Foto: Sara Bruggeman

Ängsmarken, en vänlig grönska

På Uppsala kyrkogårdar försöker vi hitta olika sätt att gynna den biologiska mångfalden. Ett sätt är att släppa upp gräsytor och börja sköta dem som äng. Alla som har en gräsplätt till övers kan prova. Här kan du läsa mer om hur det går till.

Ängsmark = livsrum

Ängsmark är någonting som förhoppningsvis kommer att bli mer och mer vanligt. Vi behöver tänka på hur vi sköter grönytorna i staden.

Är det försvarbart att klippa gräs vecka ut och vecka in, vattna och gödsla när vi kan släppa upp gräset, så in örter och ängsväxter och ge livsförutsättningar för vilda blommor, insekter och fåglar? Vissa fjärilslarver kräver värdväxter för att överleva så att de sedan kan bli fjärilar och flyga ut över landskapet och ge det liv.

En humla som samlar pollen. Foto: Sara Bruggeman

Vi skapar även livsrum åt humlor och bin på våra kyrkogårdar, för pollinatörer behövs! Över 90 procent av alla blommande växter och mer än två tredjedelar av världens viktigaste matgrödor är beroende av pollinatörer.

många arter

  • Vi har under de senaste tre åren släppt upp ängsgräs på minneslunden i Vaksala och på olika gravområden som ligger i väntan på att bli belagda. På det här viset kan den biologiska mångfalden gynnas och kyrkogården blir en mer levande plats.
  • Om du besöker Berthåga kyrkogård under sommarhalvåret så kan du få se flera olika ängsytor. Där finns de gamla beteshagarna där byns bönder släppte sina djur på bete. Du finner även 20 år gamla slåtterängar som anlades i slutet av 90-talet samt ytor som har klippts som gräsmatta, men nu blivit uppsläppta för ängsmark.

    Åker du in till Berthåga kyrkogård genom den stora huvudgrinden så ser du en stor äng på vänster sida. För snart 30 år sedan var det en stor klippt yta, som numera under juni, juli och augusti är en härligt vajande silvrig äng. Hela 429 olika gräs- och ängsmarksarter har rapporterats från kyrkogården varav 14 av dem är rödlistade.

Hur går det till?

Ängarna på kyrkogårdarna slås efter att ängsblommorna blommat färdigt och gått upp i frö. Därefter får gräset ligga och torka. På den tredje dagen krattas gräset upp och hamnar i vår kompost. När gräset torkar och förvandlas till hö så släpper växternas frön och en ny livscykel kan starta.

Tips till dig med egen trädgård: Låt en del av gräsmattan växa för att bli till ängsmark

Alla som har en plätt till övers kan prova att anlägga en bit äng. 

Ängsblommor och örter. Foto: Elisa /Unsplash

Så här går du tillväga

  • I slutet av juli klipper du av allt med en gräsklippare med uppsamlare. Om gräset blir högt igen så upprepa det hela i slutet av september (eller tidigare om den är väldigt frodig). Ställ klipphöjden högt!
  • I augusti kan du hacka upp några ställen i gräsmattan där jorden blottas. Skörda, köp eller tigg ängsfröer från någon i närområdet och så i dem. Strö över ett tunt lager sand eller näringsfattig jord och vattna vid torka. Det kan ta några år innan det börjar ta sig och bli fint, men ju mer marken magras ut desto vackrare blir ängen. Med tiden kan du gå över till att slå ängen med en skärande gräsklinga eller med en gammal hederlig lie. Allt avslaget gräs ska ligga och torka i max tre dagar, därefter avlägsnas gräset genom noggrann krattning.

Vill du anlägga en äng från start så får du räkna med lite mer vedermödor. Skala av ett lager av den näringsrika jorden. Köp ängsfröblandning och så i augusti månad. Försök att kratta ner fröna i jorden eller strö ett lätt lager sand ovanpå. Blanda gärna ut de pyttesmå lätta fröna med lite sand så blir de lättare att så. Första åren efter sådd får man vara mycket varsam, slå gräset och kratta försiktigt upp efter att det har fått torka i tre dagar.

Den uppmärksamme kommer att se att vi på Uppsala kyrkogårdar har lite andra redskap när vi jobbar med våra 20 hektar stora slåtterängar. Men kom ihåg, resultatet (om än i lite mindre skala) blir detsamma även med de verktyg du har tillhands hemma.