Svenska kyrkan Västerås

Prata med oss

Kontakt

Svenska kyrkan Västerås Besöksadress: Domprostgården, V Kyrkogatan 3, 72215 Västerås Postadress: Svenska kyrkan Västerås, Box 5, 72103 Västerås Telefon: +46(21)814600 E-post till Svenska kyrkan Västerås

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Om Björksta kyrka

Läs om Björksta kyrka, om drottningens kyrka och om dopfunten i brons från 1500-talet.


Tornet på Björksta medeltida kyrka är synligt från flera kilometers håll. Men den karaktäristiska spiran med de fyra småtornen är faktiskt bland det yngsta på kyrkobyggnaden, från 1850-talet. Betydligt äldre är tornets bastanta mur i tegel, med vackra och ovanliga dekorer. Den tillkom samtidigt som vapenhuset på 1400-talet. Än äldre är tornets frilagda gråstensmur. Tillsammans med den västra delen av långhuset byggdes den redan på 1200-talet, medan långhusets östra del och sakristian tillkom århundradet efter.

Lika ståtlig och vacker som kyrkans yttre är dess inre. Även här är medeltiden tydligt närvarande, framför allt genom valven, det rekonstruerade tredelade korfönstret och kalkmålningarna. De äldsta målningarna, som syns på korets väggar, är från början av 1400-talet medan de två östliga valven målades senare under samma århundrade av två olika konstnärer. De togs fram på 1950-talet samtidigt som glasmålningarna och altarbordet tillkom. Man satte också in nya bänkar, men de bevarade gavlarna och dörrarna från 1783 utgör ett fint exempel på den tidens stilideal.

Drottningens kyrka

Mitt i en gammal kulturbyggd i Sagåns och Lillåns bördiga dalgångar, omgiven av hällristningar och inte långt ifrån ett vikingatida småkungadöme vid Östens hög, byggde man en kyrka på 1200-talet. Kyrkan hade ett ursprungligt torn, smalare än dagens, och det kan tyda på att kyrkan byggdes som en privat gårdskyrka. Det finns en legend som berättar att Klava hade ett finger med i spelet, och prydnaderna på kyrkans torn ska vara minnen efter henne. Enligt en version var hon drottning och byggde hela kyrkan, enligt en annan skänkte hon teglet till tornet.

S:t Olofs ben

På 1340-talet förstorades långhuset och samtidigt byggdes sakristian, ett tredelat fönster på korgaveln och en portal i söder. Samtidigt byggdes ett nytt högaltare. Det invigdes 21 november 1349, enligt en lapp man hittade när altaret revs på 1600-talet. I altaret fanns också reliker i form av Herrens bord, S:t Andreas kors, S:t Olofs ben, S:t Eriks svepning och efter S:ta Karin.

Imponerande torn

Också på 1400-talet skedde det stora förändringar och kyrkan började allt mer likna den som möter besökare i dag. Tre kryssvalv i tegel uppfördes över långhuset och över koret byggde man ett vackert stjärnvalv. Något senare tillkom vapenhuset och samtidigt byggdes också tornet på med tegel, och fick sina rika dekorationer putsade i vitt. Det var då en av svensk landsbygds mest imponerande kyrktorn. Men alltför höga torn medför också en risk, vilket sockenborna skulle bli varse.

Tre åsknedslag

1617 var ett dåligt år för församlingen. Först ringdes storklockan sönder av ”överdåniga” sockenbor och i juli dog kyrkoherden. Redan dagen därpå slog åskan ned i det höga tornet och orsakade stora skador på både kyrkan och de kyrkliga föremålen. Precis som vid åsknedslag både 1701 och 1858 förstördes också tornets överdel. Vid den senare lyckades elden åter ta sig in i kyrkrummet, men församlingen hann bära ut många föremål. När de hade byggt upp tornets huv igen med spiran och de fyra små tornen satte de till slut också upp en åskledare. Insidan genomgick en stor förändring under 1950-talet då man ville återskapa ett historiskt kyrkorum. Bland annat tog man fram det tredelade korfönstret och kalkmålningarna och rev läktaren.

6 saker du inte får missa


1. Kalkmålningar

Målningarna på korets väggar avbildar flera figurer, bland dem Moses och kung David. I korvalvet syns personer i medaljonger, bland annat Kristus. I valvet intill är de fyra kyrkofäderna avbildade. Båda valven har också välbevarad växtornamentik.

2. Predikstol
Predikstolen från 1652 har en mycket hög kvalitet och är troligtvis importerad från Danmark eller Tyskland. På sidorna finns skulpturer av Jesus, evangelister och apostlar.

3. Funtkittel
Dopfunten i brons är tillverkad av mäster Peder i Västerås 1529 och är den äldsta och finaste av hans bevarade funtar. Kanske var det en gåva från prästen, vars namn finns ingjutet.

4. Hällristningar
Inmurad i södra väggen, intill vapenhuset, finns det ett stenblock med 58 skålgropar, eller älvkvarnar, och två avlånga fördjupningar. Precis norr om kyrkogården finns det en hällristning som bland annat består av två skepp och en vagn. Den går delvis in under kyrkogården. Bredvid hällen finns information om bygdens bronsålder, då hällristningen tillkom.

5. Ringarstenar
Det finns totalt åtta ringarstenar i Björksta, varav fyra står på kyrkogården. Detta är en typ av stenar som bara finns i östra Västmanland. De stod vid vägarna till kyrkan för att visa när klockorna skulle börja spela när begravningståget närmade sig. Ju längre bort ju mer kostade det och priset stod på de olika stenarna.

6. Målning på Andreas Georgii
En präst i Björksta ska enligt en berättelse förklarat för en man med många barn att man inte ensam behövde följa Guds ord om att uppfylla jorden. I själva verket var det kyrkoherden Andreas Georgii (död 1652) som hade många barn, 14 söner och 5 döttrar. Prästen med familj är avbildad på en tavla vid sakristian, men här har sönerna blivit 12 och döttrarna 7.

Text: historiebruket.se