Kristi himmelsfärds dag 13 maj - Gökotta

Dagens kollekt går till Act Svenska kyrkan och deras viktiga internationella arbete.

När världen drabbas av coronapandemi förvärrar det en redan svår situation för människor som lever i stor utsatthet. Tillsammans kan vi rädda liv på platser där handtvätt och social distansering överhuvudtaget inte är möjliga. Tillsammans sprider vi hopp!

Ge en gåva via Swish 9001223, Bankgiro 900-1223 eller Plusgiro 90 01 22-3

Välkomna till gudstjänst i Svedjans kapell i Tavelsjö på Bönsöndagen. Dagens tema är Herren över allting.

Vi får lyssna till Josefin Hansdotter Nyström som sjugner Den signade dag (folkmelodi från Dalarna,  arrangemang: Håkan Sund), Anders Winterstam som spaelar och den som vill får sjunga med i psalm 776 Morgon och afton.

Dagens Epistel 

är hämtad från Apostlagärningarna kapitel 1, vers 1-11

I min första bok, ärade Theofilos, skrev jag om allt som Jesus gjorde och lärde
fram till den dag då han togs upp till himlen, sedan han genom helig ande hade gett sina befallningar åt dem som han utvalt till apostlar.

Han framträdde för dem efter att ha lidit döden och gav dem många bevis på att han levde, då han under fyrtio dagar visade sig för dem och talade om Guds rike.

Och under en måltid tillsammans med dem sade han åt dem att inte lämna Jerusalem utan vänta på det som Fadern hade utlovat, ”det som ni har hört mig tala om”, sade han.

”Johannes döpte med vatten, men ni skall bli döpta med helig ande om bara några dagar.” De som hade samlats frågade honom: ”Herre, är tiden nu inne då du skall återupprätta Israel som kungarike?”

Han svarade: ”Det är inte er sak att veta vilka tider och stunder Fadern i sin makt har fastställt. Men ni skall få kraft när den heliga anden kommer över er, och ni skall vittna om mig i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns.”

När han hade sagt detta såg de hur han lyftes upp i höjden, och ett moln tog honom ur deras åsyn.

Medan de såg mot himlen dit han steg upp stod plötsligt två män i vita kläder bredvid dem. ”Galileer”, sade de, ”varför står ni och ser mot himlen? Denne Jesus som har blivit upptagen från er till himlen skall komma tillbaka just så som ni har sett honom fara upp till himlen.”

Predikan

Idag är Kristi Himmelfärds dag och vi går in i en ny tid efter påskens högtid. I och med Apostlagärningarnas berättelse så går vi in en tid av det som skall komma, ett slags brott i historien där Jesus lämnar över det uppdrag han burit själv, till lärjungarna och i förlängningen oss.

Anden är ännu inte här, men Jesus fysiska gestalt, där han återvänt och undervisat lärjungarna i 40 dagar, för att förbereda dem att stå på egna ben. Det är dags för kyrkan att börja formas, och den allra första församlingen, den i Jerusalem, att ta plats. Lärjungarna uppmanas att bli kvar där, samla sig, etableras sig, innan de senare sprider sig ut i världen med sin mission. Och från att ha varit en judisk grupp, spränger israels gränser och tar sig så längt världen når.

Idag har vi inte kristusljuset tänt, för att påminna oss om att ljuset för världen, den synliga lågan, Jesus nu inte längre är synlig. Förr oss, nu, är det ju ingen skillnad, men för lärjungarna, som hade Jesus som en vän, en fullt ut vanlig människa, så var det en enorm omställning. De måste ha upplevt en stor svårighet, men för alla andra blev det en stor glädje. För i och med detta, så begränsas inte längre Jesus av tid och rum. Han som enskild människa hade ju bara möjlighet att träffa en begränsad mängd personer, bara tala till en begränsad skara. Han blev trött, han behövde vila, han behövde ensamhet – han till och med kände sig trängd av alla de folkmassor som ville se och höra honom. Den begränsningen är nu borta, nu når Gud oss alla, oberoende av tid och rum. Verkar som anden genom först lärjungarna och sen vidare genom historien. Kristi himmelsfärd handlar alltså inte om frånvaro, utan i förlängningen om närvaro!

Och det är ju också det som är speciellt med Apostlagärningarna. Att det inte bara är en historisk berättelse, utan minst lika mycket en frälsningsberättelse. Här ser vi hur anden verkar, genom olika personer, och Guds avsikt att frälsa världen och att kyrkans uppdrag i världen är att föra den viljan, den uppgiften som startade med Jesus och fortsatte genom lärjungarna vidare.

Så Apostlagärningarna är starten för det som vi är en förlängning av! 

Att vi nu kan samlas här, i Svedjan denna kärva vårdagsmorgon, för att inte bara minnas Jesu himmelsfärd, utan också för att uppleva den! Det är ju som själva Apostlagärningarna – det är inte bara en historieskrivning, utan ett vittnesbörd om en levande, verkande Gud. En helig ande som finns och verkar, mitt ibland oss. Som är nära dig och mig, och verkar mitt i våra liv. Och en Kristus som lämnat livet där och då, för att vara mitt i den här och nu!

Amen!

/Johannes Nord