Levene kyrka - en ”kändiskyrka” med lång historia
Den vackra landsbygdskyrkan i Levene utmärker sig exteriört med de två tornen och skiffertaket. Sannolikt är kyrkan uppförd tidigt 1200-tal men grunden kan vara tidigare.
Det finns flera kända historiska personligheter knutna till kyrkan.
Håkan Röde – kungen från Levene
Håkan Röde var en svensk kung under 1070‑talet som tillträdde i en tid av politisk oro efter flera tronstrider. Enligt Västgötalagens kungalängd var han född och begravd i Levene i Västergötland, vilket gör honom till den mest historiskt betydelsefulla person som förknippas med bygden. Han ska ha regerat i ungefär ”tretton vintrar”, omkring åren 1070–1079. Traditionen säger att han uppförde kyrkan.
Håkan nämns även i samtida källor, bland annat av krönikören Adam av Bremen. Spår av honom finns på den så kallade Håkanstenen vid Hovgården i Mälaren, en av de tidigaste svenska runinskrifterna som nämner en kung vid namn Håkon. Läs mer om Håkan Röde och hans sten på kyrkogården.
Johan Henriksson Reuter (adlad Rytter)
Johan Henriksson Reuter, även skriven Rytter, var en framstående svensk militär och senare landshövding i Älvsborgs län under åren 1634–1644. Han föddes 1585 och avancerade i krigstjänst efter insatser i bl.a. slaget vid Kirkholm 1605. Han adlades 1615 och tillhörde adelssläkten Reuter af Skälboö. Även Rytter har gett namn åt lokala platser.
Reuter/Rytter hade stark anknytning till Levene:
- Ägare till gården Stora Levene och lät uppföra en stor tillbyggnad av Levene kyrka på 1600‑talet, bland annat västtornet.
- Begravd i Levene kyrka, där hans gravhäll finns bevarad.
- Gift med Catharina (Karin) Hand, dotterdotter till kung Erik XIV, och deras familj kom att fungera som lokala stormän i bygden.
Läs mer om Johan Hindrickson Rytter.
Hagasessorna
Hagasessorna - Prinsessorna på Haga - var det folkliga smeknamnet på de fyra prinsessorna Margaretha, Birgitta, Désirée och Christina – systrar till Sveriges kung Carl XVI Gustaf.
De var döttrar till prins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla och växte upp på Haga slott i Solna under 1940‑talet, vilket gav upphov till namnet.
Efter faderns död 1947 flyttade familjen till Stockholms slott, men bilden av de fyra systrarna som ”Hagasessorna” levde kvar och kom att prägla deras offentliga identitet i årtioenden.
Prinsessan Désirée och Levene kyrka
Prinsessan Désirée, friherrinnan Silfverschiöld, bär med sig en särskild plats i Levene kyrkas historia. År 1954 konfirmerades hon i Levene kyrka, en högtid som än i dag är ett kärt minne i bygden. Under 1950-talet konfirmerades alla de så kallade Hagasessorna (den kungliga familjen bodde då på Haga slott), vilket blev en stor tilldragelse i bygden.
När Prinsessan Désirée gick bort 21 januari 2026 uppmärksammades hennes liv i hela landet, och Kungahuset beskrev med stor värme hennes nära band till Västergötland och hennes hem på Koberg. Hon hade konfirmerats år 1954 efter sina systrar prinsessan Margaretha (1950) prinsessan Birgitta (1952). Läs mer om Hagasessornas konfirmationspräst Tell Törnblad.
Sveriges högsta runsten
Under 1600-talet genomgick kyrkan flera ombyggnader. Bl.a. blev en runsten från 1000-talet kluven i två delar och inmurad i kyrkans vägg. I början av 1900-talet kunde man ta ut stenen och då sammanfogades delarna igen. Stenen står nu rest på kyrkogården och utgör landets högsta runsten och kalls Håkan Rödes sten.
