Musiken i kyrkan är inte helt barock

(Ur Spira nr 2 2022. Tema Möt musiken)

Organist Anders Winterstam placerar sig vid orgeln i Tavelsjö kyrka och ut strömmar en stillsam koralvariation av den nordtyske barocktonsättaren Georg Böhm. Melodin finns i psalmboken som nummer 526.

– Koraler eller psalmmelodier började på 1600-talet användas i mer konstnärliga verk av tonsättare på kontinenten. Eftersom koraler var allmängods slog de an något hos de som lyssnade.

Den som besökte en gudstjänst i Backens kyrka under samma tid fick antagligen också höra en variation över en liturgisk melodi eller hymn, enklare improviserad på orgeln. Någon annan repertoar att tillgå fanns inte.

– Backens kyrka fick sin första orgel redan 1535, flera hundra år tidigare än många andra landsortskyrkor. Den användes sparsamt i gudstjänsten och inte till psalmsång.

Organister stod inte högt i rang

Före reformationen på 1500-talet sjöngs psalmerna av kör eller av präst och klockare, som annars skötte klockringning. Men när Sverige blev lutherskt började församlingssången långsamt spridas över landet. Den leddes av klockaren som skulle ”hålla den enfaldige och olärde hopen rätt widh tonen”, som biskop Emporagrius skriver. Tack vare den första psalmboken från 1695 blev psalmsången mer enhetlig under 1700-talet, med viss hjälp av orgeln som började spridas. Umeå stads kyrka fick sin första orgel 1740.

– Orglar var fortfarande ovanliga, men i kyrkor där de fanns började organister ackompanjera sången. Men från början stod organisterna inte högt i rang. De ansågs spela för mycket och för konstigt, berättar Anders med ett skratt och visar ett citat av dåtida biskop Laurelius om att organisten enbart skulle spela sakta till psalmsången. Kanske var det detta trista ideal som gjorde att kyrkomusiken i Sverige hade en nedgång på 1800-talet, trots att orglar nu även fanns i kyrkor på landsbygden. Först mot slutet av århundradet hände det något, bland annat när kyrkosångsrörelsen spreds över landet. I Umeå stads kyrka bildades en kyrkokör kring sekelskiftet, i Tavelsjö och på Backen ett par årtionden senare.

– Kyrkokörerna gav nytt liv åt kyrkolivet. Det pågick också en form av väckelse i Svenska kyrkan i början av 1900-talet som drev kyrkomusiken framåt.

Guldåldern börjar

Det är nu guldåldern för svensk kyrkomusik inleds. Kompositörer som Otto Olsson och Oskar Lindberg skriver orgelverk och körverk. Arbetet med en ny psalmbok från 1937 återuppväcker intresset för koraler och psalmer.

– De flesta kyrkliga tonsättare börjar använda varianter av folkliga melodier i kompositioner, och det fortsätter under hela 1900-talet, berättar Anders. Han spelar en lågmäld orgelkoral från 1988 av Kurt Wiklander över folkmelodin och psalmen ”Den signade dag”.

Under 1900-talet kommer konsertverksamheten i gång på allvar i svenska kyrkor, tidigare framfördes musik framför allt i gudstjänsten. Musik av barockens Johann Sebastian Bach och Georg Friedrich Händel letar sig ut i kyrkans repertoar och blir sedan kvar.

– Jag såg en omröstning på Sveriges radios hemsida om lyssnarnas favoritepok inom kyrkomusiken. Barocken med oratorier och passioner vann en överväldigande seger, berättar Anders och funderar på varför musiken från 1600- och 1700-talen fortfarande är så populär.

– Den är enkel att ta till sig, men också mycket komplex, och tilltalar därför människor på olika sätt. Man kan närma sig den både intellektuellt och känslomässigt.

I de kyrkor där Anders arbetar, Umeå stad och Tavelsjö, har konserterna en övervikt åt barockhållet, kryddat med helt nyskrivna verk. Men Anders lyfter gärna fram fler höjdpunkter under musikhistorien, bland annat 1800-talets romantik i Frankrike.

– Då utvecklades orglarna och orgelkonsten blomstrade. Musiken blev mer orkestral, melodisk och bombastiskt, säger han och spelar en del av postludiet ”Gran Choeur” av Théodore Dubois som exempel.