Stiftsgårdens historia

Den fina herrgårdsliknande byggnaden med sitt valmade tak och två stolta flyglar stod klar i mitten av 1800-talet.

Under de första hundra åren bedrevs här en livlig handelsplats och gästgiveri. Det var när gårdens sista privata ägare, Erik Jonsson, avled 1943 som den köptes av Uppsala stift. Fastighetsaffären initierades av tre cyklande entusiaster – Adolf Söderberg, Erik Oldeberg och stiftsadjunkt Carl Adolf Murray – som for runt och sökte en fast plats för stiftets ungdomsverksamhet. Här såg de tre upptäckarna stora möjligheter för lägervistelser och i januari 1944 fick ungdomarna äntligen byta ut campingtälten mot den vackra gårdsmiljön.

Kungligt besöksmål och semesterhem för husmödrar

Stiftsgården har välkomnat många gäster genom åren. Det första året kom 600 personer på besök och 1953 var ett rekordår med hela 8 000 olika besökare. 1949 godkände socialstyrelsen gården som semesterhem för uttröttade husmödrar och 1955 stannade självaste kung Gustaf den VI Adolf till här under sin Eriksgata.

Kulturbyggare Murray

Carl Adolf Murray blev kvar på gården som föreståndare i 17 år med sin familj och blev en viktig profil för verksamheten. Inte bara för att han höll ordning på allt ifrån dasstömning till snöskottning, utan främst för sin charm och karisma som fick många besökare att trivas. Carl lade grunden för gårdens själ som än idag är att vara hemmet med den vida famnen. Huset där familjen bodde finns kvar och heter såklart Murraygården.

En atmosfär som andas kristen närvaro

Gårdens hjärteplats och kärna utgörs av kapellet, som ligger i till vänster om entrén i huvudbyggnaden. På bilder från början av 1900-talet kan man urskönja två större portar i kapellflygeln, vilket troligtvis betyder att det har använts som vagnslider.

I kapellet finns utrymme för en stunds kontemplation på egen hand eller tillsammans med andra, när det hålls gudstjänst. 

En trappa upp i huvudbyggnaden har Uppsala stifts biskop, Karin Johannesson, sin kammare, där besökare är välkomna att slå sig ner i skönt pälsklädda vilstolar och låna en av Karins många böcker, lyssna till den specialskrivna Undersvik-psalmen eller bara känna in den andligt rofyllda atmosfären. 

Vägg- och takmålningar

Konsten har alltid haft en självklar plats på stiftsgården. Väggarna har under åren prytts av värdefulla konstverk mixat med känslofulla ungdomscollage som gjorts av lägergrupper.

På en av av väggarna hänger en del av en gammal tapetväv som uppskattas vara närmare 300 år och härstammar från en gård i Alfta. På målningen ses bland annat Jesus och Petrus. Konstverket har i flera omgångar renoverats och vårdats av konservatorer för att hålla för framtiden. 

I Uppsalahallen, som öppnar upp sig ovanför trappan i huvudbyggnaden, finns vägg- och takdekorationer som har målats av Gävleborgskonstnären Manne Östlund, 1949.

Utvecklingsfaser

Underhållet av stiftsgården pågår kontinuerligt, varvat med större utvecklingssatsningar. 1985 var gården nedläggningshotad på grund av sviktande ekonomi, men man beslutade att ha den kvar och 1995 gjordes en stor investering för renoveringar och utbyggnad. Under 2018 väcktes nya tankar om avveckling, men än en gång gick gården vinnande ur diskussionen och 2019 beslutade Uppsala stift att göra en ny utvecklingssatsning.