Om Kärrbo kyrka

De medeltida dragen i kyrkan i Kärrbo är ovanligt framträdande, både på utsidan och på insidan.

Den västra delen av Kärrbo kyrka byggdes under 1200-talet, men redan innan medeltiden tagit slut hade den utökats mot öst och fått både sakristia och vapenhus. Bortsett från förstorade fönster och ett tillbyggt gravkor på 1600-talet, har sedan dess inga större förändringar skett. Intrycket förstärks av att kyrkan har fått behålla sitt träspånstak. Sedan de två stora restaureringarna av kyrkans inre på 1900-talet, då kalkmålningarna togs fram och altarskåpet återfick sin ursprungliga plats, speglar kyrkorummet då och nu: det medeltida altarskåpet möter kormattan från vår egen tid.

MEDELTIDSKYRKAN

Enligt traditionen bekostades utbyggnaden av kyrkan i öster med det ännu bevarade koret av lagmannen och riksrådet Gregers Mattsson av Lillie-ätten, herre till Lindö i Kärrbo, som dog 1494. För detta talar även det senmedeltida lilla fönstret med liljevapnet, insatt i mitten av det nya korfönstret från 1921. Från 1400-talet finns ännu en kyrkport med rik dekor i järnsmide och fragmentariskt bevarade kalkmålningar.

ALTARSKÅPET

På altaret står ett medeltida altarskåp. Efter att ha varit undanhängt på södra väggen sedan början av 1800-talet, återfick det sin ursprungliga plats i samband med restaureringen 1921. Det är tillverkat i Lübeck omkring 1500 och har på samma sätt som korutbyggnaden, betraktats som en donation av Gregers Mattsson. Det öppna skåpet visar i mitten pingstundret, till vänster uppståndelsen och himmelsfärden, till höger gravläggningen och besöket i dödsriket. Kanske har Gregers son Matthias som blev biskop i Strängnäs, haft inflytande på altarskåpets bildprogram, med den så uppenbara och ovanliga uppvärderingen av pingstundret.

PINGSTUNDRET

Pingstundret återges enligt Apostlagärningarna 21:1-4 När pingstdagen kom var de alla församlade. Då hördes plötsligt från himlen ett dån som av en stormvind, och det fyllde hela huset där de satt. De såg hur tungor som av eld fördelade sig och stannade på var och en av dem. Alla fylldes av helig ande och började tala andra tungomål, med de ord som Anden ingav dem.” Ovanför gruppen av kvinnor och män ses Gud Fader och Kristus, men duvan som symboliserar helig Ande, har gått förlorad.

ADELNS SEKEL

I Kärrbo finns flera gamla frälsegods och ägarna har bidragit till ombyggnader och skänkt många gåvor till kyrkan. På 1600-talet byggde Jesper Nilsson Cruus, herre till Frösåker och Aggarö, ett gravkor för sin familj, vilket senare också användes av ätten Gyllenstierna. Gravkoret som ligger på kyrkans södra sida, murades igen på 1920-talet. Tillsammans med sin andra hustru Agneta Jönsdotter Snakenborg, skänkte han även predikstolen och en kyrkklocka. Från samma århundrade kommer ljuskronor där givarnas initialer och vapen är ingraverade: Erik Fleming och Maria Eleonora Soop år 1651, Johan Gyllenstierna och Christina Maria Leijonhufvud år 1692.

6 saker du inte får missa

1. Altarskåp
Altarskåpet som är tillverkat i Lübeck omkring 1500, visar i mitten pingstundret. Sannolikt donerades det till kyrkan av lagmannen och riksrådet Gregers Mattsson, herre till Lindö

2. Epitafium
Epitafium (minnestavla) över hovjunkaren Jesper Nilsson Cruus, herre till Frösåker och hans första hustru Christina Hand. Det bemålade och förgyllda stenepitafiet sattes upp efter hennes död år 1615. Längs sidorna avbildas deras fyra söner och tre döttrar. Ingen av dem överlevde fadern, som dog först 1651

3. Kyrkport
Porten till vapenhuset från 1400-talet är rikt dekorerad med järnsmide i form av människor, djur, växter och symboler.

4. Korfönster
I mitten av Yngve Lundströms korfönster från 1921 finns äldre glas med ätten Lillies vapen. De kan vara från 1480-talet då koret byggdes ut.

5. Dopfunt
Dopfunten i kalksten från 1200-talet tillkom troligtvis samtidigt som kyrkan.

6. Kalkmålning
Målning från 1400-talets andra hälft som antas föreställa Sankt Cyriacus, diakonen som enligt helgonlegenden led martyrdöden i Rom omkring år 300.