Kyrkans historia i korthet
1000–1200-tal: ursprung och tidig kyrkobyggnad
Enligt lokal tradition ska en första kyrka — eller åtminstone dess äldsta grund — ha uppförts av kung Håkan Röde på 1000‑talet. Levene kyrka som vi känner den tillkom troligen under 1200‑talets första hälft som en romansk stenkyrka.
Medeltid–1600-tal: flera utbyggnader
Den romanska kyrkan byggdes successivt ut under århundradena. Den största förändringen skedde på 1600‑talet, då landshövding Johan Hindricksson Reuter, ägare av Levene gård, lät genomföra en omfattande ombyggnad.
Långhuset förlängdes åt väster, vilket gav kyrkan en större och mer representativ karaktär.
Reuter lät också uppföra ett gravkor för sig och sin familj. Gravkoret revs 1887 på släktens initiativ, men grunden och en porträttgravhäll finns kvar.
1640-talet: tornet eller tornen?
Under Reuters tid på 1640‑talet uppfördes även det spånklädda trätornet i väster, som än i dag är ett av kyrkans mest särpräglade drag. Detta är den enda säkerställda fakta som finns om tornen på Levene kyrka. De är två och en lokal legend gör gällande att Rytter lät uppföra två torn i sin glädje över en tvillingfödsel. Detta motsägs dock av källor och fakta då tornen är byggda under så olika tidpunkter att detta inte var möjligt. Det östra tronet är egentligen en så kallad tornryttare i grunden. Möjligen kan Rytter ha byggt om den något men om detta finns ingen bevarad information. Kyrkan har alltså bara ett torn och en äldre tornryttare.
1700-talet: det rundade koret
År 1791 tillkom kyrkans nuvarande rundade kor, vilket gav byggnaden sin nuvarande avslutning i öster.
1900-tal: Restaureringar och ny gestaltning
Vid restaureringen 1937 ville arkitekten Ärland Noréen återge kyrkan ett barockinspirerat uttryck.
Då tillkom bland annat:
- akantusslingor i dekor och målning
- stora delar av den nuvarande inredningen
- en sammanhållen färgsättning som skulle knyta an till 1600‑talets formspråk.
Inventarier - En äldre altaruppsats från 1676 och en predikstol från 1744 återinsattes vid 1937 års restaurering.
- Dopfunten i sandsten härstammar från tidig medeltid.
- Två liljestenar är uppställda i sakristian.
Klockorna
Storklockan med en lång inskription talar om att en spricka börjat komma under Ulrika Eleonoras tid och att det förvärrades under Fredriks I:s tid, Klockan gjöts om 1755 under Fredrik Adolfs tid i Skara av klockgjutaren och rådmannen Nils Billsten. Personer som finns knutna till klockans bevarande omnämns som Mertha Stibb av Levene, baronen, majoren och riddaren Ulfsparre av Håkantorp, kyrkoherde Johan Wännergren, komminister Armand Todén, kyrkvärdarna Rafvel Ullberg på Applebacken och Sven Larson i Smedtofta.
Lillklockan är sannolikt från 1200-talet. Den har campanulaform och saknar inskrifter, men uppvisar fyra små inristade kors runt halsen.
Orgeln
Orgeln som är placerad på läktaren i väster byggdes 1912/1937 av Nordfors & Co, Lidköping och byggdes om 1971 av Smedmans Orgelbyggeri AB, Lidköping. Den stumma fasaden och pipmaterialet är från tillkomståret. Instrumentet har fjorton stämmor fördelade på två manualer och pedal. Orgeln är pneumatisk och har automatisk pedalväxling.
Altaruppsatsen är från 1676 och är ett skuret barockarbete.
Kyrkogården består av två klart urskiljbara årsringar. Den äldre (medeltida) saknar kvartersindelning. Här finns bl. a. en gravtumba och grunden till Reuterska kravkoret. Invid koret står landets högsta runsten.