Om Rytterne kyrka

Rytterne socken har en spännande historia, präglad av adel och slott. Här finns också två vackra och välbevarade kyrkoruiner, lilla Rytterne kyrkoruin och stora Rytterne kyrkoruin. De båda medeltida kyrkorna mötte sitt öde under början av 1800-talet. Då revs de för att lämna plats åt en ny gemensam kyrka till de båda socknarna, som gick samman till en socken och församling.

Den nya kyrkan kunde invigas 31 maj 1819. Kyrkans yttre har i stort behållit sina tidtypiska nyklassicistiska drag från 1800-talet medan insidan fick ett helt nytt utseende på 1910-talet, som leder tankarna till en romersk basilika. Många av föremålen som räddats från de medeltida kyrkorna fick då också en plats i kyrkorummet.

Den första kyrkan

Rytternes kyrkohistoria börjar två kilometer norr om dagens kyrka, vid stora Rytterne kyrkoruin. Den är byggd i början av 1200-talet, men föregicks av en kyrka i trä. I det ursprungliga tornet fanns en läktare som kan ha varit reserverad för kungen då han vistades på godset Vikhus. Under början av 1300-talet bröts en del av Rytterne ut som annexsocknen lilla Rytterne. Tre kilometer nordost om kyrkan ligger ruinen efter denna sockens kyrka, byggd under decennierna runt 1400. Med tiden kom kyrkorna att förfalla och de blev samtidigt allt trängre för den växande befolkningen. Beslutet att slå samman församlingarna och bygga en ny kyrka fattades redan 1776 men det skulle dröja till 1815 innan arbetet kom igång.

Provisorisk inredning

Den nya kyrkan i Rytterne ritades av Samuel Enander och ansvarig för bygget var Olof Sjöström, båda välanlitade i kyrkosammanhang. De skapade en tidstypisk kyrka med få dekorationer och stora fönster, kor med absid i öst, sakristia mitt på norra väggen och ett lågt torn i väst med fönsterklädd tornhuv. Över kyrkorummet byggdes ett stort valv i tegel. Knappt tre år efter byggstart, 1818, kunde den första mässan hållas, men invigningen dröjde till 31 maj 1819. Inredningen var då inte färdig, och en del föremål från de tidigare kyrkorna användes provisoriskt.

Hotande valv

Det stora öppna kyrkorummet orsakade snart problem, bland annat med akustiken. Än värre var att valvet så småningom blev instabilt och hotade att rasa in. Därför inleddes en radikal förändring av kyrkorummet 1915. Bakom utformningen låg Västerås stadsarkitekt Erik Hahr, som bland annat ritat ångkraftverket och stadshotellet i staden. Genom två innerväggar uppburna av pelare avdelades kyrkorummet i tre skepp. Över rummet byggde man plana trätak där sidskeppens blev lägre än det i mitten. Därmed hade det sparsmakade klassicistiska kyrkorummet fått formen av en romersk basilika. Samtidigt revs sakristian och en ny inreddes i korabsiden.

Åter i finrummet

En del föremål som hade räddats från de två äldre kyrkorna tidigare förvarats på tornvinden. Men nu fick en del av dem åter sina platser i kyrkorummet. Ännu finns flera av de äldre föremålen framme, mest spektakulär är det fina altarskåpet. Andra föremål från medeltiden är träskulpturer, dopfuntar och de båda kyrkklockorna. Från 1600- och 1700-talet kommer bland annat en herrskapsbänk och flera ljuskronor och stakar. Kyrkrummet inreddes också med nya föremål vid renoveringen 1915. Bland dem predikstolen och krucifixet över altaret som är en kopia av ett medeltida kors från Kolbäck.

6 saker du inte får missa

1. Altarskåp
Från Lilla Rytterne kommer det ståtliga altarskåpet. Det är tillverkat i Nordtyskland i slutet av 1400-talet, okänt av vem. I mitten ses påve Gregorius mässa, då Kristus visar sig över altaret, och på sidorna motiv från korsfästelsen samt bland andra S:ta Birgitta och Paulus.

2. Medeltida portar
I vapenhuset står två portar från Stora Rytterne. Innan de kom till kyrkan 1979 satt de på ett magasin vid Svanå. De har daterats till 1200-talet och har fotfarande de medeltida beslagen kvar.

3. Herrskapsbänkar
Herrskapsbänken från 1600-talet i norra skeppet skänktes av rikskanslern Axel Oxenstierna på Tidö och bär hans fru Anna Bååts initialer och vapen. Fiholmsbänken i södra skeppet är från 1916.

4. Medeltida skulpturer
I den östra delen av kyrkan finns tre träskulpturer som tiden har gått hårt åt. Två av dem, en madonnabild tillverkad på 1300-talet och en Kristusbild från 1400-talet, har tidigare stått i Lilla Rytterne kyrka. Från Stora Rytterne kyrka kommer en ridande S:t Martin som numera saknar häst, också den tillverkad på 1400-talet.

5. Dopfuntar
Under läktaren står en dopfunt, vars skål är tillverkad omkring 1200. Den har tidigare suttit inmurade i Stora Rytterne kyrka och fungerade som fattigbössa. Foten är omkring 100 år yngre och hör egentligen ihop med den funtskål som fortfarande används. Också den är från Stora Rytterne kyrka, som från början kan ha haft ytterligare en 1200-talsdopfunt. Den hamnade sedan i Lilla Rytterne kyrka och återfinns nu vid Fiholm.

6. Predikstolen
I den nybyggda kyrkan i Rytterne användes under det första decenniet en äldre predikstol från Stora Rytterne, men den ersattes 1832 av en predikstol som var inbyggd i altaruppsatsen. Den nuvarande i empirinspirerad stil tillkom i samband med den stora förändringen av kyrkorummet 1915 och är ritad av Erik Hahr.

Text: historiebruket.se