Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Svenska kyrkan Västerås Besöksadress: Domprostgården, V Kyrkogatan 3, 72215 Västerås Postadress: Svenska kyrkan Västerås, Box 5, 72103 Västerås Telefon:+46(21)814600 E-post till Svenska kyrkan Västerås

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Om Gideonsbergskyrkan

Läs om Gideonsbergskyrkan, om det ovanliga kyrkorummet och om klockstapeln Månlandaren.

I början av 1900-talet var Gideonsberg en herrgård på landsbygden utanför staden. Men sedan Västerås stad köpte marken 1939 dröjde det bara något decennium innan området hade förvandlats till en ny stadsdel med tusentals innevånare. I närheten låg en annan gård, Siggesborg, som kommunen köpt in redan tidigare och även om själva gården revs fick en del av parken vara kvar. Det var här som Gideonsbergskyrkan så småningom kom att byggas, mitt bland Siggesborgs gamla tallar och ädelträd. Den invigdes 1973 efter ett långt och mödosamt arbete med att få ihop pengarna som krävdes.

Den låga byggnaden har fasader i tegel med blå snickerier kring fönstren. Också kyrkans inre väggar utgörs av tegel, liksom altaret. I konstrast mot de mörka väggarna är taket klätt med ljus furu, ett material som också använts till bänkar, dopfunt och predikstol. Dagsljuset kommer främst in genom fönster på norra väggen. Intill ingången finns också ett mindre korsformat fönster. Församlingslokalerna i två våningar, med bland annat bibliotek, församlingssal och barn- och ungdomslokaler, är sammanbyggda med kyrkan.

18 års arbete

I den nya stadsdelen Gideonsberg saknades länge en kyrka. Ett nybyggt församlingshem fanns visserligen på Skallberget i närheten, men de boende i Gideonsberg gick ”ogärna över Bergslagsvägen för att komma till kyrkan.” Redan 1955 bildades en arbetskommitté som skulle samla pengar till en ny kyrka. Kommunen ordnade tomten och förhoppningen var att kyrkan skulle bli klar redan följande år. Men trots stort intresse och många bidrag visade det sig svårt att få in tillräckligt med pengar. Man hyrde en lokal samtidigt som insamlingen fortsatte. Första spadtaget kunde tas först 1972, sedan staten bidragit och låtit bygget bedrivas som arbetsmarknadsprojekt. Kyrkoinvigningen 1 december 1973 var biskop Sven Silén femtonde och i sitt tal betonade han kyrkobyggnadens betydelse som ett avskilt rum i en orolig värld.

Ovanligt kyrkorum

Både kyrkan och klockstapeln gjordes låga, eftersom arkitekt Peter-Paul Hoffman ville att kyrkan skulle smälta in i naturen utan att konkurrera med parkens träd. Han hade också en hel del nyskapande tankar om kyrkorummet. Golvet sluttar mot koret, som i sin tur är bredare än resten av rummet. Dessutom är korväggen svagt svängd. Istället för mer traditionella ljuskronor lyses kyrkan upp av lyktstolpar som står i bänkraderna.

Ny biskop

Ytterligare ett ovanligt drag var att bänkarna från början var samlade i ett kvarter, men det visade sig så vara opraktiskt. Därför delade man upp dem år 1985 så att kyrkan fick en mer traditionell mittgång. Samtidigt installerade man en ny orgel längst bak i rummet. 2015 genomgick kyrkan en större renovering, då bland annat värme och ventilation byttes ut. Samtidigt förbättrade man församlingslokalerna. Precis som lite mer än fyrtio år tidigare skedde öppnandet under första adventshelgen, men nu av biskop Mikael Mogren.

6 saker du inte får missa


1. Härlighetens himmel
På korväggen över altaret hänger vävnaden Härlighetens himmel av textilkonstnären Birgitta Hagnell-Lindén, inspirerad av psalm 76: ”Full är himlen vorden av din härlighet, vida når kring jorden din barmhärtighet.”

2. Barnens kyrka
Längst fram i kyrkan, intill altaret finns Barnens kyrka, som invigdes av biskop Thomas Söderberg 2012. Här finns altare, nattvardskärl, mässkläder, dopfunt och kista, där barnen kan leka präst och samtidigt delta i gudstjänsten.

3. Korsväg
På väggarna i kyrkorummet hänger, under stilla veckan, femton målningar som visar Jesus väg till Golgata, Via Dolorosa. Här kan besökaren leva sig in i Jesus lidande och uppståndelse. De är målade av Leon Szuter och har korta texter av Bo Setterlind.

4. Klockstapeln
Den låga klockstapeln anpassades till den omgivande naturen och är endast 10 meter hög. Den har kallats för Månlandaren av de boende i närheten och har också liknats vid ett luftbevakningstorn. Dess två klockor är gjutna av Bergholtz Klockgjuteri i Sigtuna 1973 och väger 420 respektive 265 kg.

5. Ljuset - kraftkällan
Det första som möter besökaren i vapenhuset är väven Ljuset – kraftkällan som är tillverkad av konstnär Ingrid Andersson. De blåa färgerna symboliserar källan som aldrig sinar medan de gula och orange står för den värme och det ljus som ska vägleda.

6. Inredningssnickerier
Träinredningen i furu är i huvudsak ursprunglig och ritad av arkitekt Peter-Paul Hoffman själv. Den enkla predikstolen påminner mer om en pulpet, och är till formen lik dopfunten. Istället för de mer traditionella ljuskronorna lyses kyrkan också upp av åtta lyktstolpar.

Text: historiebruket.se