Foto: Johanna Linder

Vantörs kyrka - historia, arkitektur och utsmyckning

Vantörs kyrka är kulturminnesmärkt för sin modernistiskt tidstypiska arkitektur och utsmyckning. Kyrkan ligger i Högdalen centrum i södra Stockholm och invigdes 1959.

Församlingens historia och något om namnet Vantör

Vantörs församling bildades den 1 januari 1957 ur delar av dåvarande Brännkyrka och Enskede församlingar. Det medeltida namnet Vantör,
eller Ovantör, återfinns redan år 1314 och har sin egen historia. Det finns nämligen olika förklaringar till namnets betydelse. Den troligaste lär vara den som säger att Ovantör är området ovan – norr om tören. Tören är i detta fall det stora skogs- och bergsområdet som kallas Hanveden. En annan förklaring till namnet Vantör är att det har sitt ursprung från de två gammalsvenska orden ”vanna” (som betecknar ett gammaldags fiskeredskap) och ”tör” (som var benämningen på en i sjön utskjutande skogsudde). Namnet skulle alltså ange att det var god fiskelycka vid Mälarens skogsklädda uddar.

Hela området söder om Södermalm har tidigare haft namnet Vantör. Men när den dåvarande kyrkan i Vantör brann ner i mitten av 1400-talet (och inte kunde återuppbyggas under överskådlig tid) började området att kallas för ”brenkiörkio”, senare Brännkyrka. Namnet Vantör försvann för att sen återupplivas i och med den nya församlingens tillkomst 1957.

Snabb befolkningsökning på 50-talet

Under den första uppbyggnadsperioden i slutet av 50-talet och början av 60-talet flyttade många unga barnfamiljer till församlingens olika stadsdelar. Som exempel på den snabba befolkningsökningen kan nämnas att det 1953 endast bodde 663 invånare i stadsdelen Bandhagen, men bara ett år senare hade antalet invånare femdubblats där! Den 31 december 2014 hade hela församlingen utökat sitt invånarantal till 50 028 personer, vilket motsvarar ungefär en medelstor svensk kommun. Av dessa var 21 283 medlemmar i Vantörs församling (jan 2016).
Från att ha varit rena landsbygden så blev trakterna inom Vantör bebyggda med höghus och centrum, ny kyrka och tunnelbana samt vägar kors och tvärs. Tiderna förändrades men namnet Vantör bestod, och har sedan dess varit detsamma.

Vantörs kyrka - historia

Vantörs kyrka invigdes den 18 oktober 1959. Kyrkan ligger i Högdalens centrum, i södra utkanten av Stockholm. Arkitekterna SAR Berndt Alfreds och Gunnar Larsén har ritat Vantörs kyrka, som är byggd i två plan. Byggnaden är uppförd av rött tegel och betong. Allt träverk är gjort av kalkad ek.
På huvudplanet finns själva kyrkorummet, kapel­let och för­sam­lings­salen. I kyrkan finns plats för 400 personer och i an­­slutning till kyrkan finns en sak­ristia, skrud­kammare och brudkammare. Det finns tre ingångar till huvudplanet: huvud-, kor- och församlings­ingången.

Efter en omfattande ombyggnad av nedre planet, under hösten 2000, nås numera samtliga lokaler från torgporten. På det nedre planet finns expedition och personalens arbetsplatser samt lokaler för olika verksam­heter. Även kyrkorummet kan nås från torg­porten via en sidotrappa. Hiss installerades sommaren 2012 mellan bottenplanet och f.d. kapphallen som samtidigt gjordes om till ett ”torg”. Vid byggnadens södra yttervägg finns en ingång till diakonins lokaler. 

Klock­tornet är en öppen betongkonstruktion och har tre klockor som är gjutna hos Bergholtz i Sigtuna. Högst upp på tornet ståtar konst­nären Arne Jones stolta tupp i för­gylld aluminium. Tuppen valdes till ”Årets kyrktupp” i Sverige 1997.

