Foto: Magnus Aronson

Tre frågor till kandidaterna

Vi ställde tre frågor till de diakon- och prästkandidater som ska vigas i Uppsala domkyrka den 13 juni hur de tänker kring vigningen och sina framtida yrkesliv. Här kan du läsa svaren från några av dem.

åsa berg, diakonkandidat

Foto: Åsa Berg
  1. Varför ville du bli diakon?

    Jag ville bli diakon bland annat för att ropen efter hjälp i dagens samhälle är många. Gud hjälper mig, och kan jag vara Guds händer och fötter här på jorden och hjälpa någon människa som befinner sig i en utsatt situation, någon gång under livet, så är det där jag vill vara och fånga upp de ropen.

  2. Vad har du för känslor inför vigningen i domkyrkan?

    Lite pirrigt, men mest känner jag en enorm glädje över att mitt hjärtas dröm går i uppfyllelse!
  3. Vad ser du mest fram emot i arbetet som diakon?

    Jag ser fram emot att synliggöra människors olika verklighet, och jag ber till Gud att min röst kan få betydelse för de människor vars verklighet är svår och som orsakar dem lidande.

Åsa kommer efter vigningen att tjänstgöra i Håbo pastorat.

catharina stenlund, diakonkandidat

Foto: Catharina Stenlund
  1. Varför ville du bli diakon?

    Jag har jobbat som lärare och trivts bra med det, men innerst inne känt att jag vill jobba med människor i en annan roll. Som diakon får jag möta människor utan att bedöma prestationer, och istället är det Guds utgivande kärlek till alla människor och allt skapat som är drivkraft och motivation till församlingens diakonala arbete. 
  2. Vad har du för känslor inför vigningen i domkyrkan?

    Jag är tacksam över att få den här möjligheten och känner förväntan inför att gå in i tjänsten. 
  3. Vad ser du mest fram emot i arbetet som diakon?

    Jag ser fram emot att börja jobba med citydiakoni i Uppsala och det är mycket som känns spännande och meningsfullt. Främst ser jag fram emot att få möta nya människor och fördjupa relationerna med dem jag redan känner. Jag vikarierade som diakoniassistent på den här tjänsten för ett år sedan. 

    En viktig del är att vara med och skapa en välkomnande gemenskap och en själavårdande miljö i församlingen och att tillsammans hitta former för hur det diakonala arbetet kan utvecklas. Vi vet inte hur framtiden ser ut efter pandemin, men vi vet att det inte kommer att se likadant ut som före.

Catharina kommer efter vigningen att tjänstgöra i Uppsala domkyrkoförsamling.

Yukako Nahlbom, diakonkandidat

Foto: Yukako Dahlbom
  1. Varför ville du bli diakon?

    Jag tror att jag hörde Gud viska"nu är det dags." Jag ville också  få praktisk användning för min utbildning till doktor i religionspsykologi. 
  2. Vad har du för känslor inför vigningen i domkyrkan?

    Jag har väldigt blandade känslor – nervös, glädje och förväntningsfull – men mest tacksam över att ha lett mig dit.
  3. Vad ser du mest fram emot i arbetet som diakon?

    Jag ser mest fram emot att bära ut korset till världen för att bjuda in så många människor som möjligt till ett liv i gemenskap med Gud oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet/kulturell bakgrund, sexuell läggning, funktionsnedsättning och socioekonomisk klass.

Yukako kommer efter vigningen att tjänstgöra i Sandvikens pastorat.

peter thurfjell, diakonkandidat

Foto: Peter Thurfjell
  1. Varför ville du bli diakon?

    Mitt tidigare jobb som Polis förändrades så mycket genom åren att jag kände att jag var tvungen att byta bana. I min tjänst som Diakon hoppas jag att kunna lägga min tid på att minska människors utsatthet och visa på hoppet som Jesus gav oss.
  2. Vad har du för känslor inför vigningen i domkyrkan?

    Vigningen i Domkyrkan ser jag fram emot mycket. Det här med symbolvärdet är viktigt. Det blir tydligt att vi är utsända för att göra Kristus känd för våra medvandrare.
  3. Vad ser du mest fram emot i arbetet som diakon?

    Att få kunna göra skillnad för min medmänniska. Att få dela mörkret med en medmänniska och visa på ljuset. Att dela en medmänniskas smärta och därigenom lindra för att man delar. Att dela en människas hopplöshet men ändå kunna visa på att det finns ett hopp i det hopplösa.

Peter kommer efter vigningen att tjänstgöra i Hudiksvallsbygdens församling.

marcus lampa, diakonkandidat

Foto: Marcus Lampa
  1. Varför ville du bli diakon?

    Jag har alltid drömt om att få arbeta med människor på något sätt, men haft svårt att hitta en inriktning som passar mig. När jag fann diakonyrket så var det som att alla bitarna föll på plats. 
  2. Vad har du för känslor inför vigningen i domkyrkan?

    Jag tycker det känns väldigt glädjande och stort. Jag ser fram emot att min syster ska komma och vara min vigningsassistent. Det var hon som gav mig min första Bibel och berättade om Jesus för mig när jag var 13 år. Jag tackar verkligen Gud för henne.
  3. Vad ser du mest fram emot i ditt arbete som präst?

    Jag kan inte välja ut någon enskild uppgift, utan ser fram emot att få tjäna Gud och mina medmänniskor.

Marcus kommer efter vigningen att tjänstgöra i Sandvikens pastorat.