Kormålningar i Vä kyrka

Att gå in i en kyrka kan vara ett välkommet avbrott i vardagen. Kyrkorna rymmer mycket av vårt gemensamma kulturarv, väl värt att lära sig mer av.

Det finns ett stort intresse för Kormålningarna i Vä kyrka. Inte minst från dansk sida är intresset stort. Målningarnas tillkomsthistoria och vad de kan avslöja kulturellt, historiskt och teologiskt. .

Ulla Haastrup har skrivit en artikel under rubriken Byzantinsk klaedte aerkeengle i danska fresker. Kombinationen af aerkeengle med Majestas Domini i 1. Halvdel av 1100-tallet.Hon har också tillsammans med John Lind skrivit en annan artikel med titeln Royal family connections and the Byzantine impact on Danish Romanesque church frescos. Queen Margareth Fredkulla and her nieces.

Det är två väldigt intressanta artiklar som lyfter fram den internationella anknytningen hos målningarna i Vä kyrka och som samtidigt lyfter och levandegör kyrkans kungliga grundare.

Utifrån ett upplevelseplan tycker jag att kormålningarna i Vä kyrka ger en speciell atmosfär åt rummet. Jag vill påstå att de närmast har ikonens funktion av att vara ett fönster mot det himmelska.

I absidmålningen träder Herren fram i all sin härlighet och välsignar, som kyrkans överhuvud, församlingen. Det himmelska blir så nära i korets lilla avskilda rum.

 I sina artiklar menar Ulla Haastrup att kormålningarna i Vä kyrka är av speciell kvalitet, väl genomtänkta till sin komposition och trots tidens tand tämligen välbevarade. Hon menar t.o.m. att man kan betrakta dem som en nordisk motsvarighet till vissa utsmyckningar i Sixtinska kapellet i Rom.

Kyrkan anses ha stått färdig 1121. Denna kunskap kan man få utifrån en bit pergament som fanns bevarad i ett relikskrin i altaret och målningarna kan ha varit färdigavid denna tidpunkt, åtminstone inte lång tid efter.

Intressant nog tycks kulturella strömningar från det bysantinska Konstantinopel avspeglas i Vä kyrka.

I tio kyrkor från första halvan av 1100-talet i det medeltida Danmark, Vä kyrka inräknad, finner man till klädedräkten bysantinskt inspirerade ärkeänglar tillsammans med en majestätisk kristusbild. Utseendet av de bysantinska hovdräkterna har förmodligen inspirerat de som målat ärkeänglarna i Vä.

I Vä kyrka finner man ovanför altaret i absiden den upphöjde Kristus med mandorla sittande på regnbågen och runt honom finns evangelistsymbolerna. Fötterna vilar på jordklotet och på det kan man finna konturerna till en kyrkobyggnad. Jord och himmel förenas i Kristus, precis som i dopvattnet och i brödet och vinet på altaret.

I bildzonen under finns två figurer bevarade.

På nordsidan hittar vi en stående ärkeängel som ledsagar en bedjande Maria. Ängeln är klädd i en dräkt av mönstrat silketyg. Han bär också ett bälte och har röda skor. Han håller också en kosmoskula i ena handen.

I den här bildzonen finns också Petrus och Paulus avbildade. Utifrån ett konsthistoriskt tänkande borde Johannes döparen och en ärkeängel ha funnits på sydsidan i nedre bildzonen. Den eventuella bildsviten har gått förlorad när man tog upp en dörr i absiden.

Kyrkans grundare, Margareta Fredkulla och Kung Nils, anses vara avbildade i koret i nedre bildzonen. Nils var kung i dåvarande danska riket 1104 – 1134 och Margareta gifte sig med honom 1103. Margareta var dotter till den svenska kungen Inge den äldre och hans hustru Helena. Margaretas syster Kristina, gifte sig med den mäktige Mstislav-Harald, som var furste i Novogorod. Mstislav var son till Vladimir Monomakh, vars mor var den bysantinska prinsessan Anastasia. Dessa släktförhållanden kan förklara hur bysantinskt inflytande kunde leta sig fram ända till Vä och kyrkomålningarna där, men också till de andra nio kyrkorna, som jag nämnt ovan.

Drottningen är avbildad i Vä kyrka med en kyrkomodell i handen. Ovanför henne finns Gud i halvfigur och räcker henne sin välsignande hand.

Kung Nils håller ett relikskrin. Kanske detta innehåller ben från hans helgonförklarade bror Knut den Helige?

Grundarna finns i samma bildfält som ärkeänglar och apostlar. Det betyder att de stod högt i rang, vilket också visas av att de inte knäböjer för ärkeänglar och andra heliga gestalter.

I medaljongerna i tunnvalvet finns flera typer av änglar avbildade, också fyra ärkeänglar, vars klädedräkt är bysantinskt inspirerad. Inte i något annat skandinaviskt kalkmåleri framträder så många änglar av olika rangklasser!

På östra väggen i koret, under bilden av Kung Nils med det gyllene skrinet, finns en kort runskrift. Dessa runor tolkas som en förbön för Margareta Fredkullas syskon, Ragnvald och Kristina. Kristina dog 1122, alltså ett år efter altarets invigning i Vä kyrka. Runorna kan alltså på ett mycket intressant sätt knytas till en av kyrkans grundare, Margareta Fredkulla.

Bengt-Åke Månsson

S:ta Maria kyrka Vä

Församlingskyrkorna

Följ med på en rundvandring i våra kyrkor.

S:ta Maria kyrkan i Vä

Vä - S:ta Maria kyrkan

Mariakyrkan "en kunglig patronatskyrka" från 1100-talet

Kyrkans öppettider i Vä

Under sommaren har kyrkan öppet: 
Måndag-fredag: kl. 08.00-16.00.
Lördag-söndag: kl. 10.00-16.00.

För övriga öppettider under året kontakta ansvarige vaktmästare:
Jakob Månsson
tele: 044 - 24 64 39
sms: 0705-190173
e-post: jakob.mansson@svenskakyrkan.se

Besökande till kyrkan
Kyrkan rymmer max 260 personer

Inga kontanter?
Nu kan du ge kollekt direkt med mobilen.
Enkelt, snabbt och säkert .
Swishnummer till Vä kyrka - 123 245 03 44