Kyrkan kultur­minnesmärktes år 2001 på grund av dess modernistiska formspråk, tidstypiska materialval och konstnärliga utsmyckning.

Torgporten

Portens koppardörrar har formgivits av Fritz Sjöström. Ge­nom drivning, ristning och skrodning har kopparplåten fått en rytmisk struktur av konvext och konkavt.
Den högra porthalvan tecknar gestalter i rörelse inför ett ofrånkomligt uppbrott.
Vänster porthalva visar smärtan som förvandlar en korsfäst torso till en växande vilja upp mot befrielsen i överstycket, där korsmärkena skimrar.

Altarmosaiken och taket

När man kommer in i kyrkan faller ögonen på den mäktiga stenmosaiken som dominerar korväggens mittfält. Mosaiken löper från golvet bakom altaret, upp till kyrkans tak. Mosaiken är ett verk av Gert Marcus, och den för tankarna till förhänget i Jerusalems tempel som rämnade i samma ögonblick som Jesus dog på korset.

Det enskeppiga kyrkorummet är kyrkans centrala del. Väggarna är i varmrött tegel, och det veckade betongtaket ger en vision av öppen himmel.

Kristustecken, textilier och altarsilver

Över marmoraltaret och framför mosaiken reser sig det höga krucifixet, Arne Jones mäktiga skapelse ”Kristustecken”. Endast med hjälp av ett ljust kors i hugget trä, tre järnstycken, en törnekrona av spikar, har Jones lyckats fånga skuggan av Kristus. Det blir ett tecken, en symbol, inte en avbild av Jesu mänskliga natur.

”Först genom abstraktionen kommer Kristus att bli för varje människa det han kan vara för varje människa. Jag menar att jag gör ett tecken, även om det är i järn” - Arne Jones

I kyrkans tak, mosaik och krucifix känns samma grundtanke igen: Vägen till Gud och himlen är öppen genom Kristus, såsom han möter oss var och en.

Sedan 2009 finns en ny uppsättning textilier som omfattar antependier, predik­stolskläden, kalkkläden, bursor, mässhakar och stolor (i alla liturgiska färger) komponerade av Ulla Parkdal och monterade av Britt Guldbrandzén. Sedan 1999 finns även en matta i koret komponerad av Maria Silfverhielm. Dessutom har Sylvia Klarén komponerat en korkåpa och ett bårtäcke för kyrkan.

Altarets uppsättning av silver består av ljusstakar, vaser och nattvardssilver, samt en dopskål – alla formgivna av Birger Haglund, dopkannan av Åke Strömdahl och kyrkans brudkrona av Björn Svensson.

Dopfunten

Dopfunten i glas är gjord av den kände glaskonstnären Sven Palmqvist vid Orrefors glasbruk. Den är strategiskt placerad vid korfönstret i kyrkorummet, detta för att solstrålarna ska kunna komma in och brytas i dopfuntens glasprismor.
Hela dopfunten består av lösa glasblock som bildar formen av en kvadrat, och i dess mitt vilar den rundade dopskålen. I varje enskilt block finns effektfulla luft­bubblor inneslutna. Såväl de enskilda blocken som hela dop­funten speglar en spänning mellan former av kvadrater och cirklar.

Stora orgeln

Orgeln i Vantörs kyrka är placerad vid den sydöstra långväggen, där även kören har sin plats. Den är ritad av Ulf Oldaeus och byggd av Ryde och Berg Orgelbyggeri från Norge. Konsult och kontrollant var Mattias Wager, organist i Storkyrkan. Utseendet anknyter till kyrkorummets karaktär med dess spänning mellan vinklade former i tak och väggar och böljande linjer i altarmosaiken.
Orgeln är byggd i vitkalkad ek och har 36 stämmor, fördelade på tre
manualer. Orgeln invigdes i november 2006.

Kistorgeln

Kistorgeln är byggd av Ryde och Berg orgelbyggeri i Norge 2015 – samma orgelbyggare som byggt den stora orgeln. Den invigdes i januari 2016.

