Foto: Matilda Hildingsson

Om Badelunda kyrka

Läs om Badelunda kyrka, om kyrkan vid järnålderns maktcentrum och om Horn och Bååts 21 begravningsvapen.

Kyrkan ligger högt uppe på Badelundaåsen, mitt i en mycket intressant och rik kulturbygd. Inte långt därifrån finns Anundshög, ett maktcentrum under yngre järnålder och i dag ett av landets mest spektakulära fornlämningsområden. Den östliga delen av kyrkan är äldst, från 1200-talet. Koret är lägre och smalare, vilket var det normala under äldre medeltid. Men på grund av ombyggnader har relativt få bevarats i Mälardalen. Senare under medeltiden tillkom sakristian och vapenhuset.

I mitten av 1600-talet byggde fältmarskalk Henrik Horn på Hässlö gård ett gravkor åt sig och sin familj, och han bekostade också en utbyggnad av långhuset. Dekorationerna på kyrkans västgavel är från den tiden. Mycket av insidans långa historia har försvunnit genom stora renoveringar i slutet av 1800-talet och i mitten av 1900-talet. Men en del äldre föremål har också hittat tillbaka till kyrkorummet under senare tid, bland annat triumfkrucifixet. I vapenhuset har man också tagit fram intressanta kalkmålningar från 1540-talet.

Badat i lunden

Namnet Badelunda sägs komma från en jungfru som badade i källan i en tidigare offerlund nedanför åsen från kyrkan. Men troligare är att det syftar på den åsplatå där kyrkan och prästgården ligger. Intill och på kyrkogården finns flera gravfält som använts under stora delar av järnåldern, och vid kyrkan har man hittat rester efter en storgård från samma tid. Kanske ägarna byggde en första kyrka här som en privat gårdskyrka innan den nuvarande sockenkyrkan byggdes på 1200-talet.

Dubbel församling

Koret var från början mindre än idag och långhuset hälften så stort med bara två mindre fönster. Men redan under 1300- och 1400-talet byggdes sakristan och vapenhuset till. På 1500-talet fördubblades Badelunda församling när den slogs ihop med Furby. Den tidigare redan trånga kyrkan blev allt trängre och i mitten av 1600-talet byggdes därför långhuset ut åt väst. Fältmarskalk Henrik Horn stod för kostnaden, församlingen bidrog bara med arbetskraft och hästar. Över utbygget uppfördes ett stjärnvalv som är mycket likt det östra medeltida valvet.

Horn-Wittenbergska gravkoret

Henrik hade redan tio år tidigare byggt gravkoret. I källaren finns kistor efter honom och hans familj från 1600- och 1700-talet. Även hans svärfar från fjärde giftermålet, Arvid Wittenberg, hämtades hit från Riddarholmskyrkan. Från början hade gravkoret en hög spira, men den ledde regnvatten mot kyrkan som förstörde korets tak och valv. Därför sågades den ned och ersattes med ett lågt tak 1775.

Sålt på auktion

I mitten av 1700-talet bestämde man sig för att ersätta den förfallna klockstapeln med ett torn på kyrkan. Men det blev aldrig av, istället reparerade man stapeln. Vid samma tid såldes några av kyrkans medeltida föremål på auktion, bland annat ett altarskåp och några träskulpturer. En skadad madonnafigur från omkring 1500 förvaras numera på Västmanlands länsmuseum.

Kyrkan förlorar sin färg

Vid en stor förändring av kyrkorummet i slutet av 1800-talet förstorade man kor och fönster, bytte ut golv och bänkar och målade innerväggar och valv i rosa och rött. Vid nästa förändring 1959 avlägsnades en stor del av 1800-talsarbetet. Fönstren förminskades åter samtidigt som nya golv lades in och slutna bänkar byggdes. Man planerade att måla utsidan med en rosaröd färg som kyrkan tidigare haft, men efter lokala protester färgade man den istället vit, liksom insidan. Även målningarna i vapenhuset togs fram och i gravkoret iordningställdes ett sidokapell.

6 saker du inte får missa


1. Kalkmålningar
Målningarna i vapenhuset togs fram 1959. Äldst är fragment i valvet bestående av änglar och ornamentik, kanske målade av Albertus Pictor. På 1540-talet målade Urian Olofsson bland annat Guds hand, Kristus på korset, Kains och Abels offer och tre djävulsfigurer, varav en är försedd med horn och en annan rider på en kvinna. I kyrkorummet finns också invigningskors från slutet av 1400-talet. Ett av dem, vid predikstolen, är framtaget.

2. Triumfkrucifix
Sedan slutet av 1920-talet sitter det imponerande triumfkrucifixet från 1300-talet åter på sin plats vid triumfbågen. De svängda korsarmarna symboliserar Livets träd och på korsändarna är evangelistsymbolerna målade.

3. Predikstol
Predikstolen av hög kvalitet tillverkades år 1655 av Israel Snickare från Västerås och har skulpturer av Kristus och evangelisterna. Ljudtaket tillkom 1670, utfört av en annan mästare.

4. Altarskulpturer
1702 köpte församlingen barockskulpturerna föreställande Matteus och Johannes som i dag står vid altaret. 1770 kom de att ingå i en större altaruppsats. Dit hörde också den ovanliga skulpturen av Kristus med ett pinoredskap. Eventuellt är alla tre tillverkade av hovbildhuggaren Caspar Schröder.

5. Begravningsvapen
Totalt finns 21 begravningsvapen uppsatta i kyrkan efter släkterna Horn och Bååt, varav de flesta i gravkoret. Under medeltiden begravdes riddare i hela sin rustning, som sedan anhöriga fick lösa ut från kyrkan. Men hjälmen och skölden med familjevapnet fick vara kvar. På 1500-talet började man använda symboliska vapen i trä i stället.

6. Västgaveln
De karaktäristiska dekorationerna på västgaveln liknar de dekorationer som var vanliga under medeltiden och finns bevarade på flera kyrkor i Västeråstrakten. Men här är de inte riktigt så gamla, utan tillkom i samband med att kyrkan byggdes ut på 1600-talet.

Text: historiebruket.se