Foto: Henrik Zetterberg

Begravningsavgiften

Begravningsavgiften finansierar begravningsverksamheten. Begravningsavgift betalas av alla som är folkbokförda i Sverige och som har en beskattningsbar inkomst, oavsett religion.

Vad innefattar begravningsavgiften?

Det finns kostnadsfria gravplatser till alla som är folkbokförda i Sverige, oavsett trostillhörighet. Dessa gravplatser finansieras genom en särskild begravningsavgift som alla folkbokförda i Sverige betalar via skatten.

Begravningsavgiften finansierar krematorier, begravningskapell och begravningsplatser. Den går också till lön för personal som arbetar med begravningsverksamheten. Enkelt uttryckt används begravningsavgiften för att se till att alla människor, oavsett tro och samfundstillhörighet, får en värdig behandling när de avlidit.

Begravningsverksamheten är ett samhällsuppdrag som staten har gett Svenska kyrkans församlingar över hela landet, med undantag för Stockholms och Tranås kommuner. Där har begravningsverksamheten varit kommunal sedan 1800-talet.

Begravningsavgiften täcker kostnaderna för:

  • Anlägga och sköta kyrkogårdar och krematorier, samt vård och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar.
  • Begravningskapell utan religiösa symboler.
  • Lokal för bisättning och visning.
  • Transporter av avlidna till begravning.
  • Gravplats eller motsvarande på allmän begravningsplats under en tid av 25 år.
  • Kremering.
  • Gravsättning inklusive gravöppning, återfyllning och iordningställande av öppnad grav.

Exempel på kostnader dödsboet eller efterlevande står för:

  • Kista och eventuell urna.
  • Gravsten och andra gravanordningar.
  • Gravskötsel.
  • Transport av den avlidne från bårhuset till bisättningslokal.
  • Kostnader för begravningsbyråns tjänster i samband med begravningen.

Om den avlidne var medlem i Svenska kyrkan ingår även:

  • Begravningsgudstjänst i kyrkan med präst, vaktmästare och kyrkomusiker.