Foto: Vårgårda Pastorat

Ornunga gamla kyrka

På en åsrygg i den bygd som kallas Svältorna ligger den lilla medeltidskyrkan Ornunga, en av landskapets bäst bevarade kyrkplatser från det gamla bondesamhället. Till följd av planer på nybyggnation under större delen av 1800-talet ägnades kyrkan knappt något underhåll. När den nya kyrkan stod klar 1905 skulle den gamla rivas. Men på initiativ av konstnären Birger Sandzén bildades Svältornas forminnesförening för att rädda kyrkan.
Hans bror Gustaf Sandzén var komminister i Nårunga och även han en drivande kraft i frågan. Föreningen köpte kyrkan för en mindre summa och restaurerade den med stöd från Svenska Turistföreningen. Fram till 1970-talet fungerade kyrkorummet som museum för samlingarna.
Kyrkogården har behållit sin medeltida ängskaraktär och slås en gång om året. Enstaka vårdar sticker upp ur gräset. Såhär såg större delen av landsbygdens kyrkogårdar ut ännu i början av 1900-talet.
Takmålningarna i lantlig renässans är från 1600-talet och kan jämföras med dem i Torpa stenhus. Över taket är den romanska kryssade takkonstruktionen intakt.
Sprickan i murväggen ovanför högra korfönstret är spår efter jordbävningen söndage den 23 oktober 1904 under gudstjänsttid. Denna skrämmande händelse inträffade när det hölls gudstjänst i kyrkan för sista gången. 
Kyrkorummet ger en äkta bild från 1700-talets Västergötland, helt i avsaknad som det är av all slags modernitet. Den omålade bänkinredningen upptar nästan hela kyrkorummet och ytorna har nötts mjuka av generationers kyrkobesökare.


• Dopfunten av sandsten finns sedan 1879 på Statens historiska museum i Stockholm
• Altartavlan från 1720-talet är i barockstil med motivet "Kristus på korset" mot blå bakgrund omgiven av kolonner och bladrankor i svart och guld
• Altarunden och de trånga bänkarna är omålade
• Predikstolen har text med namn på präst och hantverkare samt årtalet 1720. Skulpturerna på sidorna föreställer Kristus och tre av evangelisterna
• Madonnaskulpturen i koret är från senare delen av 1200-talet
• Straffstocken i vapenhuset och triumfkrucifixet på södra långväggen kommer från Kvinnestad kyrka
•Lilliehöökska kyrkbänken, ryggstycket, liksom två medeltida
• Klockstapeln på kyrkogården byggdes i slutet av 1600-talet. Klockan som fanns i stapeln händer nu i den nya kyrkan. Sedan 1995 ringer en nyinköpt klocka till samling.