Det finns många lokala sägner kring byggandet av kyrkan i Hyby. Gemensamt har de att den ursprungligen skulle ha legat på en annan plats, antingen i Hyby eller i Vismarlöv. Ofta handlar det också om att byggmaterialet flyttats nattetid av osynliga makter. Hursomhelst uppfördes kyrkan i Hyby i slutet av 1100-talet.
Kyrkan var ganska stor för sin tid och försågs under 1700-talet med korsarmar åt både norr och söder samt med kyrktorn. Tornet kan eventuellt ha härstammat från 1500-talet, här går uppfattningarna isär. Efter tornets tillkomst mätte kyrkan 34 meter lång. Tornet var också av ansenlig höjd och ser imponerande ut på en teckning över Hyby by från 1800-talets mitt.
9 september 1873 härjade ett oväder över skånska slätten och blixten slog ned i den höga kyrkspiran. Branden var ett faktum och byborna hade fullt upp att rädda kyrksilver, altartavla, triumfkrucifix m m. Det enda som gick att rädda av själva kyrkobyggnaden var koret och övriga ruiner revs.
Idag används koret som kyrka igen och av de kvarvarande delarna är det västra koret från 1100-talet och det östra troligen från 1400-talet då kyrkan också fick sina kalkmålningar. Eventuellt tillkom fönsterdesignen vid samma tid.
Kalkmålningarna tillskrivs Harriemästaren och föreställer i östra koret Jesu död på Golgata, apostlarna med attribut samt yttersta domen, komplett med smådjävlar och allt. I triumfbågen syns resterna av en bild föreställande kyrkans skyddshelgon sankt Nicolaus.
Efter branden flyttades altartavlan från tidigt 1800-tal till Trollenäs kyrka. En äldre altartavla som hängt i en av korsarmarna försvann i branden. Triumfkrucifixet fick så småningom sin plats i Hyby nya kyrka. Hyby var för övrigt den första kyrkan i Bara härad som fick orgel, detta redan 1765.
Mellan 1873 och slutet på 1930-talet tjänstgjorde det kvarvarande koret som gravkapell åt familjen Trolle på Klågerups slott. Västra delen tjänstgjorde ett par år som bårhus. På 1940-talet var kistorna i gravkoret i för dåligt skick och flyttades därför ner i en grav under korgolvet. Kistplattorna monterades upp på en tavla i kyrkan. Sedan 1951 används kyrkan återigen som församlingskyrka.
Som förättningskyrka lämpar sig Hyby gamla utmärkt till både dop, vigsel och begravning. Kyrkan rymmer 50-60 personer och framme i koret blir det trångt om man är många i lokalen vilket är bra att tänka på både vid begravningar och om man engagerat extra musiker. Kyrkan är liten, men därför är avsaknaden av ljudanläggning och hörslinga inte något större problem. Kontakta våra vaktmästare om du inte har möjlighet att besöka kyrkan då den är öppen i samband med t ex gudstjänst.
Kyrkan är i regel öppen alla vardagar 8-16.