Kistorgeln är kanske den äldsta orgeltyp vi känner. Dess förebild går ända tillbaka till 1400-talet. Kistorgeln är mobil, kan lätt flyttas och användas i orkesterensembler eller körer. Samtidigt är den ett liturgiskt instrument som har en klangstyrka tillräcklig för att leda församlingssång. Kan också användas i lågstämt läge med barockinstrument, samt med stora orgeln. Intonationstekniken är densamma som för stora orgeln. Vantörs kyrkas orglar är olika varandra, men samtidigt är de en del av samma familj. Kistorgeln är helmekanisk har 214 pipor.

Ljusbärarna och glaskonsten

I koret och i kyrkorummets bakre del står ljusbärarna. De är formade som en stiliserad jordglob och är gjorda i svart smidesjärn. I mitten brinner Kristusljuset som en symbol för världens ljus. Den som vill kan placera ett ljus i kransen runt Kristusljuset på den bakre ljusbäraren, be en bön eller bara känna en stunds stillhet.

Insprängda i väggen bakom den bakre ljusbäraren sitter elva fönster i konstglas. Vart och ett av de färgsköna fönstren är utformade i originella mönster och ger en känsla av flera dimensioner. Fönstren är gjorda av samme konstnär som har gjort dopfunten, Sven Palmqvist.

Fönstren i bakre delen av kyrkan, i församlingssalen och i kapellet har utformats av Lars Aijmer.

Skulpturen ”Jesus och människan”

Vid huvudentrén finner man bronsskulpturen ”Jesus och människan”. Det är konstnärinnan Margot Hedemann som har skapat denna skulptur och den vill påminna oss om, att kyrkans gudstjänst ska innebära ett förtroendefullt samtal mellan människan och människosonen. Han som till det yttre är så lik oss, men som har Guds insegel och därför kan räcka ut sin hand till oss med himmelsk välsignelse.

Kapellet i Vantörs kyrka

Intill huvudingången finns ett litet kapell. Över altaret i kapellet hänger ett krucifix skuret av bildhuggare Fritz Johansson. Det är en kopia av ett krucifix från 1200-talet som finns i Herlufsholms kyrka på Själland. Åke Strömdahl har gjort två ljusstakar och en blomsterskål till altaret. På ena långväggen hänger de fyra evangelisterna skapade av skulptören Olof Ahlberg.

Kyrktorget

Kyrktorget är Vantörs kyrkas mest centrala samlingsplats, vid sidan av själva kyrkorummet. Här blir det fullt med barn och unga på eftermiddagarna efter skolan – man spelar spel, dricker en kopp choklad eller läser läxor. Men förutom barn och unga brukar det vara fullt med människor i alla åldrar. Både på dagtid och kvällstid hålls även olika verksamheter på Kyrktorget.

Församlingssalen

Församlingssalen, som har en scen, finns på huvudplanet. Den rymmer 150 personer och används för en mängd olika ändamål: kyrkkaffe, dopkaffe, begravningskaffe, föredrag, körrepetioner, för­enings­möten med mera. 
Scenridån är komponerad av Randi Fisher, målarinna, teck­nare och grafiker. Fönstren har utformats av Lars Aijmer, målare. Belysningen i taket byttes 2002 medan väggbelysningen är från 2003.

Vantörssalen och Ungdomsrummet

I Vantörssalen på kyrkans nedre plan finns tillgänglig för verksamheter av olika slag. Ungdomsrummet på kyrkans nedre plan har en replokal som ordningställts av ungdomarna själva 2015. 

Brudkammaren och Kyrkorådsrummet

Brudkammaren som ligger intill Vantörs kyrkas kapell är en rofylld plats att använda vid begravningar, dop, vigslar eller liknande, för den som behöver dra sig undan en stund. Kyrkorådsrummet (kyrkans nedre plan) med sin unika 50-talspanel renoverades 2016 och fick nya lampor, nyslipat golv och det stora bordet renoverades också.