Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Svenska kyrkan Västerås Besöksadress: Domprostgården, V Kyrkogatan 3, 72215 Västerås Postadress: Svenska kyrkan Västerås, Box 5, 72103 Västerås Telefon:+46(21)814600 E-post till Svenska kyrkan Västerås

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Om Dingtuna kyrka

Läs om Dingtuna kyrka, om Albertus Pictors välbevarade kalkmålningar och om altarskåpet från 1400-talet.

Med tanke på att slätten kring Dingtuna redan tidigt blev välbefolkad är det inte så konstigt att det var just här man byggde en av stiftets största landsortskyrkor omkring 1300. Måtten på det stora långhuset är samma i dag som då det var nybyggt, och de ovanligt stora och välbevarade stjärnvalven över kyrkorummet tillkom omkring 1470. Men redan tidigare fanns det en kyrka här, rester efter en 1100-talskyrka finns under golvet i långhuset.

Det som kyrkan kanske ändå är allra mest känt för är något som hände strax efter att valven var klara. Uppdraget att dekorera valven föll nämligen på medeltidens kändaste konstnär, Albertus Pictor. Liksom många medeltida målningar blev också de i Dingtuna överkalkade under 1600-talet. Under en stor renovering 1898, då restaureringar ofta var mycket hårdhänta, togs de fram och ifylldes. Men eftersom målningarna var så pass välbevarade i Dingtuna behandlades de förhållandevis skonsamt och lyser ännu i en ovanligt klar färgprakt.

Kyrkans yttre utseende tillkom till stor del vid en ombyggnad 1842. Då rev man det medeltida vapenhuset, tillsammans med kyrkans tak och tornspiran. Man byggde istället den tidtypiska fönsterklädda huven och det brutna taket som finns kvar i dag. Insidan bär tydliga spår efter renoveringen 1898, då bland annat bänkarna, orgelfasaden, läktaren och altare byggdes i nybarock stil.

Åter välmående

Tack vare att det ursprungliga långhuset var så stort har det inte behövts byggas ut, trots att församlingen växt. Däremot har andra tillbyggnader skett. En bit in på 1400-talet, efter att socknen återhämtat sig från 1300-talets missväxt och digerdöd, byggdes en körläktare över sakristian, en ”gapskulle”. Några decennier senare var det dags för en ombyggnation igen, då valven uppfördes. Dess storlek tyder på att socknen då åter var välmående. Sex yttre pelare höll upp valven, de i hörnen pryddes med småtorn.

Albertus Pictor på besök

Strax efter att valven var färdiga kom medeltidens kändaste konstnär, Albertus Pictor, till kyrkan för att dekorera dem. Han använde motiv från bibeln, bland annat Biblia Pauperum, ”de fattigas bibel”, och på kyrkans två helgon, S:t Olof och Maria. Hur stor del av kyrkan som ursprungligen var målat är okänt, men i korvalvet, i triumfbågen och på väggen bakom predikstolen finns målningar bevarade.

”Guds föraktare”

Reformationen innebar först inga stora förändringar av kyrkorummet. Bänkar och predikstol tillkom tidigt, men många föremål fick vara kvar. Först vid mitten av 1600-talet bytte man ut altaret och överkalkade målningarna. Ännu var det långt till dagens strävan efter en inkluderande kyrka. Det märkte prästen Erik Person, då han 1597 fick sparken av domkapitlet efter att han lät de ”uppenbara Guds föraktare” resandefolket fira nattvarden.

Valvet rasar in

Trots kontinuerligt underhåll förföll delar av kyrkan. Det var också problem med fukt. Det sägs att bönderna kunde använda murarna som barometer. Om de var fuktiga var det regn på väg. 1735 rasade delar av det västra valvet in som senare fick återuppföras. Även sakristian ersattes med en ny vid samma tid. Det medeltida taket och 1500-talstornets övre del byttes ut en bit in på 1800-talet.

Målningarna tas fram

Kyrkorummets utseende förändrades i stor utsträckning 1898 och bär fortfarande många spår sedan dess. Ansvarig arkitekt var Erik Hahr, bördig från Dingtuna och senare stadsarkitekt i Västerås, där han bland annat ritade ångkraftverket och stadshotellet. Kalkmålningarna togs fram, och där de saknades målade man nya i medeltidsinspirerad stil och med stenblocksimitationer på väggarna. De flesta nya målningar kalkade man över 1968.

6 saker du inte får missa


1. Kalkmålningarna
Bland motiven finns Marias död, jordafärd och kröning, Kain och Abels offer och den av David just besegrade Goliat. Även S:t Olof är avbildad då han ska segla genom bergen för att bli krönt till Norges konung. I bergen finns det troll som försöker stoppa honom. Livfulla personporträtt blandas med mycket dramatik och humor.

2. Altarskåpet i sakristian
Altarskåpet från 1400-talet med Kristus och apostlarna hamnade i kyrkans materialbod när det slutade användas och blev då svårt skadad. Det sägs att några barn lekte sönder några av skulpturerna. På 1900-talet renoverades skåpet och fick sin plats i sakristian.

3. Altaret
Altaruppsatsen med den förgyllda ängeln och korset tillkom 1750 i en tidig rokokostil. Triangeln i den förgyllda solen över fönstret är en symbol för treenighet. Altaret, altarringen och korfönstret är från 1898.

4. Kyrkstallar
Intill kyrkan fanns kyrkstallarna där sockenborna ställde sina hästar under gudstjänstbesöken. I och med att det blev allt vanligare med cykel och bil förföll och revs många, men intill Dingtuna kyrka finns fortfarande två av ursprungligen fyra bevarade. De är byggda omkring år 1900.

5. Dopfunt
I koret finns kyrkans medeltida dopfunt från 1300-talet. Någon gång på 1800-talet togs skålen av någon anledning bort och därför finns bara foten och mellanstycket bevarat i dag. Den nuvarande skålen tillverkades 1971.

6. Krucifix
På södra väggen hänger ett krucifix i tidig barockstil från mitten av 1600-talet. Kristusfiguren är ganska naiv medan korset är rikt profilerat. Troligtvis kommer den från kyrkans tidigare korskrank.

Text: historiebruket.se