Om Björksta kyrka
Läs om Björksta kyrka, om Sankt Olofs kyrka och om dopfunten i brons från 1500-talet.
Björksta kyrka ligger på en höjd invid Sagåns och Lillåns bördiga dalgångar. Att socknen varit bebodd och brukad under många tusen år märker man inte minst av flera hundra hällristningar från bronsåldern som finns här. En av dem, med bland annat två skepp och en vagn, finns norr om och delvis under kyrkogården, och inmurad i kyrkväggen finns ett stenblock med skålgropar. Under senare delen av järnåldern utvecklades ett småkungadöme några kilometer sydost om kyrkan. Flera gravhögar restes över de döda, varav en tillhör landets största, Östens hög.
NÄRVARANDE MEDELTID
De oputsade gråstensmurarna från 1200- och 1340-talet skapar ett imponerande intryck tillsammans med tornets och vapenhusets tegelmurar från 1400-talet med sin ovanliga och vackra dekor. Också inne i kyrkan är medeltiden närvarande, framförallt genom en Sankt Olofsskulptur, valven med deras kalkmålningar och det rekonstruerade korfönstret. Vid korfönstret finns målningar som dateras till 1300-talet. Framställningarna inom rundlar uppe i valvet är otydliga och svårare att datera. Ett motiv kan ännu tolkas och det är Kristus som smärtornas man. I långhusets östra valv tillkom omkring 1470 framställningarna av kyrkofäderna Gregorius som bär påvetiaran, Hieronymus kardinalshatten och biskoparna Augustinus och Ambrosius sina mitror. Dessa målningar tillskrivs den anonyme mästare som efter sina arbeten i Roslagen fått namnet Roslagsmästaren.
BYGDENS KYRKA
Kyrkan restaurerades efter arkitekten Carl-Olof Deurells ritningar på 1950-talet. Då togs de medeltida kalkmålningarna fram. Det var en omgestaltning som kom att präglas av estetik och omsorgsfullt materialval. Lampetterna i lamellträ kommer från bygden, de tillverkades vid snickerifabriken i Orresta. Innanför kyrkporten finns på vänster sida en tavla, där alla de Björkstabor som på olika sätt ställde upp i samband med denna restaurering är nämnda vid namn.
Kyrkans äldsta delar uppfördes på 1200-talet. Den bestod då av nuvarande långhusets västra del samt tornets bottenvåning, som ursprungligen kan ha varit ett dop- eller helgonkapell. På 1340-talet förstorades långhuset. Samtidigt byggdes sakristian, en tredelad korfönsteröppning på korgavel och en portal i söder. Då tillkom också ett nytt högaltare, som invigdes den 21 november 1349, enligt en lapp man hittade i när altaret revs på 1600-talet. Den låg i en sedan länge förlorad koppardosa som enligt texten innehöll reliker efter Herrens bord, Sankt Andreas kors, Sankt Olofs ben, Sankta Katharina och Sankt Eriks svepning.
SANKT OLOFS KYRKA?
Björksta kyrkas märkligaste inventarie är en stor Sankt Olofsskulptur. Helgonet står på en krigare som representerar hedendomen. Den bemålade och förgyllda träskulpturen är sannolikt tillverkad av en nederländsk mästare omkring 1330-40. Det är vid samma tid som Sankt Olofs ben placeras i altaret. Detta talar för att den norske helgonkungen här hölls i särskild ära – Björksta kan ha varit en Sankt Olofskyrka.
IMPONERANDE TORN
På 1400-talet skedde det stora förändringar och kyrkan började allt mer likna den som möter oss idag. Tre kryssvalv i tegel uppfördes över långhuset och över koret byggde man ett vackert stjärnvalv. Något senare tillkom vapenhuset. Samtidigt byggdes tornet på med tegel och fick sina rika dekorationer putsade i vitt. Det var då en av svensk landsbygds mest imponerande kyrktorn. Åskan slog ned i tornet 1617, 1701 och som senast 1858. Vid återuppbyggnaden då fick tornet sin lanternin med spetsigt tak och fyra tegelmurade småtorn i hörnen.
LANDETS FÖRSTE FLYGARE?
På norrväggen i koret finns en minnestavla över kyrkoherden Andreas Georgii Schedvimontanus, hans två hustrur och deras nitton barn. På målningen ser vi som tredje till höger om fadern sonen Matthias Andreæ Björkstadius. Även han blev präst och undervisade i matematik vid gymnasiet i Västerås. Det berättas om honom att han konstruerade ett flygplan på 1630-talet. Vid provflygningarna landade han en gång i en humlegård, så illa att han bröt benet och en andra gång i en sjö.
6 saker du inte får missa
1. Sankt Olof
Bemålad och förgylld träskulptur, sannolikt nederländskt arbete från omkring 1330-40.
2. Predikstol
Predikstolen från 1652 kan tillskrivas bildsnidaren och snickaren Hans Hebel. Han var i De la Gardie-familjens tjänst vid Ekholmens slott, som ligger fem mil österut från Björksta. På predikstolskorgen är Jesus och lärjungarna avbildade.
3. Funtkittel
Dopfunten i brons är enligt inskriften längs ovankanten tillverkad av mäster Peder i Västerås år 1529. Det är den äldsta och finaste av hans bevarade funtar. Här anges även namnet Olaus Andreæ. Han var kyrkoherde i Björksta och när han nämns här är det troligen som funtens donator.
4. Korfönster
Den medeltida trekopplade fönsteröppningen rekonstruerades på 1950-talet. Mosaikfönstren skapades av Folke Heybroek. Framför gestaltar konstnären i metall Jakobs dröm om en stege mellan himmel och jord. I fönstersmygen finns medeltida kalkmåleri bevarat som visar Moses och kung David.
5. Kalkmålning i valvet
Kyrkofadern Augustinus är avbildad i det andra valvet från öst. Målningen från omkring 1470, tillskrivs den så kallade Roslagsmästaren.
6. Dopfat
Sannolikt tillverkat i nuvarande Belgien under 1600-talets första hälft eller mitt. Det centrala motivet visar hur Abraham ska offra sin son Isak. Fatet som skänktes av kyrkvärden Daniel Hansson i Almsta, är förnärvarande utställt i pastoratets gemensamma Skattkammare i Västerås domkyrka.