Träd förekommer i Bibeln från den första boken till den sista. Ibland har de en konkret betydelse, som när Abrahams gäster vilar i skuggan av terebintträd eller när Sackaios klättrar upp i en sykomor. Men oftast har de ett symboliskt värde.
– Trädet står nästan alltid för andligt liv, att växa som människa, säger Liza L Lundkvist, som har trädet som en av sina favoritsymboler.
– Det är en rik metafor som jag ofta använder i predikningar och dikter. Trädets konstruktion är så komplex och beskriver både det som är känt och nära och ett betydligt större kretslopp. Det talar om det eviga livet på ett begripligt sätt, om helighet mitt i det vanliga livet.
Hon ser trädet som tre delar som kan appliceras på det mänskliga livet. Kronan visar i vilken fas trädet befinner sig. Alla är lika viktiga – från knoppar, löv och frukt till vissna löv och nakna grenar. Stammen står för det långsamma och stadiga växandet, livet som hela tiden pågår, med barken som skydd för det allra innersta. Sist men inte minst rotsystemet, som finner vatten och hämtar näring, men också är förbundet med andra träd.
– Ju äldre jag blir desto viktigare blir bilden av rotsystemet. Dels handlar det om att se var jag kommer ifrån, för att förstå mig själv. Dels handlar det om var jag hittar mina källor.
Liza berättar om ett bokträd vid ett hus där hon en gång bodde. Först växte boken dåligt, men sedan måste den ha funnit en källa eftersom den hämtade sig och till slut blev ett stort träd.
– Hon var egentligen i fel växtzon men fann ändå sin plats. Under en livskris blev hon otroligt viktig för mig, hur hon hittade en möjlig väg att leva, trots allt.
Liza inspireras av både livs levande träd och träd i Bibeln. Ju mer hon söker efter trädmetaforer i Bibeln desto fler tycker hon sig hitta, särskilt spår av Livets träd.
– Dit hör också arken, krubban och korset. Träföremål som bär en livskraft i sig och räddar liv.
Text: Helena Andersson Holmqvist, Spira nr 2/2020