Foto: Magnus Aronson /Ikon

Kompost, ett naturligt kretslopp

Genom att kompostera trädgårdsavfallet blir det möjligt att dra nytta av mull och näringsinnehåll, vilket ger stora miljömässiga fördelar. Vad är nyckeln till att lyckas med en kompost? Här kan du läsa om hur det kan gå till.

Kompost och hemgjord jord på kyrkogårdarna

I Uppsala kyrkogårdars uppdrag ingår det att sköta sex stadskyrkogårdar: Berthåga kyrkogård, Gamla Uppsala kyrkogård, Vaksala kyrkogård, Hammarby kyrkogård, Ulleråkers kyrkogård och Gamla kyrkogården. Därtill sköter personalen på Uppsala kyrkogårdar även om de flesta av stadens församlingars yttermiljöer.

Organiskt material

Träflis Foto: Alex Giacomini /Ikon

Allt organiskt material såsom stammar, grenar, löv, ogräs, ängshö och uttjänta blommor hamnar på de olika kyrkogårdarnas lokala komposter för att sedan transporteras till Berthåga kyrkogårds kompostanläggning.

Planteringsjord av hög kvalitet

Genom att kompostera trädgårdsavfallet blir det möjligt att dra nytta av mull och näringsinnehåll. Kretsloppssystemet, där mycket av kyrkogårdarnas och markanläggningarna trädgårdsavfall återvinns, ger stora miljömässiga fördelar. Dessutom har komposteringsanläggningen inneburit stora kostnadsbesparingar då förvaltningen sluppit kostnader för avfallstransporter och övriga kostnader för att bli av med avfallet (tippkostnader). Den kompetens som finns inom verksamheten har medfört inte bara en självförsörjning av planteringsjord av hög kvalitet, utan dessutom ett överskott som kan gå till försäljning.

Hur går vi då tillväga för att ta tillvara på allt som kommer in till vår kompostanläggning?

Egentligen är det mycket enkelt. Alla större trädstammar och grenar klyvs ner i mindre mer lätthanterliga storlekar vilka sedan går genom en flismaskin. Den träflis som produceras är rentav nyckeln till att lyckas med en kompost. Flis ger komposten struktur där luftfickor kan bildas och de viktiga mikroorganismerna kan trivas.

Så här går processen till ...

  • Trädgårdsavfallet läggs i en hög och personen som har ansvar för komposten blandar om i högen så att alla de olika ”ingredienserna” blandas med varandra, men också säras ifrån varandra. Samtidigt som högen blandas om tillförs träflis.
  • Materialet i komposten bryts ner av mikroorganismer och processen styrs i princip av luftning och vattning. Det krävs många timmar av arbete för att jobba sig igenom komposten med en luftningsskopa och för att därefter upprepa det hela igen. Skopan som är monterad på en grävmaskin finfördelar och ”river” kompostblandningen samtidigt som den tillför syre i processen.
  • När en ny komposthög läggs upp så tar vi tillvara på utsållat material från våra redan färdiga komposthögar och blandar i det i den nya högen. Det utsållade materialet består oftast av grovt riven flis omgärdad av redan färdig kompost. På så sätt tillförs aktiva mikroorganismer som sätter fart på komposteringen.

Komposten analyseras ständigt genom att den ansvarige tittar, känner och luktar på komposten.

  • Allt ska vara lagom! Den ska vara lagom luftig, lagom fuktig och lagom varm. I det normala läget så uppgår kompostens mitt till en temperatur på 60-70 grader och komposten luktar gott.
  • Vid dålig syresättning sätts en rötningsprocess igång, vilket medför störning i och förhindrar komposteringsprocessen. Komposten kan börja att lukta illa. För att motverka en eventuell rötning så blandas flis in i högen. Med fliset kommer även syret in. Luft är viktigt för en fungerande kompost.
  • Skulle man gräva i komposten och märka att den har svalnat av och torkat ut så behöver den vatten för att komma igång.

Nya högar av kompost påbörjas i januari månad varje år. När en årscykel har gått så har man en färdig kompost som slutligen finsiktas från stenar och grövre flispartiklar. Det grova fliset går tillbaka och återanvänds i den nyaste komposthögen.

Slutprodukten är en svart fin kompost. Den kan användas som den är, men man kan också använda den som bas i olika jordblandningar.

Trädgårdskompost, en del av kyrkogårdarnas kretslopp.

Till vissa näringskrävande planteringar blandar vi en egen jordblandning som liknar den U-jord man kan köpa i handeln. I vår egen jordblandning har vi tillsatt biokol.

  • Biokolen som blandas i jorden fyller samma funktion som mull, vilket är organiskt material som just förmultnat, men till skillnad från mull så är halveringstiden för träkolet cirka 6000 år. Träkolet stannar kvar mycket länge i jorden och det ökar jordens förmåga att binda vatten och näring. När näring binds i kolet agerar kolet som en näringsreserv samtidigt som näringsläckage förhindras.

Nästan all jord som används på Uppsala kyrkogårdar är egentillverkad. I möjligaste mån försöker verksamheten även att återanvända överskottsjord från gravgrävningar till våra olika jordblandningar. På det sättet kan vi ta till vara på värdefulla lerjordar.