Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Svenska kyrkan Västerås Besöksadress: Domprostgården, V Kyrkogatan 3, 72215 Västerås Postadress: Svenska kyrkan Västerås, Box 5, 72103 Västerås Telefon:+46(21)814600 E-post till Svenska kyrkan Västerås

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Om Barkarö kyrka

Läs om Barkarö kyrka, om branden i kyrkbyn och klockan från 1000-talet.

Barkarö kyrka uppfördes omkring år 1200, men det kan mycket väl ha funnits en äldre kyrka på platsen. Det antyder en kyrkklocka som tidigare fanns i kyrkan. Klockan ska ha haft en inskription som berättade att den var gjuten 1091 och har därför kallats Sveriges äldsta kyrkklocka. Tyvärr smälte den under en brand 1771, som också ödelade kyrkans tak och då helt nya torn. Om klockan verkligen var från 1000-talet har ifrågasatts, kanske har den ursprungliga inskriptionen blivit felaktigt skriven eller tolkad. Hur som helst bör den ha varit mycket gammal.

Redan under medeltiden förstorades kyrkorummet och en sakristia och ett vapenhus tillkom. Dagens storlek fick kyrkan på 1760-talet. Sedan den sista stora yttre renoveringen 1875 har kyrkans yttre i stort behållits oförändrad. Insidan har däremot genomgått två större förändringar under 1900-talet. Det har gjort att den äldre historien i stor utsträckning lyser med sin frånvaro. Men den är till viss del fortfarande synlig genom bland annat de medeltida valven och predikstolen.

Privat gårdskyrka

Barkarö socken har en lång tradition av jordägande stormän, och kanske kyrkan från början var en privat gårdskyrka. Att kyrkan hade ett ursprungligt torn kan tyda på det. Kyrkan hade ett kor som var lägre och smalare än långhuset och det fanns en tydlig gräns mellan präst och församling. Med tiden blev sockenkyrkor allt mer en allmän angelägenhet, och när kyrkan byggdes ut på 1300-talet gjordes därför koret till en integrerad del av långhuset.

Fall och uppgång

Barkarö kyrka var en dyster syn i början av 1600-talet. Mässbesökaren mötte trasiga fönster och delvis inrasade murar. De svävade dessutom i livsfara; valven kunde när som helst rasa in. En stor renovering genomfördes på 1650-talet. Man uppförde då också ett nytt benhus vid vapenhuset. Dessvärre krossades det och vapenhuset då en del av tornet rasade 1678. Tornet och vapenhuset lagades senare.

Ritning av överintendenten

På 1760-talet hade befolkningen ökat så pass att de inte längre fick plats i kyrkan och en utbyggnad var nödvändig. Kyrkan byggdes ut åt väster, och det medeltida tornet ersattes med ett nytt. Ritningen gjordes av överintendent Carl Johan Cronstedt, som hade högsta ansvar för landets offentliga byggen. Samtidigt innehade han Fullerö i Barkarö socken.

Bedrövlig händelse

Bara ett par år senare, mitt under sorgeringningen för den nyligen avlidna kungen, bröt en kraftig brand ut i kyrkbyn. Förödelsen blev stor. Kyrkans tak, torn och fönster blev helt förstörda, de tre klockorna smälte och muren sprack på flera ställen. En sockenman tog sig upp på taket för att bekämpa elden, samtidigt som det brända tornet gungade oroväckande i vinden. Dessbättre undkom både han och den mesta inredningen och valven lågorna. Av de smälta klockorna, som låg ”som en wälling på walfwet”, göt man två nya klockor. Storklockan, som också göts om på 1900-talet, fick behålla den äldsta klockans inskription, årtalet 1091 följt av ”Hilp Maria”.

Hårt slag

Branden var ett hårt slag mot församlingen, som fortfarande hade kvar en stor skuld sedan utbygget några år tidigare. Tack vare Carl-Johan Cronstedts son Fredrik Adolf Ulriks bidrag och insats som arbetsledare kunde kyrkan efter flera års hårt arbete åter börja användas igen. De yttre förändringarna sedan dess har varit små, medan kyrkans inre omformats flera gånger. 1947 tillkom nytt tegelgolv i mittgången, nya bänkar och orgelläktare och vid den senaste större renoveringen 1978 byttes bland annat altaret ut.

6 saker du inte får missa


1. Predikstolen

Predikstolen från 1661-1662 är tillverkad av Erik Nilsson från Fläckebo och tillhör en typ i tidig barock stil som är ganska vanliga i Västmanland. De skulpturer som tidigare suttit på korgen saknas i dag, men 1947 försökte man återställa originalmålningen.

2. Valven
Barkarö kyrkas mest framträdande medeltida spår finns i taket. Kryssvalvet i sakristian är äldst, från 1300-talet. På 1400-talet tillkom två kryssvalv över långhuset och ett stjärnvalv över koret.

3. Korfönstret
Korfönstret har målningar av stor konstnärligt värde utförda av Yngve Lundström 1925. Det är indelad i flera små rutor som innehåller olika kristna symboler. Överst ses en stjärna, Den helige Andes duva och en kalk med oblat.

4. Dopfuntarna
Dopfunten som i dag används är tillverkad 1947 av Erik Sand i röd granit. I vapenhuset finns det en betydligt äldre dopfuntsskål, från tidig medeltid. Den hittades vid en grävning på kyrkogården 1917 där den legat sedan 1700-talet.

5. Gammal altartavla
En tidigare altartavla som föreställer Jesusbarnet som bärs fram till Symeon hänger numera på norra väggen i kyrkan. Den är målad av den flamländske konstnären Marten Pepijn (1575-1643) eller någon i hans närhet.

6. Minnestavla
På södra väggen sitter en praktfull minnestavla från 1714 med Elias vid bäcken Kerit som blir matat av korpar. Den satt från början i Hamrånge kyrka, men omkring 1900 flyttades den till Barkarö, troligtvis på initiativ av Carl-David von Schinkel på Tidö. Samtidigt fick den en ny hjälmprydnad och släkten von Schinkels vapensköld.

Text: historiebruket.se