Lyssna

Långa förvaringstider på bårhusen

I media uppmärksammas just nu frågan om avlidna som blir kvar under lång tid på bårhusen i Sverige. För Svenska kyrkan som samfund och begravningshuvudman är etiken kring omhändertagandet av avlidna en mycket viktig fråga.

När det gäller bårhusens omhändertagande av avlidna så ingår det inte i Svenska kyrkans verksamhet eller ansvarsområde, vi har ingen konkret insyn i de förhållanden som leder till långa förvaringstider på bårhusen. Genom information från begravningsbyråer och bårhuspersonal känner vi ändå till att det finns en problematik med långa förvaringstider på ett flertal platser i landet. Det kan förekomma förvaringstider på ett till två år i vissa särfall.

Vems ansvar?

När en avliden inte har kremerats eller begravts inom en månad efter dödsfallet ska Skatteverket utreda orsaken till detta och om det finns någon efterlevande som kommer agera. Skatteverket kan i vissa fall medge anstånd. Om ingen efterlevande ordnar med begravningen meddelar Skatteverket den kommun där den avlidne var folkbokförd. Det blir då kommunens uppgift att ordna med begravningen genom att ta de beslut som behövs i det enskilda fallet. I detta ingår att om möjligt utröna och efterfölja det som den avlidna har önskat. Detta är inte en process som Svenska kyrkan har insyn i eller kan påverka.

Från Svenska kyrkan Uppsalas sida anser vi att det är ett stort etiskt problem när avlidna inte blir begravda inom rimlig tid.  Vår viktigaste väg för att försöka påverka frågan är genom de kontakter som Svenska kyrkans nationella nivå har med Skatteverket och Sveriges Kommuner och regioner (SKR).