Från landsbygdskommun till modern storstadsförort
Tyresö har på 50 år förvandlats från en landsbygdskommun till en modern storstadsförort. Tyresö var från början ett gods som omfattade ett stort antal gårdar och torp, med en geografisk utbredning långt vidare än nuvarande Tyresö kommuns. I kyrkligt hänseende lydde man under Österhaninge och Brännkyrka församlingar. Då jordeböcker började upprättas under 1500-talet som grund för beskattning, omnämndes för första gången torp och gårdar under Tyresögodset.
Tyresö församling bildas 1633
Tyresö församling bildades år 1633 genom avsöndring av 23 gårdar från Österhaninge och tre gårdar från Brännkyrka. Församlingen ingår i Södertörns kontrakt, Stockholms stift, och motsvarar geografiskt Tyresö kommun. År 1650 bröts Dalarö ut och bildade en kapellförsamling, som fram till 1923 tillsammans med Tyresö bildade ett pastorat.
Tyresö församling blir eget pastorat
Under åren 1923-1943 bildade Tyresö församling pastorat tillsammans med Saltsjöbaden, där kyrkoherden var placerad. Sedan år 1944 utgör Tyresö församling ett eget pastorat med kyrkoherde. Församlingen i dess nuvarande form bildades alltså detta år. En av Tyresö församlings första centralpunkter var kapellet i Gamla Tyresö, där senare Tyresö slott och kyrka uppfördes. Byggandet av Tyresö kyrka påbörjades år 1638 av dåvarande slottsherren, riksdrotsen Gabriel Gustafsson Oxenstierna, som dog två veckor efter att kyrkan stod färdig i november 1640. Begravningen ägde rum samma dag som kyrkoinvigningen i mars 1641. Under perioden fram till 1922 utsågs kyrkoherdarna genom patronatsrätt av slottsherren på Tyresö slott, vilket i praktiken innebar att markis Claes Lagergren – som år 1880 konverterade till romersk-katolska kyrkan – innehade denna rätt åren 1892 fram till att den avskaffades 1922. När markis Claes Lagergren dog 1930, donerades slottet med samlingar och omkring 60 hektar mark till Nordiska museet. Resterande mark ärvdes av hans tre söner. Försäljning av mark och avstyckningar gjorde att området började bebyggas med sportstugor. Vid andra världskrigets slut var området fullt utbyggt.
Trollbäcken växer fram
Trollbäcken exploaterades i början av 1900-talet, då Kumla herrgårds mark styckades och såldes till bland andra Mellersta Sveriges Egna Hem AB. Egnahems- och sommarhusbebyggelse började växa fram. I norr fick området namnet Hanviken. År 1947 bytte Kumla namn till Trollbäcken. Då hade området ändrat karaktär från sommarstugeområde till villaområde. I och med att serviceutbudet kring Alléplan växte och den kommunala förvaltningen flyttade hit blev detta hela kommunens centrum.
Den gode herdens kapell blir Trollbäckens kyrka
Trollbäckens kyrkas historia börjar år 1931, då Tomtförvalting AB skänkte en tomt till församlingen. Men det var först år 1958 som byggandet av ett församlingshem med kyrksal startade, och två år senare invigdes Den gode herdens kapell på samma plats som Trollbäckens kyrka i dag står. Huvudman för byggandet och ägare till tomten var en fristående stiftelse. 1968 påbörjades diskussionerna kring ett eventuellt överlämnande av kapell och församlingshem till Tyresö församling, Svenska kyrkan. I början av 1970-talet flyttades församlingens kyrka i Lindalen till Trollbäcken och byggdes ihop med Den gode herdens kapell, som därmed bytte namn till Den gode herdens kyrka. År 1970 integrerades byggnader och verksamhet med församlingen. På 1980-talet visade flera utredningar att lokalerna var otillräckliga, och 1989 fattades beslut om att nya lokaler skulle byggas. Den nya kyrkan invigdes i december 1992.
Bollmora får en egen kyrka
På 1960-talet flyttades kommunens centrum till Bollmora, där bostäder inom miljonprogrammet byggdes. Under 1960-talet ökade befolkningen från drygt 6.000 invånare till ca 26.000. Tyresö var då Sveriges barnrikaste kommun. Bollmora centrum invigdes 1965 och bytte namn till Tyresö centrum i och med en renovering mitten av 1980-talet. I och med det stora byggprojektet i Bollmora förändrades Tyresö från en landsortskommun till en förortskommun. När miljonprogrammet i Bollmora började byggas väcktes tanken på behovet av en församlingsgård och kyrka för den snabbt växande befolkningen. I september 1972 togs första spadtaget och i november 1973 invigdes Bollmoradalens kyrka. Åren 1985-86 skedde omfattande om- och tillbyggnadsarbeten. Söndagen den 28 februari 1988 eldhärjades Bollmoradalens kyrka. Själva kyrkan med all inredning totalförstördes, men samtliga mässhakar och andra liturgiska klädesplagg räddades i sista stund ur sakristian. Kyrkklockorna räddades också undan branden. Kyrkan återställdes i nästan ursprungligt skick. Redan i februari 1989 kunde kyrkan öppnas igen.
Ett nytt församlingshem byggs
År 2005 började ett nytt församlingshem byggas i anslutning till Tyresö kyrka. Församlingens verksamheter i distriktet hade då under en lång period brottats med brist på lokaler, men i och med den positiva befolkningsutvecklingen i de östra kommundelarna valde man att satsa på egna lokaler. Församlingshemmet invigdes på palmsöndagen 2006.