kyrkan. Det tyder på att kyrkan har haft en föregångare, kanske i trä. Den nuvarande kyrkan byggdes omkring 1300 och bestod av långhus, sakristia och vapenhus. Under 1400-talet byggde man tegelvalv i kyrkorummet, men de revs redan på 1670-talet på grund av svåra skador. Istället byggde man det nuvarande trävalvet.

Tid av förändring

Sedan fick kyrkan stå nästan orörd i hundra år, till dess att en stor ombyggnad genomfördes på 1770-talet. Troligtvis var det en av dåtidens viktigaste arkitekter, Carl Fredrik Adelcrantz, som låg bakom förslaget. Hans livsverk inkluderar bland annat Kina slott, Adolf Fredriks kyrka och Gustavianska operahuset i Stockholm. I enlighet med hans förslag rev man vapenhuset, förlängde långhuset och byggde ett nytt torn. Några år senare ritade han också ett nytt kor som brukspatron Carl Adlerwald bekostade. Det fungerade också som gravkor åt patronen och hans familj. Vid samma tid tillkom nuvarande orgelläktare och predikstol.

”Minst sagt banal”

Under mitten av 1900-talet var många missnöjda med kyrkan, den lugna 1700-talsatmosfären hade förstörts. Det berodde på det förstorade korfönstret och de öppna bänkarna, båda tillkomna under 1800-talet, och inte minst på Edvard Berghs dekorationsmålningar med stenblocksimitationer, bård och medaljonger från 1904. ”Ära vare Gud i höjden” var textat över triumfbågen. Kulturhistorikern Sigurd Erixon kallade dekorationen ”minst sagt okonstnärlig och banal”.

Återskapningsförsök

Med en renovering 1951 ville man därför återställa kyrkans inre till dess 1700-talsutseende. Men mycket från den tiden hade försvunnit och renoveringen fick en tydlig 1950-talsprägel. Målningen kalkades över, de slutna bänkarna återkom och korfönstret förminskades. Ytterfasaden målades i en ljus ockrafärg men återställdes 2011 till 1904-års färgsättning.

Sedan 2006 tillhör kyrkan Norrbo församling och sedan 2014 Västerås pastorat. 1973 byggdes Mariagården i centrala Skultuna dit mycket av verksamheten flyttat.

6 saker du inte får missa

1. Ljusstavsänglar
Två bevarade träänglar från 1400-talet har tidigare fungerat som krön till ljusstavar. Den ena sitter på norra väggen och den andra, kraftigt restaurerad, på främre bänkraden. Där finns också en kopia från 1950-talet. Änglarnas ena arm var ledad och höll i en liten klocka. När man som en del i mässfirandet drog i ett snöre rörde sig armen och klockan plingade.

2. Predikstolen
Den välbevarade predikstolen från 1773 ritades av murmästare Anders Bergström i en svängd rokokostil. Ornamenten på framsidan och trappskärmen kommer från Västerås domkyrka. Krucifixgruppen på dörren har tidigare varit en altarprydnad, tillverkad på Skultuna messingsbruk.

3. Dopfuntar
Det finns två dopfuntar i kyrkan, dels en äldre i sandsten som kommer från omkring 1200 med ringkedja och tre kors på foten, dels en i driven mässing från 1673 med en skulptur av Johannes Döparen på locket. Den skänktes av brukspatron Isac Cronström som dopskål och fick sin fot 1967.

4. Biskopsstolen
Den snidade och målade stolen framför bänkraderna tillverkades omkring 1650 och var till för biskopen så att han fick en värdig sittplats när han var på besök i kyrkan.

5. Orgeln
Fasaden kommer från den orgel som den kände och produktive orgelbyggaren Pehr Zackarias Strand uppförde här på 1820-talet. Under tiden han arbetade bodde han i klockargården, där en brand bröt ut som förstörde alla hans verktyg. Orgelns verk är från 1904.

6. Mässingsljus
Kyrkan har flera ljuskronor från mässingsbruket, två från 1600-talet och tre från 1700-talet. På korbågens södra sida hänger en tredelad ljusarm från 1600-talet och bakom altaret står en praktfull sjuarmad ljusstake från 1692.

Text: historiebruket.se