Söndag 5 april - Palmsöndag

Palmsöndagen inleder veckan före påsk, stilla veckan. Temat är "Vägen till korset" och vi lyssnar till evangelietexten om när Jesus red in i Jerusalem. Predikan av Mattias Winblad von Walter, textläsning av Lina Eriksson, sång av Lisa Oscarsson och musik av Jonas Östlund.

Dagens kollekt. Idag avslutas Act Svenska kyrkans Fasteaktionen Stå på modets sida.

När världen drabbas av coronapandemi förvärrar det en redan svår situation för människor som lever i stor utsatthet. Tillsammans sprider vi hopp!

Ge en gåva via Swish 123 657 1384 eller bankgiro 900 1223

Välkomna till gudstjänst i Umeå stads kyrka. I dag är det Palmsöndag och temat är Vägen till korset.

Dagens evangelium är hämtat ur Matteusvangeliet 21.1-11

Vi är vana att berättelsen slutar med att hjälten tar emot hyllningarna på slutet. Vi ser det i film efter film.

Kanske har du varit med, kanske har du sett det på TV. Ett landslag som tagit VM-medalj kommer hem, och de mottas som hjältar. De åker genom staden och folket viftar med flaggor och jublar.

Mot bakgrund av det kan vi föreställa oss palmsöndagens scen från Matteusevangeliet. Jesus sätter sig på en åsna och rider in i Jerusalem.

Jublet börjar bland de som finns kring honom och sprider sig i staden. Här kommer han! Han som predikat goda, läkande och livgivande ord. Han som gjort så att människor kan se, han som mättat hunger!

De viftar inte med flaggor, utan med kvistar från träden som de lägger på vägen. De sjunger inte nationalsången, utan ”Hosianna”. Men vi kan föreställa oss VM-guld-stämningen!

Samtidigt det finns också ett allvar i den här dagen. För när Jesus tar sig in i staden vet han också att han kommer möta motstånd. Det finns de som konspirerar för att röja honom ur vägen. Läser vi evangelierna kan vi se att Jesus kan förutse det, att han pratar med sina vänner om att han kommer bli utlämnad, lida, dö och uppstå. Därför är också dagens rubrik ”vägen till korset”.

Det är lätt att tänka att Jesus karriär pikade när han satt där på åsnan – då var han som mest populär, sen gick det utför. Det är ju inte ovanligt att vi jämför oss och andra i framgångens och popularitetens mönster.

Senare kom lärjungarna att inse att det avgörande skeendet, det verkligt viktiga inte skedde i hyllningarna, utan i döden på korset.

Om Jesus vet vad som väntar, varför sätter han sig då på åsnan och låter sig hyllas? Varför kommer hyllningarna före det verkligt avgörande, döden och uppståndelsen? Varför är ordningen liksom baklänges? Vi är ju vana att hjälten tar emot hyllningarna på slutet. 

Kanske sätter sig Jesus på åsnan och rider in i Jerusalem för att relativisera berättelsen om att ”den starke vinner” – där styrka mäts i muskler, vapen, makt och oberoende av andra. Jesus väg till korset etablerar en ny berättelse om hur Gud åstadkommer förändring i vår värld.

Svaghet istället muskelstyrka. Ärlighet istället för strategiskt tänkande. En sund ödmjukhet istället för självhävdelse. Guds inflytande i vår värld och våra liv sker inte sällan genom det till synes lilla och obetydliga.

Vilken berättelse jag identifierar mig med kan påverka vilka impulser jag vill följa eller förstärka. Rent konkret kan det handla om vad som händer med mig och med oss när en kris kommer, en personlig eller en som drabbar samhället i stort.

När oron tar plats i maggropen och rädslan finns i våra tankar blir vår impuls att skaffa oss någon sorts kontroll. Jag vill veta att jag klarar mig, göra det jag kan. Det är inte konstigt att vi reagerar så, och det är bra om vi kan ta vara på oss själva.

Men hur mycket kan vi egentligen kontrollera? Hur oberoende kan vi stå? Vad blir priset om vi går för långt i den riktningen?

Krisen kan också föda en annan sorts impuls inom oss och bland oss. Det skapas en vilja att bry sig om de vi har omkring oss på ett särskilt sätt. Den sorts ”svaghet” och ärlighet i att behöva be om hjälp, eller att ge någon annan av min tid eller det som är mitt – utan krav på att få tillbaka.

Men i det kan vi gång på gång få återupptäcka det goda i att finnas till för varandra. Jag kan känna igen båda dessa impulser inom mig. Det är lätt att vilja står stark, vara i kontroll och känna sig oberoende av andra.

Men palmsöndagen bakvända ordning kan få påminna oss om att Guds sätt att verka i vår värld går en annan väg. För Jesus blev det ”vägen till korset”

Gud, i Jesus står du mitt i glädjen och jublet. Tack för det som är gott och glatt i våra liv.
Gud, i Jesus går du också in i tillvarons mörker, lidande och död. Tack för att du genomlyser också det med din närvaro.
Gud, i Jesus uppståndelse blir det möjligt att tro och hoppas på din kraft och möjlighet att förändra och rädda oss. Hjälp oss att se din väg och gå den med dig och varandra.

Amen.