Vilka räknas som närmast anhöriga och vad ska de göra?
Här kan du läsa om vad som ska göras när någon dör, och av vem.
På efterlevandeguiden.se hittar du information om de praktiska frågor som ska tas om hand under månaderna efter dödsfallet. Sajten är ett samarbete mellan Skatteverket, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.
- De närmast anhöriga får dödsbudet
Om ingen anhörig var närvarande när personen dog, kontaktas de anhöriga så fort som möjligt av till exempel sjukhuset. - Berätta om dödsfallet
Tänk igenom vilka du behöver informera om dödsfallet, till exempel släktingar, vänner, kollegor och grannar. Du kan ta hjälp av andra. Kanske ringa eller använda andra kontaktvägar, som sociala medier. Så här informerar du om ett dödsfall, länk till efterlevandeguiden.se - Kroppen förs till bårhuset
När någon dör ska kroppen föras till bårhuset i väntan på begravning eller kremering. Oftast är det sjukhuset eller servicehuset som sköter om det. Om dödsfallet beror på en olycka, ett brott eller liknande så gör polisen det. - Ta reda på dödsboets tillgångar och skulder
Dödsboet består inte av några personer, utan är de tillgångar och skulder som finns kvar efter en avliden person. Tillgångarna kan till exempel vara pengar, bostad och saker. Tillgångarna i dödsboet ska först och främst användas för begravningen. Om pengarna inte räcker till det, kan dödsboet ansöka om ekonomiskt stöd hos socialtjänsten i den kommun där den som har dött var skriven. Dödsboet upphör när den dödas eventuella tillgångar har delats upp mellan arvingarna. Att sköta ett dödsbo, länk till efterlevandeguiden.se. - Skatteverket utfärdar intyg
Innan en person kan begravas eller kremeras måste Skatteverket utfärda ett intyg om att den avlidne får gravsättas eller kremeras.
Det här behöver du göra när en anhörig dör, länk till skatteverket.se