Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Svenska kyrkan Västerås Besöksadress: Domprostgården, V Kyrkogatan 3, 72215 Västerås Postadress: Svenska kyrkan Västerås, Box 5, 72103 Västerås Telefon:+46(21)814600 E-post till Svenska kyrkan Västerås

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Om Skerike kyrka

Läs om Skerike kyrka, om en av de äldsta stenkyrkorna i Västerås och om altarskåpet från 1400-talet.

Stenkyrkan i Skerike är en av de äldsta i Västeråstrakten, byggd omkring 1200, och dess långa historia är väl synlig i byggnaden. Från medeltiden utmärker sig det branta taket och det ståtliga korset på östväggen. Långhusets fönster fick sin storlek under 1750-talet, och ramarna i gjutjärn har ovanligt nog fått vara kvar från den tiden. Sakristian byggdes ut vid samma tid medan tornet tillkom i början av 1870-talet.

En viktig orsak till de många ombyggnaderna är platsen som man valde till sin helgedom. Den visade sig så småningom bestå av instabil lermark, och har därför lett till spruckna valv och murar och att de olika byggnadsdelarna rört sig bort från varandra.  Tornet och vapenhuset från medeltiden har varit i så dåligt skick att de har rivits.

Också insidan har föremål från många tidsperioder. Triumfkrucifixet och ett altarskåp i sakristian är båda från medeltiden, vilket också valven med kalkmålningarna är. Från 1600-talet utmärker sig speciellt orgelfasaden, den äldsta i stiftet, samt predikstolen. Den förgyllda altarprydnaden tillverkades i slutet av 1700-talet.

”Skär-icke!”

Enligt en legend kommer namnet Skerike av att munkar som tidigare ska ha bott i kyrkan oroade sig för den lilla bäcken intill som började skära av marken allt närmare kyrkan. De befallde bäcken att sluta: ”Skär-icke!”. En annan, kanske troligare, förklaring är att området kring kyrkan i förkristen tid fungerat som en hednisk offerplats, och att -rike skulle syfta på det. Ske- skulle då kunna vara ett gudanamn eller berätta att platsen varit inhägnad.

Nya ideal

Från början var koret smalare och lägre än långhuset men den nuvarande formen med ett integrerat kor tillkom redan omkring år 1300. Det var också då som en första sakristia byggdes; ett torn kan ha funnits redan då. I slutet av 1400-talet byggdes två tegelvalv över kyrkorummet på halvrunda pelare. Vid samma tid investerade församlingen i altarskåp och triumfkrucifix, som fortfarande finns kvar, och ett vapenhus, som senare har rivits.

Bara början

När biskop Johannes Rudbeckius besökte Skerika 1623 klagade han på att väggarna hade rämnat, valven spruckit och att vapenhuset riskerade att rasa. Man försökte motverka skadorna under 1600-talet, men problemen hade bara börjat. Under de följande århundradena avlöste alarmen om kyrkans skick varandra. De olika byggnadsdelarna rörde sig i olika riktningar, stora sprickor syntes i murarna och valven hotade att falla in på kyrkobesökarna. Fredrik I beslöt 1750 att dubbel kollekt skulle tas upp i hela stiftet. Pengarna gick till lagning och upprustning av Skerike kyrka.

Lutande tornet i Skerike

Men skadorna fortsatte. I mitten av 1800-talet började man frukta att det allt mer lutande tornet kunde ramla när som helst. Församlingen ersatte det därför med ett nytt. Men det dröjde bara några år innan också det nya tornet började spricka. En byggmästare dömde ut det helt, men församlingen lät det stå kvar i alla fall.

Radikala åtgärder

På 1960-talet tog församlingen till slut till radikala åtgärder. Med hjälp av betongpålar, en betongbalk runt kyrkan och förstärkta valv och murar lyckades man till slut få kyrkan att stå stadigt. Samtidigt passade man på att göra en ordenlig upprustning av kyrkorummet, som syftade på att återskapa en 1700-talskaraktär. Väggar och snickerier målades om, altaret och predikstolen fick sin nuvarande form. Även kalkmålningarna togs fram.

6 saker du inte får missa


1. Orgel
Den vackra orgelfasaden är äldst i stiftet, från 1600-talet. Den satt tidigare i Tortuna och kom till Skerike 1858, som dessförinnan inte haft någon orgel. Verket har blivit utbytt flera gånger, senast 1980.

2. Kalkmålningar
Hur mycket av murarna som var målade är okänt, men det som syns i dag är en enkel dekor högst upp på valvpelarna och runt sakristiedörren och tre invigningskors. Längs ned på triumfbågen finns också en narr och ett Kristushuvud.

3. Predikstol
Skerike fick redan i slutet av 1400-talet en predikstol. Den nuvarande införskaffades 1651, men till korspetsen längs ned återanvändes en del av den äldre. Stolen byggdes och målades om år 1852. Sex figurerna, föreställande Kristus, Petrus och evangelisterna, togs då bort från predikstolen men finns i dag uppsatta på väggen intill sakristian.

4. Altarprydnad
Altarprydnaden i nyklassicistisk stil består av ett förgyllt kors och pelare på vardera sidan av korfönstret. Ovanför finns förgyllda änglahuvuden i ett moln. Den är tillverkad av bildhuggaren Jonas Helmin 1792 och fick sitt nuvarande utseende på 1960-talet.

5. Altarskåp
I sakristian står ett altarskåp från 1400-talet. Mittenscenen visar hur Gud kröner Maria. Tidigare har en skulptur av Kristus stått på Marias vänstra sida. På vardera sidan har helgonkungarna S:t Olof och S:t Erik funnits, men det är bara den sista som finns kvar. I de båda flyglarna har det tidigare stått sex helgon, men endast fyra finns kvar: S:t Erasmus, S:t Johannes och ytterligare ett som inte är säkert identifierat.

6. Triumfkrucifixet
Det välbevarade triumfkrucifixet från 1400-talets senare del är troligtvis tillverkat någonstans i Mälardalen. Det har flyttats runt en del i kyrkorummet men återfick sin ursprungliga plats i triumfbågen år 2000.

Text: historiebruket.se